Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 1. A - B (1-568)

KUNSKAPENS BOK
NATUR OCH KULTURS
ILLUSTRERADE UPPSLAGSVERK
FÖR HEM OCH SKOLA

Att väcka håg för studier, egga fantasin,
stilla kunskapstörsten med vetande i fängslande form
och på så sätt främja förståelsen för vad som rör sig i tiden —
detta är syftet med
KUNSKAPENS BOK

FEMTE HELT OMARBETADE UPPLAGAN
BAND 1
A – B



BOKFÖRLAGET
NATUR OCH KULTUR

Reproduktion och tryck hos
ESSELTE AB • STOCKHOLM

Färgkartor från
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT • STOCKHOLM

Papper levererat av
FINPAPPERSBRUKENS FÖRSÄLJNINGS AB • STOCKHOLM

Copyright by
© BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR • STOCKHOLM


REDAKTÖR SVEN S. LIDMAN
Andre redaktör ANN-MARIE LUND Fil. kand.
Illustrationsredaktörer SVEN S. LIDMAN, ROLAND HENTZEL

AVDELNINGSREDAKTÖRER
Arkeologi: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr
Astronomi: CONRAD LÖNNQVIST Lektor
Botanik: YNGVE CEDERHOLM Läroverksadjunkt
Ekonomi: INGVAR OHLSSON Docent
Filosofi: ALF AHLBERG Fil. dr
Fotografering: K. O. SJÖSTRÖM Civilingenjör
Fysik: BENGT LINDWALL Lektor
Geografi: LENNART DALÉN Lektor
Historia: ERIK NORDELL Rektor
Hälsovård: SVEN FORSSMAN Professor
Jordbruk: ALLAN HALLERBY Agronom
Juridik: ATLE ERIKSSON Rådman
Kemi: IWAN BOLIN Fil. dr
Konst: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr
Krigsvetenskap: ROLAND ENGDAHL Kapten (Flotta)
GUNNAR LUNDQUIST Kapten (Armé)
ÅKE LÖNNBERG Kapten (Flyg)
Litteratur: E. N. TIGERSTEDT Professor
Matematik: CONRAD LÖNNQVIST Lektor
Medicin: ÅKE SWENSSON Docent
Musik: IVAR STARE Fil. kand.
Näringslära: ERNST ABRAMSON Professor
Politik: WILLY STRZELEWICZ Fil. lic.
Psykologi och pedagogik: EJJE BERLING Fil. lic.
Religion: HELGE LJUNGBERG Kyrkoherde
Socialpolitik: GÖRAN TEGNER Direktör
Sport: SVEN LINDHAGEN Redaktör
Språk: SVEN MOSSIGE Fil. mag.
Teater och film: CHRISTER TOPELIUS Fil. lic.
Teknik: GREGORY LJUNGBERG Civilingenjör, fil. mag.
Zoologi: LORENTZ BOLIN Lektor

Förord till den elektroniska utgåvan

Se förordet till verket.

The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titel och innehåll - smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida
Förord till första upplagan - v
Redaktion - vi
Förord till femte upplagan - vii
Medarbetare i detta band - viii
ABC — alfabetets historia - 1, 2
    Från bild till bokstav - 1
    Det latinska alfabetet - 1, 2
    Inget alfabet är fullkomligt - 2
Abort — social fara och medicinsk risk - 3, 4
    Dödsstraff för fosterfördrivning under äldre tid - 3
    Flertalet aborter illegala - 3
    Sociala och ekonomiska orsaker - 3
    Betydande hälsorisker - 3, 4
Ackumulator — magasinering av energi - 4, 5
    Blyackumulatorer - 4, 5
    Den alkaliska ackumulatorn - 5
Adel — »rikets första stånd» - 6, 7, 8
    Hur adeln utbildats, härskat och förbleknat i historien - 6, 7
    Krigarfrälset och ämbetsmannaadelns uppkomst i Sverige - 7
    När adelns makt stod som högst - 7, 8
    Privilegierna försvinner - 8
Adelsö — folkungarnas kungsgård - 8, 9
Adenauer, Konrad — förgrundsfigur i europeisk politik - 10
Afganistan — buffertstat och krigarfolk - 10, 11, 12
    Urgamla karavanvägar genom historiskt ryktbara bergspass - 11
    Ariska krigarfolk och mongoliska jordbrukare - 11
    Nomadliv i de karga bergs- och stäpptrakterna - 11, 12
    En ung stat på väg mot europeisering - 12
Afrika — de svartas världsdel - 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, karta, karta, 25, 26
    En världsdel som naturen skyddade mot inkräktare - 13
    När Afrikas kuster utforskades - 14
    Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama - 14
    Inga vägar till Afrikas inre - 14
    En gammal kontinent - 14, 15
    Världens längsta gravsänka - 15
    Södra kontinenthalvan speglar den norra - 15, 18
    Från sandöken till regnskog - 16, 17
    Afrikas hjärta - 18
    Regn och torka - 18
    Snön på Kilimandjaro - 19
    Jordens viltrikaste naturreservat - 20
    Fruktans land - 20, 21
    Gästvänliga trakter längst i norr och söder - 21
    Negerafrikas invånare - 21, 22
    Hamiter och semiter i norr - 22, 23
    Madagaskar, en värld för sig - 23
    När Afrika började exploateras - 23, 24
    Kampen om Afrika - 24, 25
    Afrikas rikedomar - 25
    Bil och flyg förkortar avstånden - 25
    Afrikas väg - 25, 26
Akademier — främjare av konst och vetenskap - 27, 28
    Svenska akademiens valspråk är »Snille och smak» - 27, 28
    Andra lärda samfund - 28
Akropolis — Atenas heliga borg - 28, 29, 30
    Tempel och befästningar - 28, 29, 30
    Gudinnan av guld och elfenben - 30
    Barbariska härjningar - 30
Akvarium — akvarieägarens ABC - 31, 32, plansch
    Akvariets växter - 31
    Akvariets fiskar - 32
    Akvariets skötsel - 32
    Vackra akvariefiskar - plansch
Alaska — isskåpet som blev kassakista - plansch, 33, 34, 35
    Sommar och vinter i Alaska - plansch
    Malaspinaglaciären - 34
    Regnrika kustskogar och arktiska tundror - 34
    Guld och rika fisken lockade till kolonisation - 34, 35
    Den nya tiden i Alaska - 35
Albanien — Balkanhalvöns äldsta folk - 35, 36, plansch
    Ett gammalt land men ett ungt rike - 36
    I det otillgängliga Albanien - plansch
Albertus Pictor — medeltida kyrkomålare - 36, plansch, 37
    Albert målare - plansch
    Burleska scener och figurer - 37
    »Fattigbibeln» som förebild - 37
Alexander den store — barbarernas besegrare - 38, 39, 40
    Storkonungen besegras - 38
    Invasionen i Indien — återtåget — slutet - 39, 40
    Eftermälet - 40
Alexandria — storstad i faraos rike - 40, 41
    Nedgång och uppsving - 40, 41
    En modern storstad - 41
Alfvén, Hugo — en färgrik tonsättare - 41, 42
Alger — växter utan blommor, blad och rötter - 42, 43
    Algernas betydelse - 43
Alkalier och syror — två av kemins viktigaste ämnesgrupper - 44, 45
    Vad är pH? - 44, 45
Alkemi — konsten att göra guld - 45, 46
    Sökandet efter de vises sten - 45, 46
    Sambandet mellan metaller och planeter - 46
    Alkemin i nyare tid - 46
    Metallomvandlingens problem löst - 46
Alkohol — en hjälp för tekniken — en fara för människan - 47, 48, 49, 50, 51
