Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artilleri — det tunga vapnet - Svensk artillerimateriel av idag - Nya konstruktionsprinciper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 ARTILLERI
10,5 cm haubits är den
vanligaste pjäsen i vårt lätta
fältartilleri. Pjäsen väger bortåt
2 ton och har en
maximiskott-vidd av omkring 10 km.
Projektilen, vars vikt är 15 kg, har
en hastighet av 450 m/sek i
skottlossningsögonblicket.
Raketkanonerna med ett stort
antal eldrör i varje pjäs var en
av nyheterna på det
artilleris-tiska området under andra
världskriget. Även i Sverige
har en sådan pjästyp
konstruerats, benämnd 10,5 cm
salv-kanon m/46, men den visade
sig i många avseenden
underlägsen våra »konventionella»
artilleripjäser och ingår inte i
krigsförbandens utrustning.
der och flacka projektilbanor, samt haubitser med
kortare eldrör, lägre utgångshastigheter, mindre
skott-vidder, mera krökta projektilbanor och lägre
pjäsvikter än kanoner av samma kalibrar.
Pjäsvikten ökar med kalibern, och svenskt
fältartilleri indelas med hänsyn härtill i lätt artilleri,
omfattande kanoner och haubitser med kaliber mindre än 9
resp. 12 cm, tungt artilleri, omfattande 10—12 cm
kanoner och haubitser med kaliber omkring 15 cm, samt
grovt artilleri, omfattande kanoner och haubitser
fr. o. m. 15 resp. 20 cm kaliber.
Pjäserna som sådana benämns efter kaliber och
modellår, t. ex. 15 cm haubits m/39 (modell 1939).
Huvuddelen av det lätta fältartilleriet är motoriserat
och dras av hjultraktorer eller terrängbilar, en mindre
del är hästanspänt. Tungt artilleri dras av
terräng-dragbilar.
Armén inrymmer även specialartilleri av olika slag,
såsom stormartilleri, fästningsartilleri,
luftvärnsartil-leri (se under Luftvärn), pansarvärnskanoner (se
Pansartrupper) m. fl. typer.
Stormartilleri utgöres av pansarskyddade
artilleripjäser på självgående bandlavettage. Det har till
hu
vuduppgift att med direkt eld understödja infanteriet.
Den svenska stormartillerivagnen m/44 är byggd på
stridsvagnschassi och väger ca 12 ton. Pjäsen har 10,5
cm kaliber, 12 kg projektilvikt och 8,5 km skottvidd.
Nya konstruktionsprinciper
Genom att låta eldröret vara öppet baktill kan man
eliminera rekylen vid skottlossningen. Sådana
rekylfria vapen, populärt benämnda »bakblåsare», kräver
inga rekylhämningsanordningar, eldrörsgodset kan
göras klenare och’ lavetten — om sådan
överhuvudtaget erfordras — behöver endast dimensioneras för
påfrestningarna vid vapnets transport. De rekylfria
vapnen är avsevärt lättare än rekylerande vapen av
motsvarande kaliber och har i Sverige funnit
användning främst vid infanteriet (se Infanteri).
En annan konstruktion, som också nedbringar
vikten, är raketpjäsen. I denna ersätts de konventionella
vapnens drivladdning, som verkar i eldröret, av en
med projektilen förenad laddning, som utvecklar den
erforderliga energien under projektilens rörelse
utanför eldröret. Härigenom vinner man samma fördelar
ifråga om eldrörs- och lavettkonstruktionen som vid
»bakbiåsarna». Denna vapentyp ingår i bl. a.
infanteriets och kavalleriets beväpning. För artilleriet har
försök gjorts med raketvapen, bl. a. 10,5 cm
salv-kanon m/46 (20 eldrör i samma lavett), men preci-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
