Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien — civilisationens urhem - Västasien, en tummelplats för stormaktsintressen - Främre Indien, landet med den stora folkträngseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASIEN 173
Västasien, en tummelplats för
stormaktsintressen
Även Västasien har i våra dagar fått en synnerligen
stor och snabbt växande betydelse för världens
näringsliv, men i stark motsats till Nordasien synes
dessa länders historia och inflytande på Västerlandet
gå längre tillbaka än t. o. m. den moderna forskningen
hittills förmått att följa.
Redan under det tredje årtusendet f. Kr. finner vi
en rad märkliga högkulturer i sin högsta blomstring
på Eufrats och Tigris stränder och i trakterna
däromkring. Under sumerisk, babylonisk, assyrisk och
ytterligare en lång tid framåt var världshistorien
strängt taget blott de västasiatiska ländernas
historia. Först ett halvt årtusende före vår tideräknings
början begynte greker och andra europeiska folk att
blanda sig i leken.
För oss framstår kanske därför dessa trakter i
främsta rummet som pittoreska men vördnadsvärda
historiska kulturrelikter. Och ytterst bottnar hela vår
västerländska civilisation i dessa forntidssamhällen.
Vår kristna religions rika bildspråk låter sig
knappast förstås riktigt annat än med utgångspunkt från
dåtida och nutida geografiska förhållanden i
Västasien. Efter mitten av 1800-talet och Suezkanalens
tillkomst 1869 återfick emellertid området också sin
forna centrala betydelse som genomgångsland mellan
Västerlandet och orientens båda stora tätbygder, där
hälften av alla människor hör hemma.
Det första kapitlet i Västasiens moderna historia
handlar framför allt om Englands ansträngningar att
skydda denna kungsväg mellan moderlandet och den
brittiska kronans yppersta besittningar i öster för
hotet från andra stormakter och främst Ryssland. Det
andra berättar mestadels om de infödda folkens
bemödanden att bevara eller återvinna sin nationella
självständighet. Och det sista — det som utspelas just
nu — rör sig även om Västasiens inordnande i
kampen mellan västdemokratierna och den
sovjetbehärs-kade världen och om de nya stora
petroleumfyndig-hetemas exploatering.
Hela denna sista tid har området intagit en
första-rangsplats i storpolitiken. Det är ingen tillfällighet, att
några av de mest avgörande händelserna såväl i det
första som det andra världskriget utspelades just här.
Den engelska segem vid el-Alamein 1942 gällde hela
Västasiens öde men ytterst kanske också själva
krigets utgång.
Oljeutvinningen i Persien har visserligen anor som
sträcker sig ända tillbaka till forntiden, men det rörde
sig då hela tiden om försvinnande små mängder. Den
moderna storproduktionen kom i gång först i början
av detta sekel. 1911 skaffade dåvarande
marinministern Winston Churchill England kontrollen över de
stora fyndigheterna vid den innersta delen av
Persiska viken. De mesopotamiska förekomsterna i Mo-
su’lområdet började exploateras efter första
världskriget, sedan oljeledningar anlagts genom öknen
västerut till Haifa i Palestina och Trfpolis i Syrien. Till
dessa båda fält har senare kommit nya, betydande
oljekällor på Bahreünöarna i Persiska viken och den
arabiska halvön, och det är alldeles tydligt, att
ytterligare mycket omfattande fyndigheter väntar på att
utnyttjas.
I det aktuella politiska läget är det påfallande,
vilket intresse amerikanerna numera hyser för Västasien.
I ej ringa grad låter sig detta förklaras av de
nyupptäckta rikedomarna. I deras eget hemland visar
olje-källorna på sistone delvis alarmerande tecken på att
utsina.
Främre Indien, landet med den
stora folkträngseln
De i det föregående behandlade områdena får i hög
grad sin prägel av befolkningens gleshet och de i
regel stora avstånden mellan människoboningarna. I
Indien råder ett rakt motsatt förhållande. Ganges’
bördiga flodslätt i Bengalen är en av jordens tätast
bebodda trakter och hyser trots sin relativa litenhet en
befolkning, mångdubbelt större än hela Sibiriens.
Denna svåra trångboddhet har satt sin stämpel både
på landet och de indiska folkens öden.
En ringprydd skönhet från Burma. Är det för att föräldrarna
skall kunna hålla ordning på sina döttrar som de unga flickornas
halssmycken är försedda med så kraftiga handtag?
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