    Hur alkohol bildas och beredes - 47, 48
    Andra alkoholer än etylalkohol - 48
    Uppskattat njutningsmedel... - 48, 49
    ...men också riskabelt på många sätt - 49
    Alkohol och muskelkontroll - 49
    Alkohol och trafiksäkerhet - 49, 50
    Alkohol och idrott - 50
    Alkohol bör inte användas vid sjukdom - 50
    Alkohol ger en bedräglig värmekänsla - 50
    Alkoholkonsumtionen - 51
    Sprit, vin och öl - 51
Alkoholism — spritmissbruk leder till sinnessjukdom - 52, 53, 54
    Den kroniska alkoholismen - 52
    Modern alkoholistvård - 52, 53
    Fylleriförseelser fördelade efter den sakfälldes ålder under året 1951 - 53
    Samhället och alkoholisten - 54
    Hur omhändertas en alkoholmissbrukare? - 54
    Anstaltsvård — den sista utvägen - 54
Allergi — »pojken tål inte jordgubbar» - 55, 56
    Olika former av allergiska sjukdomar - 55
    Plågsamma anfall nattetid - 55, 56
Almanack — kalendern som alla måste följa - 56, 57
    Kyrkokalendrar och almanackor - 56, 57
    Kalenderproblemet - 57
Almqvist, Carl Jonas Love — reformator, skald och äventyrare - 58, 59
    Katastrofen - 58, 59
    Du går icke ensam - 59
    Törnroslivet - 59
Alperna — Europas naturliga skyskrapor - 60, 61, 62, 63, 64
    En mångförgrenad fjällkedja - 60, 62
    Biltrafik bland bergmassiv - 61
    Alpernas uppkomst och utveckling - 62
    Alpernas klimat, växt- och djurvärld: ett kontrastrikt mönster - 62, 63
    Alpernas folk - 63, 64
    Turistlandet - 64
Altare — från offerhärd till altare - 64, 65
    Relikgömma blir altarskåp - 64, 65
Aluminium — av naturen lätt — genom tekniken starkt - 65, 66, 67
    ”Silver ur lera” - 65, 66
    Från kuriosum till nyttovara - 66
    En värdefull lättmetall - 66, 67
    Jordens metalltillgångar - 67
Alvastra — där pålbyggare och munkar bott - 68, 69
    Vad våra förfäder skickliga kirurger? - 68
    Sveriges äldsta cistercienskloster i en av landets rikaste medeltidsbygder - 68, 69
Amasonfloden — världens vattenrikaste flod - 70, 71
    Med oceanångare in i urskogen - 70
    Amasonflodens Stanley - 70, 71
    I kanot nedför floden - 71
Amerika — den nya världen - 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79
    En dubbelkontinent - 72
    En förgäten upptäckt - 72, 73
    Amerika upptäcktes på nytt - 73, 74
    Påven delar Nya världen mellan spanjorer och portugiser - 74
    Nordamerika utforskades långt senare - 74, 75
    Stillahavskusten och nordvästpassagen - 75, 76
    En frejdig och egenartad nybyggarcivilisation - 76, 77, 78
    Engelsmännen tar hem spelet - 78
    Det stora amerikanska äventyret - 78
    De stora staternas världsdel - 78, 79
Amerikansk konst — Nordamerikas arkitektur och måleri - 79, 80, 81, 82, 83, 84
    Klassiska tempel och »gotiska» skyskrapor - 80, 81
    Måleriet kom sent i gång - 81, 82
    Franskt och amerikanskt - 82, 84
    Amerikanskt måleri - 83
    Mexikanskt monumentalmåleri - 84
Amerikansk litteratur — en ung och livskraftig litteratur - 84, 85, 86, 87, 88
    De första ansatserna till en egen nationallitteratur - 84, 85
    Den litterära guldåldern - 85, 86
    Den ”förgyllda” tiden - 86
    Realism och naturalism - 86, 87
    Den pessimistiska efterkrigsgenerationen - 87
    Dikt, drama och kritik - 87, 88
    Litteratur efter andra världskriget - 88
Ammoniak — hur luftens kväve ger oss bröd - 88, 89, 90
    Bakterier som är skickligare kemister än människorna - 89
    Det europeiska jordbrukets kvävebehov och chilesalpetern - 89
    Hungersnöd hotade hela världen - 90
    Hur man slutligen lyckades betvinga luftens kväve - 90
    Ammoniak är en gas - 90
Amsterdam, Rotterdam och Antwerpen — flodportarna mot väster - 90, 91, 92
    ”Hollands Venedig” - 90, 91
    Den stora transitohamnen vid Rhenmynningen - 91, 92
    Belgiens största sjöstad - 92
Amundsen, Roald — från nordpolen till sydpolen - 93, 94, 95
    Första triumfen — nordvästpassagen - 93, 94
    Nordpolsexpeditionen som slutade vid sydpolen - 94
    Sju år i nordostpassagen - 94, 95
    Amundsen tar flyget i polarforskningens tjänst - 95
    Europa—nordpolen—Amerika per luftskepp - 95
    En hjältes död - 95
Andersen, Hans Christian — sagor för gamla och unga - 96, 97
    Sagornas stoff och hjältar - 96
    Sagorna inför eftervärlden - 97
    Prinsessan på ärten - 97
Andersson, Dan — spelman och drömmare - 98, 99
Andning — levande förbränningsmaskin - 99
    Lägre djur andas genom kroppsytan - 99
    Andning med gälar och lungor - 99
Andrée, Salomon August — med Örnen mot polen - 100, 101
    En föregångsman för svensk luftfart - 100
    En sensationell upptäckt - 100
    Vad dagböckerna berättade - 101
    Hemfärd i triumf - 101
Ansgar — Nordens apostel - 102, 103
    Den frankiske munken som blev Nordens apostel - 102
    Ansgar kommer till Sverige - 102
    Ansgar och kejsaren mot påven - 102, 103
    Ansgar blir legat över hela Norden - 103
Ansvar — den enskildes och samhällets ansvar - 103, 104
    Det rättsliga ansvaret - 103, 104
    Ansvaret ur moralisk synpunkt - 104
    Föräldraansvaret har växlat genom tiderna - 104
    Statens ansvar för individerna - 104
Antibiotika — kampen mot bakterierna - 105, 106, 107, 108
    Kemoterapeutika och antibiotika - 105
    Salvarsan mot syfilis — den första segern - 105
    Sulfapreparaten — nya framgångar - 105, 106
    Kemoterapi mot tuberkulos - 106, 107
    Antibiotika — läkemedel ur mögel - 107, 108
    Nya forskningsresultat - 108
Antikens idrott — olympiska spel i det gamla Hellas - 109, 110, 111, 112
    den viktigaste mötesplatsen för den hellenska världen - 109, 110
    Den klassiska nakenkulturen - 110
    Korta och långa distanser - 110
    Brottare med stil och styrka - 110, 111
    Boxningen bedrevs på ett brutalt sätt - 111
    Pankration — fulländat slagsmål - 111
    Otroliga hopplängder - 111
    Diskus- och spjutkastning - 111, 112
    Hästsporten — en typisk överklassport - 112
    Hembygden lagerkransar segraren - 112
    Konst och diktning - 112
Antiloper — snabbhet och grace - 112, 113
Antiseptik och aseptik — två hörnpelare för läkekonsten - 114, 115
    En vetenskapens martyr, värd nobelpris - 114
    Antiseptikens och aseptikens genombrott - 114, 115
