Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelfmedvetande. Huru ett sådant väsende skall kunna
tänkas och således kunskapens möjlighet vara
gifven, skall nu genom en historik af
personlighetsbegreppets empiriska utveckling i det
allmänna medvetandet och hos filosoferna i
korthet visas.
Af de filosofiska vetenskapsgrenarna är det
knappast någon, som i nyare tider så ofta
blifvit behandlad, som den om möjligheten af
mensklig kunskap och vetande. I gamla tider var det
icke så. Naivt gick man då directe på tingen
och objekterna, ej besinnande, huruvida krafterna
voro lämpade för deras bearbetning eller
huruvida de operationssätt, man med dem företog
sig, kunde hafva något värde annat, än för det
filosoferande subjektet och dess
själsförmögenheters utveckling. Det var först med Cartesius,
som undersökningarna började rigta sig på
frågan om kunskapens ursprung och uppkomst;
ty det var först genom honom, som reflexionen
rigtades på menniskoanden såsom ett tänkande
och förnimmande väsen. De gamle höjde sig
aldrig från uppfattningen af tanken och det
tänkta till den af tänkandet eller den tänkande.
Deras idealistiska systemer voro systemer af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
