Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien — civilisationens urhem - Asiens fem huvuddelar - Europa och Asien har åtskilliga likheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 68 ASIEN _______________________________________
befolkade, och deras ekonomiska och kulturella
utveckling har i högsta grad berott av förhållandena i
Europa. De båda sistnämnda däremot hör till jordens
tätast bebyggda trakter, som länge levde sitt eget liv
och där kulturen fått en stark särprägel.
Mot norr utbreder sig ett väldigt låglandsområde,
det sibiriska, som österut övergår i mera höglänt och
kuperad terräng. Det öppna läget mot polarhavet, som
låter de bistra nordanvindama tränga långt in över
landet, samtidigt som fjällmuren i söder spärrar
tillträdet för mildare luftströmmar, ger vinterklimatet
sträng kyla. En viss enhetlighet får dessa trakter
också därigenom, att de geografiska förhållandena
anvisat dem till att bli uteslutande ryskt
kolonisations-område. Befolkningen är i allmänhet utomordentligt
gles i denna vidsträckta region mellan Centralasien
och polarbassängen från Kaspiska havets stränder i
sydväst till Stilla havets kust i nordöst.
Västasiens natur påminner delvis åtskilligt om
Cen-tralasiens. Även här utgör de tertiära bergskedjorna
i norr ett markant inslag, och mellan de höga
randbergen ligger vidsträckta, torra högslätter insprängda
i Turkiet och Persien. Söder om detta bälte av
högländer, som bildar en effektiv spärr mot norr,
ansluter sig i Syrien och Arabien ett i regel lågläntare
område, som saknar egentliga bergskedjor och där
terrängens påfallande jämnhet antyder ett nära samband
både geografiskt och geologiskt med det närbelägna
Afrika och dess enformiga platåkaraktär. Vad som
binder dessa olikartade naturtyper samman till en
enhet är kanske främst hela områdets betydelse som
genomgångsland för handeln mellan öst och väst. Vid
de gamla handelsvägarnas skärningspunkter har
sedan förhistorisk tid många märkliga högkulturer
blomstrat och åter gått under. Kontakten med
yttervärlden har nästan alltid varit livlig.
Sydasien omfattar Främre och Bortre Indien samt
övärlden därutanför. Västerut är dessa rent tropiska
trakter skarpt avgränsade från det övriga Asien. I
norr reser sig Himalaja som en nästan oöverstiglig
mur över de indiska slätterna, och mot väster
öppnar blott det ryktbara Khaibarpasset och ytterligare
några få passager genom gränsbergen en landväg till
Indiens skatter. Genom dessa portar har visserligen
åtskilliga invasioner vällt in över landets gränser
under tidernas lopp, men Indien förblev icke desto
mindre länge en ganska avskild del av världen, där
monsunklimatets rytmiska växling mellan torka och
regntid, tropikernas överväldigande alstringskraft och
befolkningens talrikhet och anspråkslöshet
tillsammans lagt grunden för en mycket egenartad
kulturutveckling.
I öster är däremot Sydasiens gränser tämligen
flytande. Den bortre indiska halvön är sålunda i själva
verket skild från trakterna västerut av ett flertal
höga, urskogsklädda och utomordentligt svårpasse-
rade bergsstråk, som utgrenar från Centralasien.
Befolkningen är på många håll mycket gles och
härstammar för övrigt till alldeles övervägande delen från
Östasien. I kulturellt avseende har indiska och
kinesiska impulser brutits mot varandra. Och längst i
öster övergår den kuperade halvön nästan omärkligt i
det sydkinesiska berglandet.
Det egentliga Kina och Japan bildar tillsammans
den sista av världsdelens huvuddelar, Östasien.
Kulturutvecklingen har här i ännu mycket högre grad än
i Indien utgått från regionens egna naturliga
förutsättningar. Förbindelserna med yttervärlden västerut
genom Centralasiens fjäll och öknar eller genom
Sydasiens täta urskogsområden har stött på
utomordentliga svårigheter och haft litet att betyda. För
kineserna blev deras eget land helt självfallet »Mittens
rike», omgivet på den ena sidan av jordens största
ocean, på den andra av fattiga länder med en gles och
råbarkad barbarbefolkning. Liksom i Indien har
jordens rikedom, sommarmonsunens regn och
flodernas livgivande vatten möjliggjort en nästan otroligt tät
bebyggelse. Inom Östasiens relativt snäva gränser
lever ej mindre än en fjärdedel av alla jordens
människor.
Europa och Asien har åtskilliga likheter
Samhörigheten med Europa sträcker sig betydligt
längre än till blott den gemensamma gränsen. Det
brukar ej sällan framhållas, att det råder en viss
överensstämmelse mellan de båda världsdelarnas
utseende. Geologiskt har de delvis genomlöpt samma
utveckling.
Det stora tertiära berglandet, som genomkorsar
hela den eurasiska kontinenten ända från
atlantkus-ten till Stilla havet, stöter i norr intill ett betydligt
äldre veckningsområde, i Europa representerat av
bl. a. de mellantyska bergen, i Asien av
Östturke-stan, Gobi och höjdsträckningarna norr därom. Av
dessa gamla veckningszoner återstår nu bara
obetydliga rester. Årmiljoners vittring och erosion hade nått
ned ända till de foma bergskedjornas djupast
liggande rötter och avlägsnat alla större ojämnheter, när
landet åter höjdes och väldiga förkastningar bröt
sönder de plana ytorna. Mäktiga horstar lyftes i höjden,
och stora gravsänkor sjönk åter i djupet. I Europa
heter dessa horstar t. ex. Thüringerwald eller Harz, i
Asien Tien-shan eller Altai; på båda håll har
terrängen åter blivit starkt kuperad, men
höjdsträckningarna följer ej längre de gamla veckningssadlarna.
Den stora skillnaden mellan de båda områdena ligger
i de helt olika storleksförhållandena.
Även det sibiriska låglandet har sin europeiska
motsvarighet. Uralbergen är i själva verket en föga
effektiv skiljemur mot slättlandets både geografiskt
och geologiskt mycket likartade fortsättning i det
europeiska Ryssland. På båda håll vilar nästan hori-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