    En ny period i antiseptikens historia - 115
Apelsin — citrusfrukter med c-vitamin - 115, 116
    USA är största producenten - 115
    Känsliga för frost och skadeinsekter - 115
    Citronen apelsinens nyttiga kusin - 116
Apor — våra närmaste släktingar - 116, 117, 118, 119
    Mänskliga och djuriska drag - 116, 117
    Apor trivs bäst i varmt klimat - 117, 118
    Människoliknande apor - 118
    Markattorna — apornas societetslejon - 118, 119
    Västaporna eller Nya världens apor - 119
Apotek — ett privilegium - 119, 120, 121
    Åldriga receptböcker - 120
    Noga kontrollerad handel - 120, 121
Arabien — det arabiska stamlandet - 121, 122, 123, 124
    Brännande öknar — grönskande oaser - 121, 122
    Ibn Sauds rike - 123
    Det nya Arabien - 124
    Dominerande oljeproducent - 124
Arbetarrörelsen — arbetarklassens frigörelse - 125, 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132
    Rörelsen föddes i England - 125, 126
    Teoretisk grundval för arbetarrörelsen - 126
    Arbetarrörelsen i Sverige - 126, 127
    Åtal och förföljelser - 127, 128
    Drivfjädrar och stridsämnen - 128
    Försvarsfrågan och partisplittringen - 128, 129
    I regering och riksdag - 129
    Fackliga arbetarrörelsen - 129, 130
    Kommunism och syndikalism - 130
    Färgrika gestalter inom arbetarrörelsen - 130
Arbetslön och arbetslöshet — brännande samhällsfrågor - 132, 133
    Löneglidning - 132
    Arbetslöshet betingad av olika orsaker - 133
    Arbetslöshetens bekämpande - 133
Argentina — den rikaste av ABC-staterna - 134, 135, 136, 137, 138, 139
    Argentina kors och tvärs - 134
    Hur gräshavet förvandlades till en kött- och kornbod - 134, 135
    Estancior, ganaderias och colonias - 135, 138
    Natur och kultur i Sydamerika - 136, 137
    Ett land i snabb utveckling - 138
    Historia och nutid - 138, 139
Aristoteles — obestridd auktoritet i århundraden - 139, 140
    Två världserövrare - 139
    Ett gigantiskt livsverk - 140
    Estetiskt orakel - 140
Arkeologi — upptäckter och utgrävningar - 141, 142, 143, 144, 145
    Hela vetenskaper i arkeologins tjänst - 142
    När började man forska i förhistorien? - 142
    Hur bestämmer man ett fornfynds ålder? - 142, 143
    Människans första uppträdande på jorden - 143
    Den klassiska fornkunskapen - 143
    Den orientaliska arkeologin - 144
    Den nordiska arkeologin - 144, 145
Arkimedes — antikens störste uppfinnare - 146, 147
    Konungens vetenskaplige rådgivare - 146
    »Rubba ej mina cirklar» - 146
    Ett fyrtiotal uppfinningar - 146
    Konung Hierons guldkrona - 146, 147
    Störst som matematiker - 147
Arkiv — där historien lagras i gulnade dokument - 147, 148, 149
    »Riksens archivum» - 147, 148, 149
    Landsarkiven, släkt- och hembygdsforskningens verkstäder - 149
    Andra svenska arkiv - 149
Armén — lantförsvarets organisation - 150, 151, 152, 153, 154, 155
    Sveriges härordning genom tiderna - 150, 151, 152
    Adelsuppbådet kompletterar bondehären - 150, 151
    Värvad och utskriven här - 151
    Gustav II Adolfs regementsorganisation - 151, 152
    Rotehåll och rusthåll - 152
    Beväringen tas i anspråk - 152
    Den moderna armén - 152, 153, 154
    Krigsorganisationen - 152, 153
    Krigsförbandens mobilisering - 153
    Eldkraft och rörlighet - 153, 154
    Fortsatt modernisering - 154
    Arméns personal - 154, 155
    De värnpliktigas utbildning - 154, 155
    Arméns ledning - 155
Arosenius, Ivar — drömmare och ironiker - 156, plansch
    Arosenius som idylliker - plansch
Artilleri — det tunga vapnet - plansch, 157, 158, 159, 160
    Artilleripjäser förr och nu - plansch
    Utvecklingen på 1800-talet - 157
    Artilleriet — krigets gud - 157
    Svensk artillerimateriel av idag - 157, 158
    Nya konstruktionsprinciper - 158, 159
    Artilleriammunition - 159
    Artilleriets eld - 159, 160
    Krigs- och fredsorganisation - 160
    Artilleriets framtid - 160
Arv — testamente — bouppteckning - 160, 161, 162
    Endast vissa släktingar får ärva - 161
    Bröstarvinges arvsrätt är skyddad - 161
    Testamentsrätt, danaarv och arvsfonden - 161
    Boutredning och bouppteckning - 162
    Boutredning måste föregå delning av arvet - 162
    Bouppteckning obligatorisk i varje dödsbo - 162
    Arvinges ansvar för den avlidnes skulder - 162
    Förfarandet vid boets delning mellan delägarna - 162
Asea — svensk storindustri - 163
Asfalt — från egyptiska mumier till svenska bilvägar - 164
    Konstgjord asfalt - 164
Asien — civilisationens urhem - 165, 166, 167, 168, 169, 170, karta, karta, 171, 172, 173, 174, 175, 176
    Var går gränsen mellan Europa och Asien? - 165, 166
    ”På Nova Semblas fjäll, i Ceylons brända dalar” - 166, 167
    Asiens fem huvuddelar - 167, 168
    Europa och Asien har åtskilliga likheter - 168, 170
    Asiatisk fest och vardag - 169
    Asiens politiska indelning - 170
    Centralasien, en specialitet för svensk forskning - 171
    Sibirien, de stora möjligheternas land - 171, 172
    Västasien, en tummelplats för stormaktsintressen - 173
    Främre Indien, landet med den stora folkträngseln - 173, 174
    Brännande försörjningsproblem - 174
    Omvälvningar i Östasien - 174, 176
    Gammalt och nytt i Asien - 175
    Det nya Asien - 176
Assimilation — hur växterna tillverkar stärkelse - 176, 177
    Koldioxidassimilation - 176
    Assimilationen binder energi — förbränningen frigör energi - 177
    Utan växter inget djurliv - 177
    Växterna förbrukar årligen 1/40 av luftens koldioxid - 177
    Luft rikare på koldioxid ger ökad produktion - 177
Astrologi — förr vetenskap nu vidskepelse - 178, 179
    Astrologin under antiken - 178
    Kristna furstar med framstående astrologer - 178, 179
    Vidskepelsen föder en vetenskap - 179
    Den nya världsbilden avlivar astrologin - 179
Astronomi — stjärnhimlens under - 180, 181, 182, 183, 184, 185, 186, 187, 188, 189, 190
    Redan forntidens vise kände stjärnornas gång - 180
    Himlavalvets bilderbok - 180, 181
    Den astronomiska världsbilden i forna tider - 181
    Solen världens medelpunkt - 182
    Vad den första kikaren avslöjade - 182
    Isaac Newtons snille upplyser mörkret - 182
