Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerika — den nya världen - Stillahavskusten och nordvästpassagen - En frejdig och egenartad nybyggarcivilisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 AMERIKA
des främst av engelsmannen John Franklin, som
under ett flertal expeditioner 1819—45 kardade öarna
och kusterna i norra Canada. Även Parry, Ross m. fl.
undersökte dessa trakter, dit under 1840—50-talen en
mängd expeditioner avgick för att återfinna Franklins
sista förolyckade expedition. Härunder fullbordade
MacClure [maklo’9] 1850—54 den första
nordvästpassagen, en bedrift som upprepades 1903—06 av
norrmannen Amundsen, men då på ett och samma
fartyg hela vägen.
Utforskandet av Sydamerikas inre hade till
väsentliga delar utförts av spanska äventyrare och
guldle-tare redan under det hektiska 1500-talet. I
Nordamerika fortskred rekognosceringen av inlandet
långsammare i samband med ett direkt besittningstagande och
koloniserande. Efter Förenta staternas uppkomst och
särskilt efter förvärvet av Louisiana 1803 utsändes
emellertid amerikanska expeditioner till de västra
delarna av kontinenten, som efter hand kartlades och
utforskades. I det brittiska Nordamerika nådde A.
Mackenzie [-en’si] redan 1789 den efter honom
uppkallade floden.
En frejdig och egenartad nybyggarcivilisation
I det väldiga spanska kolonialimperiet utvecklades
snart samhällsförhållanden, som blev typiska för alla
latinamerikanska områden under denna tid:
indianerna bildade den stora produktiva massan av
arbetare utan politiskt och kulturellt inflytande,
spanjorerna och deras mer eller mindre rasblandade
ättlingar blev en tunn herreklass. Men över allt detta
härskade den spanska kronan egenmäktigt och
enväldigt genom särskilt utsända kolonialadministratörer.
Kolonierna pressades in i ett ytterst hårdhänt och
opraktiskt merkantilt handelssystem, vars yttersta
mål var att förse moderlandet med ädelmetaller och
andra dyrbara produkter och att förvandla kolonierna
till en lukrativ avsättningsmarknad för de spanska
köpmännen. Det var också de vita inbyggarnas
missnöje med detta tillstånd av andlig och materiell
omyndighet som i förening med upplysningstidens
frihetsidéer fick upprorsandan att bryta fram med full kraft
i början av 1800-talet.
I Nordamerika kunde kolonisationen ej knyta an till
sådana stora och mäktiga inhemska riken, som
spanjorerna hade funnit i Mexico och Peru. Invandrarna
måste i stället grunda jordbrukskolonier med sina
egna armars kraft. I motsats till i Latinamerika blev
blodsblandningen med de infödda eller med
importerade negerslavar av ringa omfattning. Här utvecklades
på så sätt en ny anda på huvudsakligen anglosaxisk
grund, och den frejdiga och egenartade
nybyggarcivilisation växte sig stark, som i våra dagar ger det
nordamerikanska kulturlandskapet dess säregna karaktär.
Från begynnelsen var det emellertid ingalunda klart
vilken typ av europeisk kultur, som skulle vinna
överhand i detta nya land. Under 1500-talets lopp utgick
sålunda de viktigaste koloniseringsförsöken i själva
verket från de spanska besittningarna i Västindien och
Mexico, dock utan varaktiga följder. Men först 1819
införlivades Florida med Förenta staterna och
undandrogs det spanska inflytandet. Mot slutet av 1500-talet
hade spanjorerna också dragit in puebloindianernas
område i den bergiga västern inom sin intressesfär
och grundat ett New Mexico, som först vid 1800-talets
mitt förvärvades av Förenta staterna.
Kolonisationen av de väldiga
nordamerikanska
vildmarkerna gick långsammare men blev
för den skull ej mindre rik på
dramatiska och tragiska
händelser. I djärva färder trängde
franska och brittiska trappers
djupt in i indianområdena
längs de vindlande, forsrika
ödemarksälvarna. På bilden
ser vi två franska pälshandlare
på återväg till handelsstationen
med barkkanoten lastad med
byte. Efter Cronau.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
