Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
Kritik der reinen Vernunft. Till det subjektiva i kunskapen må
dock lämpligen hänföras äfven bela den psykiska och logiska
värk-samhet, hvarigenom kunskapsinnehållet aktualiseras och utbildas.
Kort sagdt, Kants sätt att fastställa de båda termernas betydelse
innebär ett slags halfmesyr. Men vidtages en utvidgning så, som
här skett, komma begreppen att sammanfalla med begreppen
subjektivitet och objektivitet, fattade i kunskapsgenetisk bemärkelse.
Till aprioritetsbegreppet: Kant, K. d. r. V., S. 29 ff. Märk i samband
härmed Cohens upplysning i Logik, S. 432: »Als Kant das a priori
aufnahm, gefiel es ihm die Definition, welche sein Correspondent Lambert
davon gab, und er nahm sie an: es sei das »unbeschränkt Allgemeine und
das streng Nothwendige». Lange, Gesch. d. Material., Bd. 2, S. 15 ff.,
36, 126. Bland aprioriska funktioner, som Lange antager må framhållas
rum och tid (ibid. 36) samt kausalitet (ibid. 45—46). I nära förbindelse
med aprioriteten sätter Lange sin lära om kunskapsförmågans
»organisation» (jfr förel. arb. s. 235). Aprioriteten är dock det mera fundamentala
begreppet och organisationen ett uttryck för denna (ibid. 126—127). Langes
åsigt dock ej fullt tydligt uttalad. Och problemet om själslifvets
yttersta och metafysiska natur anser Lange olösbart (ibid 418). En
formell enhet (»eine Verbindung») inåste dock enl. honom antagas;
denna är »die psychische Einheit», »die Synthesis» (ibid.). »Die
trans-scendente Grundlage unser Organisation bleibt uns unbekant», ibid. 423.
Jfr ock Langes Logische Studien, S. 135. Cohens uppfattning: se
Lind-heimer, Beiträge, S. 21 ff. Enligt Cohen äro närmast rum och tid samt
tänkandets syntetiska värksamhet (»Synthesis») aprioriska former (ibid. 28
ff). Om de aprioriska formernas förhållande till »medvetandet» och »jaget»
ibid. 67, 74 ff. Cohen själf yttrar (Kants Th. d. Erf., S. 73) »darüber
kann doch nicht Streit sein, dass es irgend welche letzte Elemente des
Bewusstseins geben müsse. Denn in irgend welchen Bestimmtheiten muss
der allgemeine Ausdruck des Bewusstseins doch gedacht werden». Jfr
hela det dithörande vigtiga kapitlet. Cohens energiska häfdande af eu
apriorisk bestämdhet hos medvetandet och ampra kritik af all »sensualism»
beror bland annat på att »Opposition gegen den Apriorismus hat den
Skep-ticismus zur Consequenz» (ibid 76.) »Die trausscendentale Methode
entlarvt den Skepticisnms, der gegen Elemente a priori überhaupt kämpft»
(ibid. 79). »Die Synthesis bildet das gemeinsame, die gleiche Apriorität
vermittelnde Band in den Eormen des Anschauens und des Denkens» (ibid.
256). Att icke hålla det aprioriska i helgd är enligt C. att förgripa sig
på den sannskyldiga vetenskapen. Och »wer die Wissenschaft verachtet,
verachtet die Vernunft» (Logik, S. 229). Liebmann, Anal., d. Wirklichk.,
S. 208: Die Methamorphosen des Apriori. Det aprioriska är enligt L.
»die Vernunft an und für sich» (ibid. 208); aprioriteten är »mit der
eigenthümlichen Natur unsrer Intelligenz solidarisch verknüpft, so dass
durch ihre Aufhebung oder Negation zugleich die Vernunft aufgehoben und
annihilirt würde» (232, 122). Det, existerar vissa »höchsten
Intellektnal-gesetze» (237), incl. vissa högsta »Erkenntnissgesetze» (208, 251). Till
de senare höra, utom »die Denkprincipien der formalen Logik», »die Axiome
der reinen Mathematik, sowohl der Geometrie als der Arithmetik als der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