    Kometerna hade ”en vild och orätt gång på himlen” - 182, 184
    Hur en ny planetvärld upptäcktes - 184
    Glasprismat som detektiv - 184, 185
    Hur avstånden i världsrymden uppmätes - 185, 186
    Vintergatan — en väldig ö i världsrymdens ocean - 186
    Världsrymdens svindlande djup - 186, 187
    Nya jätteinstrument uppdagar nya världar - 187
    Orientering på stjärnhimlen - 188, 189, 190
    Hur man finner väderstrecken - 189, 190
    Stjärnbild och soltid - 190
    Amatören kan göra viktiga observationer - 190
Ateism — »fritänkeriets» historia - 191
    Ateister bland hedningarna - 191
    Religionen och förnuftet - 191
    »Människan skapade gudarna» - 191
    »Opium för folket» - 191
Aten — Hellas’ sköna huvudstad - 192, 193, 194, 195, 196
    En dag i det gamla Aten - 192, 193, 194, 195, 196
    Det nutida Aten - 196
Atlantis — sagoön som sjönk i havet - 197
    Naturforskarnas teorier - 197
Atlantiska oceanen — världens medelhav - 198, 199
    Den stora bergskedjan under havet - 198
    Vad finner vi på havets botten? - 198, 199
    Värmande strömmar och farliga berg - 199
Atlantpakten — för västerlandets försvar - 200
    Atlantpaktens stadgar - 200
    Tysklandsfrågan och europaarmén - 200
    Sovjetrysk reaktion - 200
Atmosfären — lufthavet - 201, 202, 203
    »Naturens avsky för tomrum» - 201
    Torricellis försök ledde till upptäckten av lufttrycket - 201
    Pascals experiment - 201
    Guericke visar de magdeburgska halvkloten för den tyska riksdagen 1654 - 201
    En tung börda som vi aldrig lägger märke till - 202
    Varför försvinner inte atmosfären ut i världsrymden? - 202
    Barometern - 202
    Barometern som höjdmätningsinstrument - 202
    Lufthavets höjd och oceanernas djup - 203
Atomerna — atomkraften — framtidens energikälla - 204, 205, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212, 213, 214, 215, 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223
    Atomfysik — från Demokritos’ filosofi till den moderna atomteorin - 205, 206, 207, 208, 209
    Materiens byggstenar - 205
    Atomernas släktskap och vikt - 206
    Atomerna i ett glas vatten - 206
    Atomens kärna och skal - 206, 207, 208
    Hur ser en atom ut? - 208, 209
    Krafter mellan atomer - 209
    Kärnfysik — vetenskapen om själva atomkärnan - 210, 211, 212, 213, 214, 215
    Framstöt till atomens inre - 210
    Många grundämnen är blandningar - 210
    Den nya alkemin - 210, 212
    Svensk atomforskning - 211
    Fotografering av kärnreaktioner - 212, 213
    Genomträngande projektiler - 213, 214
    Kärnkrafternas gåta - 214
    En osynlig hagelskur - 215
    Dit fysiken hunnit - 215
    Atomenergi — förstörelsemedel eller energikälla för fredligt bruk? - 216, 217, 218, 219, 220, 221, 222, 223
    Kärnenergins frigörelse - 216
    Solen som atomugn - 216
    Elementens uppkomst - 216
    Klyvning av uran - 217
    En lavin sätts i rörelse - 217, 218
    Atombombens konstruktion och verkningar - 219
    Vätebomben - 219
    Kedjereaktionen under kontroll - 220, 221
    Atomreaktorn — värmekälla och alkemist - 221, 222
    Råmaterial och fabriker - 222
    ”Märkta” atomer och genomträngande strålning - 222, 223
Atterbom, Per Daniel Amadeus — Lycksalighetens ö och dess skapare - 224, 225
    Fosforisternas fanbärare - 224
    Lycksalighetens ö - 224
    Lyrik och litteraturhistoria - 224, 225
Augustinus, Aurelius — den katolska kyrkans andlige fader - 225, 226
    Världslitteraturens första självbiografi - 225, 226
    Augustinus och päronstölden - 225
    Kyrkofadern Augustinus - 226
Augustus — Roms förste kejsare - 226, 227, 228
    Större som statsman än som militär - 226, 227
    »Bröd och skådespel» - 227
    Ogifta bestraffas och barnlösa beskattas - 227, 228
    En litterär guldålder - 228
    Personliga sorger - 228
Australien — den femte kontinenten - 229, 230, 231, 232, karta, karta, 233, 234, 235, 236, 237
    Pungdjurens land upptäcks av européer - 230
    Den ursprungliga befolkningen - 230
    Landet innanför Stora Barriärrevet - 230, 232
    Australiens karaktärsdjur - 231
    Torkans och törstens land - 232
    Underjordiska vattenförråd, konstbevattning - 232, 234
    Fåraveln — landets främsta inkomstkälla - 234
    Guld! Guld! Guld! - 234, 235
    Det moderna Australiens näringsliv - 235
    Flykten från landsbygden — 75 % av befolkningen bor i städerna - 235, 236
    Straffkolonin, som blev Commonwealth of Australia - 236
    Australiens framtid - 236, 237
    Sverige och Australien - 237
Autograf — en världsomfattande samlarvurm - 238, 239
    Ryktbara personers namnteckningar - 239
Avtal — utgångspunkten för rättigheter och förpliktelser - 238, 240
    Anbud och antagande svar - 238, 240
    Avtalets innehåll bestämmes av parterna - 240
    Påföljder av kontraktsbrott - 240
Babylon — där Babels torn byggdes - plansch, plansch, 241, 242
    Isjtarporten i Babylon - plansch
    Människor i Babylon - plansch
    Staden omgavs av mäktiga murar - 241, 242
    Hur Babels torn såg ut - 242
Babylonien och Assyrien — två urgamla kulturländer - 243, 244, 245, 246, 247, 248
    Politisk historia. Sumererna och semiterna - 243
    Kampen mellan Assyrien och Babylonien - 243, 244
    Färgprunkande byggnadskonst - 244, 245
    Åkerbrukare och krukmakare - 245, 246
    Köpmännen — talrika som himmelens stjärnor - 246
    ”Öga för öga och tand för tand” - 246
    Biblioteken — tegelstenshögar - 246, 247
    Vår klocka är ett arv från babylonierna - 247, 248
    Religion - 248
    Vårt andliga urhem - 248
Bach, Johann Sebastian — den femte evangelisten - 248, 249
    Kantorn i Thomaskyrkan - 249
Bad — förströelse och hälsa - 250, 251, 252, 253
    Baden som sällskapsnöje - 250
    Friluftsbadet slår igenom - 250, 251
    Finsk bastu - 250, 252
    Badet ur medicinsk synpunkt - 252
    ”Bad är hälsa” men — hur bör man bada? - 252
    Vad innebär solbadet? - 252
    Finsk och svensk bastu - 253
Badminton — tennisens lillebror - 254
    Gamla kinesiska anor - 254
    Endast servaren får poäng - 254
Bakterier — i begynnelsen var bakterien - 255, 256, 257, 258, 259, 260, 261
    Bakterier är ytterst livsdugliga - 255
