Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrée, Salomon August — med Örnen mot polen - En föregångsman för svensk luftfart - En sensationell upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 ANDRÉE
MED ÖRNEN MOT POLEN
Andrée, Salomon August (1854—97).
Trettiotre år svävade världen i okunnighet om det öde
som drabbat Andrée och hans båda följeslagare på
deras äventyrliga ballongfärd mot polen 1897.
Egendomliga tillfälligheter ledde till att Andréemännens
sista läger blottades och anträffades. I Andrées egen
dagbok kunde därefter en gripen mänsklighet läsa om
de tre männens heroiska men hopplösa kamp in i det
sista. Och Andrées fotografier, som legat infrusna i
polarisen, kunde av vår tids främsta fotografiska
experter framkallas och ge världen det kanske mest
sensationella bildreportage som någonsin skådats.
Den 11 juli 1897 lämnade ballongen Örnen sitt
ballonghus på Danskön på Spetsbergen, steg till väders
och försvann i NÖ riktning över det öde Ishavet för att
söka nå nordpolen. Ombord i ballongens gondol
befann sig expeditionens ledare, överingenjören vid
patentverket, S. A. Andrée, civilingenjören K. Frænkel
och fil. kand. N. Strindberg, de båda senare helt unga
män, ännu ej fyllda 30 år — Strindberg, en kusins
son till August Strindberg, var nyss förlovad. Med
gott humör styrde de tre ballongfarama okända öden
till mötes. Andrée hade beräknat att i bästa fall kunna
landa på andra sidan Ishavet i trakterna av Berings
sund på ryskt eller amerikanskt område; både ryskt
och amerikanskt mynt medfördes i reskassan. Han var
dock beredd på en tidigare nedstigning och
övervintring. Proviant medfördes för flera månader och riklig
utrustning med kälkar, en segelduksbåt,
jaktgevär m. m.
Ett dramatiskt ögonblick den II juli 1897 på Danskön: »Kapa
överallt!» kommenderar Andrée. Tre knivar kapar de tre
linorna och så lyfter ballongen under leve-ropen från de
kvarvarande. örnen har startat sin äventyrliga färd mot polen.
En föregångsman för svensk luftfart
Andrée gick väl beredd till sitt värv som
ballongförare. Han var en pionjär på detta område i Sverige,
och de våghalsiga och äventyrliga färderna med hans
första ballong, Svea, hade hållit hela landet i oro och
spänning — ungefär som vid de första
atlantflygning-arna i vår tid. 1893 hade han under en färd från
Stockholm i storm drivit över Bottniska viken och hamnat
på en obebodd ö i finska skärgården, halvt
sönderslagen av gondolens häftiga stötar mot marken. Det var,
som han själv med galghumor skrev, »en i det hela
angenäm och ytterst intressant resa», trots att han till
råga på allt tidvis släpat mot havsytan och fått
gondolen full med vatten. En annan gång gick färden
ända från Göteborg till Gotland, där han landade i
Fröjel på västkusten efter en rekordfärd på fem
timmar.
Dessa ballongfärder var inga självändamål eller
företag, igångsatta för att vinna ära och ryktbarhet.
Personligen var Andrée en mycket anspråkslös man. Hans
ballongfärder representerar de första och mest
betydande insatser som gjorts i vårt land i fråga om
ballongfart i vetenskapligt syfte.
Endast några få svenskar bevittnade den nyss
nämnda avfärden från Danskön i juli 1897, men en hel värld
väntade med spänning på vidare underrättelser från
den djärve svensken och hans följeslagare. Veckorna
blev till månader och år, men Andrée och hans män
var och förblev borta.
En sensationell upptäckt
Den 22 aug. 1930 förkunnade tidningarnas
löpsedlar med jätterubriker den sensationella nyheten, att
en norsk arktisk expedition med fartyget Bratvaag
under geologen G. Horns ledning funnit
Andréemännens sista lägerplats på Vitön (Giles land) nordöst om
Spetsbergen. Liken av Andrée och hans kamrater hade
anträffats, vidare Andrées dagbok och andra papper
samt en del utrustningsföremål. Det hela var en
världs-sensation av oanade mått. Alla världens stora
tidningar satte krafter i rörelse för att få närmare
uppgifter och några stockholmstidningar, i samarbete med
en utländsk nyhetsbyrå, utsände en expedition med
fartyget Isbjörn under ledning av redaktör K.
Stubben-dorff. Gynnad av lugnt väder landsteg han på den öde,
otillgängliga Vitön och gjorde nya viktiga fynd av
Andrée-expeditionens lämningar, som kompletterade
de föregående. Genom framkallning av de
fotografiplåtar som exponerats av Andréemännen och som
hittades i dödslägret har man t. o. m. fått utmärkta
fotografier av ballongens landning och de tre männens liv
under marschen över isen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
