Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
realiteter för sig, utan inre gemenskap med
hvarandra, blef naturligtvis i hvarje monads
perceptioner innehållet ett annat, än det förnimmande
väsendet sjelft, hvilket således ej var
sjelfmedvetande eller person. De svårigheter, som till
följd af denna åsigt måste uppkomma vid
förklaringen af kunskapens och handlandets
möjlighet, kunde endast lösas genom den s. k.
"harmonia præstabilita", hvarigenom en sådan
anordning egde rum uti monadernas lif och
verksamheter, att de fullkomligt svarade emot eller
passade för hvarandra. Genom denna åsigt, att
i hvarje monad universum på ett eget vis
afspeglade sig, alltefter monadens eller spegelns
särskilda beskaffenhet, hade af Leibnitz redan
häntydts på det resultat, som uppkom ur Kants
"Kritik der reinen Vernunft", eller att i
menniskoanden låge a priori endast kunskapens
former, hvaremot innehållet ej härledde sig ur
anden, utan gåfves honom a posteriori medelst
hans förmåga af sinnlighet. Förstånd och
sinnlighet blefvo derföre enligt Kant kunskapens
factorer. Denna kunde derföre blott vara
erfarenhetens, blott en kunskap om tingens
företeelser, ej om tingen i sig sjelfva, och såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