    Några föregångsmän - 255
    Pasteur — bakteriologins fader - 255, 256
    Pasteurs stora upptäckt - 256, 257
    Koch uppdagar principen att en viss bakterie orsakar en viss sjukdom - 257, 258
    Bakteriernas byggnad och utseende - 259, 260
    Odling av bakterier - 260
    Bakterier som orsak till sjukdom - 260, 261
    Virus som sjukdomsorsak - 261
    Bakterier i växtvärldens och odlingens tjänst - 261
Balzac, Honoré de — den mänskliga komedins skapare - 262
    Den moderna realistiska romanens fader - 262
Bambu — byggnadsmaterial och mat - 263
    »Man kan se gräset växa» - 263
    Mångsidig användning - 263
Bananen — värdefull men ömtålig frukt - 263, 264, 265
    En av jordens största örter - 264, 265
Bandy — från societetsnöje till nordisk storsport - 265, 266, 267, 268
    Sune Almkvist framträder - 265, 266
    Betydelsefullt ryskt besök - 266
    Ny rysk kontakt - 266
    Finnarna börjar konkurrera - 266
    Utvecklingen i Sverige - 266, 268
    Vinterns stora folkidrott - 267
    Svenska mästare - 268
Banér, Johan — herr Jan - 268, 269
    Herr Jans likfärd - 269
Bank — penningväsendets högborg - 270, 271, 272, 273, 274, 275
    Det moderna bankväsendets uppkomst - 270, 271
    Affärsbanksväsendet - 271, 272, 273
    Huvudtyper och omfattning - 271
    Landsomfattande bankföretag - 271
    Sex olika räkningar för inlåning - 271, 272
    Tre utlåningsformer: växeldiskontering, kredit i checkräkning, lån mot revers - 272
    Bankerna och näringslivet - 272
    Räntesatser vid utlåning - 273
    Utrikesförbindelser m. m. - 273
    Lagföreskrifter för affärsbankernas verksamhet - 273
    Sparbanksväsendet - 274
    De enskilda sparbankerna - 274
    Långfristiga lån - 274
    Postsparbanken - 274
    Postgirorörelsen - 274
    Bankkontor i skilda former - 275
Barn och ungdom — växandets vedermödor - 276, 277, 278, 279, 280, 281, 282, 283, 284, 285, 286, 287, 288
    Det första levnadsåret - 276, 277, 278
    Mat på bestämda tider - 278
    Barnets anpassning till familjen - 278, 279
    Utvecklingen i småbarnsåldern - 279, 280
    Språkutvecklingen - 280
    Den första trotsåldern - 280, 282
    Medan barnen växer - 281
    Barnets sociala utveckling - 282
    Skolmognaden - 282, 283
    Skolåldern - 283, 284
    Könsmognaden - 284
    Puberteten — den andra trotsåldern - 284, 286
    Glimtar från ungdomens fritid - 285
    Adolescensen - 286
    Bild- och tonskapande hos barn och ungdom - 286, 288
    Barn tycker om att måla - 287
    Läsintressen hos barn och ungdom - 288
Barn- och ungdomslitteratur — de odödliga ungdomsböckerna - 288, 289, 290, 291, 292, 293, 294, 295, 296
    Barnböcker fick inte vara roliga - 289, 290
    Cooper — en argsint indianromantiker - 290
    Marryat — en djärv sjöofficer - 290
    Dumas — en levnadsglad musketör - 290
    Jules Verne kunde göra tidtabellen spännande - 290, 292
    Odödliga ungdomsböcker - 291
    Från Louisa Alcott till Lisa Tetzner - 292
    Hjältarna från Vilda Västern - 292
    Alltid oro för ungdomens läsning - 292
    Vad ska vi läsa? - 293, 294, 295, 296
    Bilderböcker och barnvisor - 293, 294
    Sagoboken - 294, 296
    Klassiska barn- och ungdomsböcker - 295
    Robinson-böckerna - 296
    Historiska böcker, biografier, djurböcker - 296
    Flickboken - 296
    Äventyrsböcker, reseskildringar, fakta - 296
Barnsjukdomar — våra barns hälsa - 297, 298, 299
    Lägre barnadödlighet och friskare barn - 297, 298
    Några vanliga sjukdomar hos spädbarn - 298, 299
    Barn får lätt infektioner - 299
    Samhällets vård om barnen - 299
Barrträd — världens äldsta och största träd - 300, 301, 302
    Granen och tallen - 300
    Tallen förser oss med sliprar och telegrafstolpar - 300, 301
    Välluktande cederträ och pelarlika cypresser - 301
    Stora kottar, kåda, bärnsten - 301, 302
    5 000 år gamla mammutträd - 302
Bartók, Béla — en rytmens musikant - 302
Bauer, John — Sveriges store sagotecknare - 303
    Bland tomtar och troll - 303
Bedövning och bedövningsmedel — operation utan smärta - 304, 305
    Bedövningsmetoder i forna tider - 304
    Tre sätt att tillföra narkosmedel - 304, 305
    Lokalbedövning - 305
Beethoven, van, Ludwig — titanen bland tonsättare - 306, 307
    Till musikens högborg - 306
    Outtröttligt arbete - 306, 307
    Den hårda kampen för idealen - 307
    Beethoven klagar över sitt öde - 307
Befolkningsfrågan — överbefolkningen — vårt allvarligaste världsproblem - 308, 309, 310, 311, 312, 313
    Den internationella befolkningsfrågan — ett brännande problem - 308
    Malthus såg framtiden i svart - 308, 309
    Nymalthusianerna anbefaller reglerad fruktsamhet - 309, 310
    Sveriges snabba folkökning — vår första befolkningsfråga - 310
    Paret Myrdal och 1930-talets befolkningsdebatt - 310, 311
    Sten Wahlund och 1940-talets befolkningsutredning - 311, 312
    Vad kostar det att ha barn? - 312
    Vad har gjorts för barnfamiljerna? - 312
    Befolkningsfrågan på 1950-talet - 312
    Har flykten från landsbygden gått för långt? - 312, 313
    Problem på arbetsmarknaden - 313
    En ”förgubbning” av nationen hotar - 313
Befästningar — från kinesiska muren till västvallen - 314, 315, 316
    Eldvapnen framtvingar kraftigare murar - 314
    Befästningskonsten blir en vetenskap - 314
    Gördelfästningen - 314, 315
    De moderna bältesbefästningarna - 315
    Sveriges ”Per Albin-linje” - 316
Belgien — en stat — två folk - 316, 317, 318, 319, 320, 321
    En omväxlande natur - 316
    Belgien — jordbrukslandet - 316, 317
    Kultur och folkliv - 317, 318
    Det svarta landet - 318
    Orörd natur - 318, 320
    En ung stat med en gammal historia - 320
    Ett land — två folk - 320
    Belgien — Europas slagfält - 320
    Belgisk natur - 321
Bellman, Carl Michael — livsglädjens sångare - 322, 323
Belysning — från torrvedsstickan till lysröret - 324, 325, 326, 327
    Den elektriska glödlampan triumferar - 324
    Gasurladdningslampan — framtidens ljuskälla - 324
    De moderna elektriska ljuskällorna - 324, 325, 326
    Lampor för speciella ändamål - 326
    Ljusteknikens enheter - 326
    Ögat, seendet och belysningen - 326
