Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkeologi — upptäckter och utgrävningar - Den orientaliska arkeologin - Den nordiska arkeologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 arkeologi
Den fornegyptiska konungen
Tut-anch-Amons klippgrav i
Konungarnas dal upptäcktes i
november 1922 av arkeologen
Howard Carter. I den
omsorgsfullt igenmurade och förseglade
gravkammaren påträffades en
mängd dyrbarheter, som här
bärs upp i dagens ljus.
De arkeologiska utgrävningarna
har ibland fått mycket stora
dimensioner, som fallet är med
den assyriska staden Chorsabad,
som helt frilagts från det
täckande marklagret av
fransmannen P. É. Botta 1842. Denna
utgrävning blev för övrigt
inledningen till hela den orientaliska
arkeologin.
Den orientaliska arkeologin
startade egentligen med fransmannen P. É. Bottas
utgrävningar vid Chorsabad i Assyrien 1842. Är 1845
började engelsmannen Layard utgrävningen av
Nim-rod och 1847 av Ninive. Senare har utgrävningar ägt
rum i Babylonien, av vilka de i vår tid utförda
grävningarna vid Ur varit av ett särdeles stort intresse.
Arkeologins landvinningar i våra dagar kan knappast
sammanfattas inom ramen av en kort artikel. Vare
det nog sagt, att i Persien märkliga grävningar ägt
rum, att Kina, inte minst tack vare svenska forskare
som Sven Hedin, J. Gunnar Andersson och Osvald
Sirén, lämnat outtömliga bidrag och att t. o. m. i
Sibirien märkliga upptäckter gjorts genom ryska
grävningar.
Den nordiska arkeologin
måste klara sig utan skrivna källor till långt in på
järnåldern, då vi först får några glimtar av Tacitus
och romerska geografer, sedan genom ytterst fåordiga
runinskrifter. I stället äger vi i bronsålderns
hällristningar ett bildspråk om religiösa sedvänjor och
trossatser, som tyvärr ännu är blott delvis tolkat. Men
från stenåldern har arkeologerna undan för undan
upptäckt helt nya kulturer, ända tillbaka till de
äldsta renjägarna, som följde den vikande inlandsisen
för drygt 10 000 år sedan. Mest berömda av äldre
stenålderns kulturer är de danska jakt- och
fiskekulturerna med sina väldiga anhopningar av ostronskal,
s. k. kökkenmöddingar. Den yngre stenålderns
kustboplatser vid de gamla strandlinjerna med sina kom-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
