Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien — civilisationens urhem - Var går gränsen mellan Europa och Asien? - ”På Nova Semblas fjäll, i Ceylons brända dalar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 66 ASIEN _________________________________________________________________________________________—
FORNTID . . .
Den kinesiska muren slingrar sig fram som en orm genom det vågiga landskapet, vittnande om ett gammalt kulturfolks energi
och envisa skaparkraft. Muren har en längd av IO ooo li, dvs. omkring 2 500 km. Den påbörjades av kejsaren Shi-huang-ti
mer än tvåhundra år f. Kr. till skydd mot de centralasiatiska nomadernas anfall mot Kina. Stora delar av muren förnyades under
Mingdynastins tid (1368 —1644).
skåra i Gamla världens landmassor, men ej heller där
råder det någon tvekan om var gränsen mellan
världsdelarna rätteligen går fram.
Blott i väster mot Europa blir gränsen svävande
och svår att säkert ange. På kartan är Europa strängt
taget endast en låt vara stor halvö, som skjuter ut
från kontinentens huvudmassa. Och ofta sammanslås
de båda till en enda världsdel under den
gemensamma beteckningen Eura’sien. Någon markerad
geografisk gräns mellan dem finns inte. Landet öster om
Ura’lbergen visar inga iögonfallande olikheter med
landet västerut, den nordryska barrskogen fortsätter
i den sibiriska »taj’gan», den sydryska stäppen i den
asiatiska. Europas avskiljande som särskild världsdel
ur det eurasiska landblocket kan därför blott till en
ringa del motiveras av naturgeografiska skäl.
Uppdelningen grundar sig företrädesvis på kulturgeografiska
orsaker och framför allt på en historisk tradition.
I själva verket har också gränsen varit
underkastad betydande förskjutningar under tidernas lopp och
t. o. m. i våra dagar ofta dragits mycket olika av
skilda forskare. Namnen Europa och Asien är ett arv
från antiken. De gamla grekerna tog upp de
semitiska Ereb, solnedgångens land, och Asu,
soluppgångens, för att beteckna länderna på ömse sidor om det
Egeiska havet. Allteftersom de geografiska
förhållandena sedermera blev kända längre norrut, förlängdes
skiljelinjen i denna riktning. Ända in på 1700-talet
brukade floden Don anges som gräns, först senare
förlädes den österut till Uralbergen. Därifrån följer
den numera floden Emba till Kaspiska havet och når
genom Many’tj sänkan norr om Kaukasus fram till
Asov’ska sjön vid Svarta havet.
”På Nova Semblas fjäll, i Ceylons brända dalar”
I hög grad får vårt jordklot sin geografiska prägel
av den successiva övergången från polarområdenas
nedisade köldöknar till tropikernas ångande heta
urskogssnår. Mellan dessa båda ytterligheter låter sig
övriga landskapstyper infoga på ett någorlunda enkelt
och naturligt sätt. Det är föga överraskande, att en
världsdel av Asiens väldiga dimensioner — omkring
44,3 milj, km2 — uppvisar en mångfald av skilda
naturtyper och utpräglade kontraster i fråga om klimat,
vegetation, ytbildning, folkslag och kulturnivå.
Nordlandets isiga arkipelag ligger mindre än
hundra mil från själva nordpolen utanför Sibiriens
vindsvepta tundrakust vid Kap Tjeljuskin; men i
söder brinner en obarmhärtig tropiksol över Malackas
djungler nära ekvatorn. Verchoja’nsk i nordöstra
Sibirien ej så långt från floden Lena har vunnit
ryktbarhet som jordens kallaste ort med
bottentemperaturen — 67,8° C, ett föga avundsvärt världsrekord.
När vinternattens täta frostdimmor ännu står isande
skarpa som silverringar kring månskäran i Janas
karga floddal, försmäktar Indiens européer under låg-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