    Belysningen skall planeras efter ändamålet - 326, 327
Beredskapen — svensk försvarsberedksap under andra världskriget - 328, 329
    Hempermitteringar — återinkallelse - 328, 329
    Omfattande åtgärder för socialvård och personalvård - 329
Berg — jättarnas värld - 330, 331, 332, 333, 334, 335
    Veckningsberg, horstar, vulkaner och erosionsberg - 330, 332
    Naturen — och människan — som byggmästare - 331
    Bergens inflytande på klimat och växtvärld - 332, 334
    Vittringens verk - 333
    Bergen och människorna - 334, 335
Bergsbestigning — över djupen mot höjderna - 336, 337, 338, 339
    Matterhorns bestigning — en vändpunkt i alpinismens historia - 336, 337
    Mjölsäckar som alpinister - 337
    Olycksstatistiken stiger... men endast för otränade turister - 337, 338
    Alpinismen når Sverige - 338
    Mot världens högsta toppar - 338
    Mount Everest erövras - 338
    Döden skördar - 338
    Några bilder ur fjällsportens teknik - 339
Bergen — handelsstad med anor - 340
    Västlandets stolta kulturcentrum - 340
Bergman, Hjalmar — den tragiske humoristen - 341, 342
    Realism och drömkonst - 341
    Den sista perioden - 342
Bergslagen — malmbrytningen i Mellansverige - 342, 343
    Gamla anor - 342
    När Stora Kopparbergets rykte gick ut över världen - 342, 343
    Sverige var världens främsta järnproducent - 343
    Kris och rationalisering - 343
    Bergslagskulturen - 343
Berlin — i kalla krigets brännpunkt - 344, 345, 346, 347
    En miljonstad växer fram - 344, 345
    Tredje rikets huvudstad - 345, 346
    Ruinstaden - 346
    En kluven och kringränd stad - 346
    Det förstörda och återuppståndna Berlin - 347
Bernini, Giovanni Lorenzo — barockens främste konstnär - 348
Berwald, Franz Adolf — en länge bortglömd mästare - 349
Berzelius, Jöns Jacob — svensk banbrytare inom kemin - 350
Bi — våra flitiga husdjur - 351, 352, 353, 354, 355
    Honungsbin - 351, 352
    Hur en drottning kommer till - 352
    Drottningen på bröllopsutflykt - 352
    Sträng arbetsfördelning - 352, 353
    Den giftiga gadden - 353
    Hur bina meddelar sig med varandra - 354
    Binas egendomliga färgsinne - 354
    Hur bina hjälper trädgårdsmästarna - 354, 355
    Ett oerhört arbete bakom en burk honung - 355
    När sommaren är slut - 355
Bibeln — böckernas bok - 356, 357, 358, 359
    Alla bibelns böcker har inte samma värde - 356
    Gamla testamentet — judendomens heliga urkund - 356, 357, 358
    Nya testamentet — det kristna budskapet - 358
    De paulinska breven — Nya testamentets äldsta skrifter - 358, 359
    Från Vulgata till Gustav V:s kyrkobibel - 359
Bibliotek — kunskapens skattkammare - 359, 360, 361, 362, 363
    Folkbiblioteken - 359, 360, 361
    vad ett folkbibliotek kan ge - 361, 362
    Hur man finner sig till rätta i biblioteket - 362
    Vetenskapliga bibliotek - 362
    Bibliotekns historia - 362
    Biblioteket — ett hus med många boningar - 363
Bielke — en småländsk stormansätt - 364, 365
Bikt — att binda och förlåta synd - 365, 366
    Himmelrikets nycklar - 365, 366
    Kan man köpa syndernas förlåtelse? - 366
    Luther och bikten - 366
    Får man bikta sig i svenska kyrkan? - 366
Bildhuggarkonst eller skulptur — skönhet i sten och metall - 367, 368, 369, 370, 371, 372, 373, 374, 375, 376, plansch, plansch, 377, 378
    Friskulptur och relief - 367, 368
    En urgammal konst - 368
    Sträng stilisering i forntida skulptur - 368, 369
    Greklands klassiska skönhetsvärld - 369, 370
    Romarna — realisterna - 370
    Kristendomens första årtusende - 370
    Medeltidens kyrkliga skulptur - 370, 371, 372
    Medeltidens slut - 372
    Renässansen och barocken i Italien - 372, 373
    Fransk skulptur blir den ledande - 373, 374, 375
    Modern skulptur - 375, 376, plansch, plansch, 377, 378
Bildtelegrafi — hur man skickar bilder genom rymden - 378, 379
    Bildsändaren - 378, 379
    Andra system för bildöverföring - 379
    Svenska bildtelegrafförbindelser - 379
Bilen — bilismens utveckling i sex decennier - 380, 381, 382, 383, 384, 385, 386, 387, 388, 389, 390, 391, 392, 393, 394, 395
    Bilens födelse - 380
    Från T-ford till dollargrin - 380, 382
    Fordloppor och dollargrin - 381
    Vad är »bil» enligt lag och förordning? - 382
    Moderna biltyper - 382, 383, 386
    Tekniska data - 383
    Vanliga vagnar på svenska vägar - 384, 385
    Den svenska bilindustrin - 386
    ABC i bilteknik - 387
    Motorn - 387, 388
    Växellådan - 388
    Kopplingen - 388, 389
    Bromsen och styrningen - 389
    Chassit - 389, 390
    Kardan och differential - 390
    Ringar - 390
    Instrumentbrädan - 390, 392
    Första körlektionen - 391
    Fem miljoner fler bilar i världen varje år. 100 miljoner bilar i världen år 1958 - 392, 394
    Maskinen som gör bilkarosser - 393
    Vägarna och skatterna - 394
    Vad kostar det att ha bil? - 394
    Framtidens bil - 394, 395
    Att köpa begagnad bil - 395
Birger jarl — den mäktige folkungajarlen - 396
Birgitta — sierskan från Norden - 397, 398
Birka — Sveriges första stad - 398, 399
Bismarck, Otto von — järnkanslern - 399, 400, 401
    Genom ”blod och järn” mot Tysklands enhet - 400
    Hårdhänt inrikespolitik - 400, 401
    Framgångsrik allianspolitik - 401
    Bismarcks fall - 401
Bison — utdöende djur - 402
Björn — ett växtätande rovdjur - 403, 404
    Isbjörnar på sälfångst vid nordpolen - 404
    Den tvättande björnen - 404
Björnson, Björnstjerne — norsk diktare och patriot - 405
    En stor journalist - 405
Bladlöss och bladloppor — myrornas mjölkkor - 406
    Bladloppor - 406
Blekinge — Sveriges örtagård - 407, 408, 409
    Mångsidig industri - 407
    En gammal gränsbygd - 407, 408
    Ur Blekinges historia - 408
    Städerna i Blekinge - 408
    Det blomande Blekinge - 409
Blindtarmsinflammation — en vanlig och allvarlig sjukdom - 410
    Risk för komplikationer - 410
    Hur visar sig en blindtarmsinflammation? - 410
    Fara i dröjsmål - 410
Blindundervisning — hur de blinda lär sig se med känsel och hörsel - 411, 412
    Blindundervisningen i Sverige - 411, 412
    Radio och läsning en glädjekälla för de blinda - 412
    Nya vägar med goda resultat - 412
