Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apotek — ett privilegium - Noga kontrollerad handel - Arabien — det arabiska stamlandet - Brännande öknar — grönskande oaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom undersökning, som utförs av en apotekens egen
organisation (AKL). För att förbilliga framställningen
och möjliggöra en effektiv kontroll är apotekens
läke-medelstillverkning i stor utsträckning koncentrerad
till ett fåtal apotek, de s. k. distriktslaboratorierna.
Dessa förser kringliggande apotek med färdigberedda
preparat. — Prissättning av läkemedel sker efter en
medicinaltaxa, som utges av Medicinalstyrelsen varje
år enligt av Kungl. Maj :t fastställda grunder.
Statens farmacevtiska laboratorium utger vid
behov en utförlig skrift om »läkemedelssynonymer»,
där priser och sammansättningar på läkemedlen kan
jämföras. Ett genom läkemedelsfabrikanternas
annonsering inarbetat namn på en vara gör ofta, att
allmänheten får betala tre å fyra gånger mer för ett
läkemedel, som under annat namn säljes till billigare pris
på apoteken. Begär man exempelvis aspirin, får man
för 20 tabletter på 0,5 gram betala kr. 1: 15, då man
däremot för acetylsalicylsyra får betala endast 50 öre.
Vanligtvis är de utländska preparaten dyrare än de
_________________________________ ARABIEN I 2 I
svenska. Genom påkostad reklam får dock de
utländska preparaten inte sällan ett försprång, som
förbrukaren får betala. Det bör emellertid nämnas, att de
stora läkemedelsindustrierna ofta bedriver en
dyrbar och omfattande forskning för att få fram nya
läkemedel. Sulfonamid och DDT har t. ex.
framkommit genom dylik forskning inom läkemedelsindustrin.
Utbildning av blivande apotekare bedrives dels
praktiskt under elevtid vid apotek, dels mera teoretiskt
vid Farmaceutiska institutet, vilket ursprungligen
grundades av apotekarna själva och 1864 övertogs av
staten.
Bland apotekarsammanslutningar märks
Apotekar-societeten, till vilken alla apoteksinnehavare är
anslutna och som fick sina första offentliga stadgar 1778,
och Farmacevtiska föreningen, grundad 1861, där
befordrade och obefordrade farmaceuter är
sammanslutna, samt Sveriges farmacevtförbund, ett fackligt
organ för den på apoteken tjänstgörande farmacevtiska
personalen.
DET ARABISKA STAM LAN DET
Arabien. Den arabiska halvön är den västligaste
av Sydasiens tre stora halvöar och omslutes på tre
sidor av varma och salta hav. I väster skär sig Röda
havet djupt in i Gamla världens landmassor, i söder
sköljs ökenlandets kuster av bränningar från Indiska
oceanens ljumma havsvidder och i öster vidgar sig
Persiska viken till en solglödgad gryta innanför det
smala, bergkantade Ormuzsundet.
På kartan framträder Arabien som en grovt formad,
fyrkantig högplatå, upplyftad i väster och sakta
sluttande österut in under Persiska viken. De västra
randbergen kulminerar söderut i Jemen i en 3 760 m hög
topp, men även i sydöst når ett isolerat bergmassiv
över 3 000 m i Oma’n. Till sin geologiska byggnad
utgör halvön en fortsättning av den nordafrikanska
ökenplatån, skild därifrån av Röda havets relativt
unga gravsänka, och liksom i norra Afrika reser sig
här och var i det inre höjdryggar över det enformiga
platålandet.
Brännande öknar — grönskande oaser
Läget inom norra vändkretsens stora högtrycksbälte
har gjort Arabien till ett utomordentligt torrt område.
I söder utbreder sig Rub’ al-Chali, en av världens mest
otillgängliga sandöknar. Endast i Jemen — antikens
Arabia felix, »lyckliga Arabien» — förekommer
sommartid någorlunda ymniga regn. Största delen av
landet uppfylles av ödsliga och ytterst torftigt
buskbe-växta ökenstäpper. Särskilt i närheten av mera
framträdande bergryggar förekommer spridda oaser och
grupper av oaser, där växtligheten kan bevattnas från
Storlek. Ca 2,3 milj. km2. — Omkr. 11,5 milj. inv.
Politisk indelning. Saud-Arabien 1 650 000 km2, ca 6 milj. inv. —
Jemen 195 000 km2, ca 4,5 milj, inv. — Maskat och Oman 212 000
km2, ca 550 000 inv. — Bahrein 598 km2, 110 000 inv. — Koweit
21 000 km2, 170 000 inv. - Katar 22 000 km2, 17 000 inv,
-Trucial Oman 15 000 km2, 76 000 inv. — Adenkolonin 207 000
km2 100 000 inv. — Adenprotektoratet 316 000 km2, 650 000 inv.
Exportprodukter. Petroleum; dadlar, kaffe; hudar.
Städer. Saud-Arabien: Mecka (huvudstad) 120—150 000 inv., Djidda
80—120 000 inv., Medina 30—50 000 inv., Rijad 30 000 inv.
Jemen: Sana (huvudstad) 50—60 000 inv., Mocka 5 000 inv. Maskat
och Oman: Maskat (huvudstad) 5 500 inv. Adenkolonin: Aden
81 000 inv.
Karta. Se s. 122.
källflöden som väller fram ur dolda
grundvattenreservoarer, eller där sällsynta regnskurar någon gång
plötsligt kan fylla torrdalama, de s. k. wadis, med
forsande vattenmassor.
Den bjärta kontrasten mellan de förbrända
öde-marksvidderna och oasernas palmskuggade trädgår-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
