Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akropolis — Atenas heliga borg - Tempel och befästningar - Gudinnan av guld och elfenben - Barbariska härjningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 AKROPOLIS
Korehallen i Erekteion med dess sex kvinnofigurer av
pente-lisk marmor, de s. k. karyatiderna. En av dem fördes av Lord
Elgin till British Museum och har ersatts av en kopia.
vinna utrymme. Därigenom har till modem tid
räddats en mängd arkitekturdelar och skulpturfragment,
vilka ger en föreställning om bebyggelsen på
Akropo-lis från tiden före 480 f. Kr.
Gudinnan av guld och elfenben
Spår kan ännu iakttagas av den gamla
processions-vägen, som slingrade sig uppför berget. Vägen ledde
fram till de s. k. Propyléema, en storartad, på en
terrass upplagd hallbyggnad, som utgjorde ett slags
förrum till tempelområdet. Mot öster och väster vänder
Propyléema en fasad av doriska kolonner. Genom den
av joniska kolonner bildade, något lägre liggande hall
som deras västparti utgjorde fortsatte
processionsvä-gen upp mot borgplatån. På den öppna platsen
innanför Propyléema stod statyer i mängd. Propyléema
anses vara ett av de mest fulländade verk ur konstruktiv
synpunkt som någonsin blivit gjorda i marmor. Dess
arkitekt var Mne’sikles, samtidens främste på sitt
område. Det peloponnesiska krigets utbrott avbröt dock
432 detta enastående bygge, som i sina detaljer aldrig
helt bragtes till fullbordan.
På borgkullens krön ligger gudinnan Atenas eget
tempel, ParTenon. Det skulle fordras volymer att
skildra detta verk, där varje marmorblock exakt
beräknats till tyngd och läge. Murbruk eller annat
bindemedel fordrades icke i det matematiskt genomtänkta
byggnadsverk som Iktfnos och KallFkrates skapat
(448—438 f. Kr.) på Pe’rikles’ uppdrag och som var
byggt på grundvalen av ett aldrig fullbordat, vid
persererövringen bränt Atenatempel. Partenon var i
likhet med andra grekiska tempel ett kolonnomslutet
heligt rum, eller rättare sagt det var delat i två större
avdelningar: Hekatom’pedon, hundra attiska fot långt,
därav namnet (gr. hekaton’, hundra), och Partenon,
Jungfruhallen. I Hekatompedon, som genom
kolonnrader i dubbla våningar var indelat i tre skepp, bodde
gudinnan själv, uppenbarad i FKdias’ staty av guld
och elfenben. Partenonhallen med sina joniska
kolonner var huvudsakligast skattkammare. Av väggarna
som omslöt rummen finnes hela västpartiet bevarat.
Runt denna vägg samt peristylerna i öster och väster
löpte den underbara Partenonfrisen, som nu delvis
finns kvar i Aten men som till större delen överfördes
till British Museum i London av Lord Elgin, som vid
1800-talets början var brittisk minister i
Konstantin-opel. Partenonfrisen skänker i en fortlöpande
reliefsvit en levande bild av den högtidliga religiösa
procession som i juli månad vart år samlade allt vad
staden ägde ypperst bland sina medborgare för att till
gudinnan frambära den peplos, den dräkt, som de
atenska jungfrurna vävt åt henne (se även Aten).
Mest invecklat till sin komposition och sitt
kult-ändamål, skönast i sina detaljers finess, mest fulländat
i materialbehandlingen är Erektei’on på borgplatåns
norra sida. Det var helgat åt Atena-Polias, den
uråldriga stadsgudinnan, åt sagokungen Erek’teus, åt
Po-sefdon och Hefai’stos. Särskilt berömd är den öppna
Ko’re-hallen (kore betyder jungfru), vars bjälklag
uppbäres av kvinnostatyer i klassiskt skön drapering.
De kallades »karyatfder», vilket efter dem är
beteckningen på alla kvinnostatyer i samma arkitektoniska
funktion.
Barbariska härjningar
Under de strider som under tidernas lopp rasat på
och kring Akropolis har mycket slagits i spillror.
Segergudinnan Nikes tempel nedrevs under turkisk tid,
Partenon var en tid grekisk-ortodox kyrka, en annan
romersk-katolsk, en tredje turkisk moské. I
Propylé-erna residerade en gång de frankiska hertigarna,
vilka installerat sig som herrar i Aten under »fjärde
korståget» (1201—1204). I Erekteion var ett turkiskt
harem. När en venetiansk armé under svensken Otto
Vilhelm Königsmarck 1687 belägrade Aten, antändes
ett krutförråd i Partenon av en bomb, och templets
mittparti sprang i luften. I vår tid har de bevarade
spillrorna åter sammanfogats, så långt det kunnat ske.
På 1830-talet återställdes Niketemplet; dess berömda
barriär med segergudinnor i högrelief förvaras i
Akro-polis-museet. Om den gången restaureringsmetoderna
ej var våra dagars, så nedlägger man nu en minutiös
noggrannhet i de återställningsarbeten som alltjämt
pågår.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