Blod — »blod är en mycket egen saft» - 413, 414, 415, 416, 417, 418, 419
    Hur är blodet uppbyggt? - 413
    De livsviktiga syretransportörerna - 413
    De vita blodkropparna — kroppens hälsopolis - 413, 414
    Blodets koagulation eller katten på råttan — råttan på repet - 414, 415, 416
    Blodets flytande beståndsdelar - 416
    Blodet ur medicinsk synpunkt - 416
    Blodbrist botas numera - 416
    Svårartade anemier - 416, 417
    Blodförgiftning - 417
    Vad blodprovet kan berätta - 417, 418
    Blodtransfusion - 418, 419
    Blodomloppet klarlades sent - 419
    Blodet i läkekonstens historia - 419
Blommor — växternas skyltar som lockar med färger, dofter och nektar - 420, plansch, plansch, plansch, plansch, 421
    Blommornas färger - 420
    Blomställningar - 420
    Blomrekord - 420
    Blommornas doft - 420, 421
    Hur blomman är byggd - plansch
    Hur blomman sätter frö - plansch
    Honungssaft eller nektar - 421
    Blomningstider - 421
    Pollinering - 421
Bläckfisk — skräckvidunder och läckerhet - 422
Boccaccio, Giovanni — Decamerones diktare - 423
Bohuslän — havets och klippornas land - 424, 425, 426, 427, 428
    Havets skörd och klippornas - 424, 425, 426, 427
    Landskapets städer - 426
    Ett gammalt stridspple mellan Sverige och Norge - 427, 428
Bo Jonsson Grip — en medeltida jorddrott - 428
    Ekonomisk skicklighet och otroligt förvärvsbegär - 428
Boken — den mänskliga tankens skattkammare - 429, 430, 431, 432, 433, 434, 435, 436, 437, 438, 439, 440, 441, 442
    Den egyptiska papyrusrullen - 429
    I Kina läste man på trätavlor, i Babylon på lertavlor - 429
    Papyrusrullen kommer till Grekland - 429, 430
    Pergamons pergament utkonkurrerar papyrusen - 430
    Bokrullen efterträdes av boken - 430
    Illustrationer - 430, 431
    Arbetet i en medeltida bokverkstad - 431
    Bokens konstnärliga utsmyckning - 431, 432
    Hur stilarna uppkommit - 432
    Medeltidens bok var överklassens - 432, 433
    De äldsta tryckta böckerna - 433
    Gutenberg uppfinner boktryckarkonsten - 433, 434
    De första tryckta böckernas utseende - 434
    Vaggtryck och deras mästares hårda lott - 434
    Boktryckarkonstens utbredning - 434, 435
    Venedigs boktryckarkonst — Aldus Manutius - 435
    Teuerdank inför den tyska frakturen - 436
    Franska och nederländska boktryckare - 436
    Kopparsticken dominerar i 1600-talets bok - 436, 437
    Rokokons vinjettkonst - 437
    Nya ideal efter franska revolutionen - 438, 439
    1800-talets bok - 439
    Det svenska boktrycket - 439, 440
    Reformationens böcker - 440, 441
    Stormaktstidens bok - 441, 442
    Dekadans och förnyelse - 442
Bokföring — hur man håller reda på sin rörelse - 442, 443, 444, 445, 446, 447, 448
    Kontolära - 443, 444
    Trekonto-teorin - 444, 445
    Bokslutet - 445, 446
    Balansräkning - 446, 447
    Vinst- och förlusträkning - 447, 448
    Teknik och metodik - 448
    Bokföringsskyldighet enligt lag - 448
Boliden — Sveriges guldgruva - 449, 450
    Bolidens upptäckt — ett detektivarbete - 449
    Guld och arsenik - 449
    Den framtida utvecklingen - 449, 450
Bolivia — landet ovan molnen - 450, 451
    Världens högst belägna huvudstad - 450
    Jordens största fjällsjö - 450, 451
    Rika, föga utnyttjade naturtillgångar - 451
    Bolivias historia - 451
Bomull — busken som skrivit världshistoria - 452, 453
    Olika slags bomull - 452, 453
    Drag ur bomullens historia - 453
Bonde — fria och levegna bönder - 454, 455, 456
    Böndernas ställning i skilda länder - 454, 455
    Den svenske bonden - 455, 456
Bordtennis — sällskapsspel och tävlingssport - 456, 457
    Spelregler - 457
    Ungern bäst i VM - 457
Borg — medeltida befästningskonst - 458, 459
    Sinnrika försvarsanordningar - 458, 459
    Riddarborgens romantik - 459
Borgare — det hedervärda borgerskapet - 460
    Borgare i svenska städer - 460
Borneo — Asiens största ö - 461, 462
    Ebenholts och kokospalmer - 461, 462
    Holländare och engelsmän har exploaterat de rika naturtillgångarna - 462
    En omstridd ö - 462
Bortre Indien — mellan Indien och Kina - 462, 463, 464
    Under monsunens välde - 462, 464
    Vackert och ändamålsenligt - 463
    Bortre Indien — Asiens Balkanhalvö - 464
    Hur landet koloniserats och utnyttjats - 464
Borås — knallebygdens huvudstad - 465
    »Sjuhäradsbygden» - 465
Bostadspolitik — hur vi bygger och bor - 466, 467, 468, 469, 470, 471
    Trånga och dåliga arbetarbostäder - 466, 467
    De första åtgärderna mot bostadsnöden - 467, 468
    En ny vetenskap: bostadsforskningen - 468
    Nya statliga ingripanden - 468, 470
    Modern bostadsbebyggelse - 469
    Bostadsbristen har många orsaker - 470
    Bostäderna har blivit bättre - 470, 471
    Många bostadsproblem återstår att lösa - 471
Botanik — läran om växternas liv - 472
    Växtsystematik — att samla och ordna arterna - 472
    Växtmorfologi — växternas yttre och inre byggnad - 472
    Växtfysiologi — växternas livsyttringar - 472
    Andra grenar inom botaniken - 472
    Botaniska trädgårdar - 472
Botticelli, Sandro — den sköna linjens målare - 473, 474
    Våren och Venus’ födelse - 473, 474
    Teckningar till Divina Commedia - 474
Bowling — sport för »korpspelare» - 474, 475
    Zorn och Z med från starten - 474, 475
    Spelreglerna - 475
Boxning — självförsvarets konst - 476, 477, 478, 479, 480
    Motion och tävlingssport - 476
    Antikens barbariska boxning - 476
    Boxningen blir sport - 476, 478
    En lektion i boxning - 477
    USA tar hand om boxningshegemonin - 478
    Boxningens guldålder - 478
    Boxning i Norden - 478, 479
    Stilar - 479
    Stötar, slag och träning - 479
    Hur en match utkämpas - 479, 480
    Boxningens anseende och risker - 480
Boye, Karin — ett tragiskt diktaröde - 480, 481
    Det ideala kravet - 481
    Mot en ny livskänsla - 481
Brahe, Tycho — astronomen på Uranienborg - 482, 483
    Brahe blir astronom och astrolog - 482
    De keplerska lagarnas tillkomst - 482, 483
    Som person gåtfull, som astronom ett geni - 483
Brahms, Johannes — allvarets tondiktare - 483, 484
Brandväsen — när elden är lös - 484, 485, 486, 487, 488, 489, 490
