Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
således enligt sitt begrepp ej kan hafva några
grader, utan är antingen sjelfmedvetandet såsom
helt och hållet begripet, eller också ej kunskap,
så måste han dock såsom mensklig på grund
af den ändlighet och brist, som vidlåder allt
menskligt, blifva mer eller mindre abstrakt samt
i följd deraf framträda i ofvan anförda grader
eller arter.
Dessa äro de resultater, till hvilka vi uti vår
framställning af menskliga kunskapen kommit;
men innan vi sluta att tala härom, torde det
vara skäl att så väl till ytterligare förklaring af
det sagda, som till bemötande af åtskilliga
invändningar deremot, hvilka vanligen framställas,
nu tillfoga några ord. Man vill först och främst
ej gå in på, att allt, som innehålles i en verklig
kunskap eller allt, som menniskan kan sägas veta,
endast är yttringar af hennes eget jag eller
former för hennes sjelfmedvetande. Grunden till
att man ej inser detta, är den, att man ej nog
strängt fattar kunskapens begrepp. Kunskap kan
ju tydligen ej kallas annat, än hvad som är fullt
begripet eller är ett begrepp. Begreppet är
något helt och hållet inre eller jag sjelf uti den
handling, då jag klart uppfattar eller begriper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