    Från frivillig hjälp till yrkeskår - 484, 485, 486
    Hur brandkåren alarmeras - 486
    Larmet går! - 486
    Hur kan vi minska riskerna? - 486, 488
    Brandkåren i arbete - 487
    Historiska eldsvådor - 488, 490
    Vad man bör låta bli för att undvika eldsvåda - 489
    Elden — ett av krigets värsta förstörelsemedel - 490
    Skogsbrandskydd - 490
Branting, Hjalmar — en svensk arbetarhövding - 490, 491
    Den svenska socialdemokratins grundare och ledande man - 491
Brasilien — Sydamerikas största stat - 492, 493, 494, 495, 496, 497
    De stora viddernas land - 492, 493, 494
    Brasiliens ändlösa vildmarker - 494, 495
    Odlingen är koncentrerad till kustlandet - 494, 496
    Brasiliens gamla storhet, de tre K-na - 496
    Ett rikt land med stor framtid - 496, 497
    Metaller och ädla stenar - 497
    Nyorientering av näringslivet - 497
Breitenfeld — en vändpunkt i trettioåriga kriget - 498
Bremer, Fredrika — vår främsta kvinnosakskvinna - 499
    Ett framgångsrikt uppror - 499
Brittiska samväldet — nya tidens största imperium - 500, 501, 502
Broar — från lianverk till betongbroar - 502, 503, 504, 505
    Äventyrets tjusning över brobyggarens liv - 502
    Olika slag av broar - 502, 504
    Primitiv brokonstruktion - 503
    Märkliga brobyggnader - 504, 505
    Svenska broar - 505
Bronsåldern — livet i Norden för 3000 år sedan - 506, 507, 508, 509
    Bronsålderns utveckling - 506
    Yxor, präktiga dolkar och rikt utsirade svärd - 506
    Smycken och klädedräkt. Bältedosorna, bronsåldersdamernas handväskor - 506, 507, 508
    En överklasskultur - 508
    Solen dyrkas som gud - 508, 509
Brottning — Sveriges olympiska trimfkort - 509, 510, 511, 512, 513
    Ryssar och tyskar som föregångsmän - 510
    Sveriges främsta brottare - 510
    Viktklasserna kommer till - 510
    Fribrottningen organiseras - 510
    Den nordiska brottningen - 510, 511
    Brottningen breder ut sig - 511, 512
    De viktigaste greppen i grekisk-romersk brottning - 512
    Från stående ställning - 512
    I parterrbrottning - 512
    Hur en match tillgår - 513
Brueghel, eller Bruegel, Pieter d. ä. — Bonde-Brueghel - 514, plansch
    Brueghels sena konst - 514
    Folkliv hos Breughel - plansch
Brutus, Marcus Junius — mördare eller hjälte? - 515
Bryssel — spetsarnas och mattornas stad - plansch, 515, 516
    Belgiens huvudstad - plansch
Bråck — botas bäst med tidig operation - 516, 517
    Olycksfall medför sällan bråck - 516
    Bråck bör opereras - 516, 517
    Bråckband botar inte bråck - 517
    Åderbråck - 517
Bränsle — om bränsle och eldning - 517, 518, 519, 520
    Våra vanligaste bränslen - 518
    Fasta bränslen - 518
    Flytande bränslen - 518
    Gasformiga bränslen - 518
    Sveriges import av bränslen - 518
    Hur man undviker att ”elda för kråkorna” - 519, 520
    Det är farligt att stänga spjället för tidigt - 520
Bröd — vårt dagliga bröd - 520, 521, 522, 523
    Sädeskornets byggnad - 520, 522
    Bageri som storindustri - 521
    Hur stärkelsen görs lättsmält - 522
    Mjölberedning - 522
    Mjölet bakas till bröd - 522, 523
    Olika brödtyper - 523
Budapest — »Donaudrottningen» - 523, 524
    En av Europas vackraste städer - 523
    Monumentalitet och elegans - 523
    En av Europas största badorter - 524
    Budapest efter andra världskriget - 524
Buddha — kungasonen som blev religionsstiftare - 525
Buddhism, brahmanism och hinduism — de stora indiska religionerna - 526, 527
    Genom askes och själavandring till evig ro i nirvana - 526
    Buddhas väg till nirvanas frid - 526, 527
    Buddhismens utveckling - 527
    Lilla vagnen och Stora vagnen - 527
    Buddhism och kristendom - 527
    Hinduismen - 527
Budget — hur ekonomin ordnas - 528, 529, 530
    Statens budget - 528
    Den enskildes budget - 528, 530
    En skräddarsydd budget - 529
    Företagets budget - 530
    Nationalbudgeten - 530
Buenos Aires — Argentinas huvudstad - 531, 532
Buffel — vilda och tama bufflar - 532
Bulgarien — »landet som Gud glömde» - 533, 534, 535
    En växlingsrik historia, fylld av krig och oro - 534, 535
Bunyan, John — från staden »Fördärv» till sions stad - 535, 536
    Kristens resa - 536
Burgund — ett medeltida hertigdöme - 537
    En medeltida politisk maktfaktor - 537
    En härd för den senmedeltida kulturen - 537
Burke, Edmund — konservatismens främste lärofader - 538
Burma — risets, elefanternas och teakträdens land - 539, 540
By — vårt äldsta samhälle - 540, 541
    Laga skiftet spränger byarna - 541
    Byväsendet och Nordiska museet - 541
Byggnadskonsten — arkitekturen genom tiderna - 542, 543, 544, 545, 546, 547, 548, 549, 550, 551, 552, 553, 554, 555, 556, 557, 558
    Greklands megaron och Nordens eldhus - 543, 544
    Grekernas byggnadskonst - 544
    Konsten att bygga valv - 544
    Romarnas byggnadskonst - 545, 546
    Asien och Västerlandet - 546, 547
    Romansk byggnadskonst - 547, 548, 549
    Gotiken - 549, 550, 551
    Renässansen - 551, 552, 553
    Barocken och rokokon - 553, 554, 555
    Nyantiken och 1800-talet - 555, 556, 557
    Byggnadskonstens dilemma - 557
    Järnet, betongen och framtiden - 557, 558
Byron, George Noel Gordon — Don Juans diktare - 559, 560
    Ung Harold, Don Juan och Manfred - 559, 560
Bysans — Bysans makt och härlighet - 560, 561, 562, 563, 564
    Bysans före romartiden - 560
    Konstantinopel blir världens rikaste stad - 560
    Östromerska rikets huvudstad - 561
    En festdag i 500-talets Konstantinopel - 561, 562
    Kejsarinnan — otrogna kvinnors beskyddare - 562
    Före starten - 562, 563
    Kejsaren gör entré — spelet kan börja - 564
Bysantinsk konst — »Salomo jag har överträffat dig» - 564
    Djärva byggnadskonstruktioner - 564
    Konsten skildrar en högre värld - 564
Bävern — djuren som bygger dammar och kanaler - 565, 566
    Verkliga ingenjörstalanger - 565, 566
Bön — den äkta religionens kännemärke - 566
    Från begärande bön till tillbedjan - 566
    Hör Gud bönen? - 566
Börs — affärslivets barometer - 567, 568
    Fondbörser - 568
    Varubörser - 568

Project Runeberg, Sun Jun 16 19:00:31 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >> https://runeberg.org/kunskapens/5-1/