Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astrologi — förr vetenskap nu vidskepelse - Kristna furstar med framstående astrologer - Vidskepelsen föder en vetenskap - Den nya världsbilden avlivar astrologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTROLOGI 179
lade icke blott Erik XIV med astrologi; även hans
fader lät ställa »nativiteter» (detaljerade horoskop)
för sina många barn.
Vidskepelsen föder en vetenskap
Astrologins förutsättning kan ju ytterst återföras
till en deterministisk världsuppfattning, dvs. tron på
ett förutbestämt öde. Helt säkert har naturens
kretslopp och dess samband med himlakropparnas och
framför allt solens ställning varit den utgångspunkt
på vilken astrologin byggt. Men härtill kom, att
antiken icke kände världsalltets enorma utsträckning
utan räknade med att detta, sett efter våra mått, var
synnerligen begränsat till sin omfattning. Det är
därför icke underligt, att man kom till den
föreställningen, att direkta inflytanden utgick från
himlakropparna. Arten av dessa borde man då kunna
bestämma genom att noggrant iaktta himlakropparna. Även
om astrologins utgångspunkt var oriktig och gav
upphov till mycken övertro och vidskepelse, även om
den genom sin deterministiska läggning säkerligen
utövade ett fruktansvärt tryck på miljoner
människor under tidernas lopp, var den dock icke enbart
till skada. På dess kreditsida kan bland annat
anföras, att den framtvingade noggranna iakttagelser av
himlakropparna under tider då man icke för
forskningens egen skull ägnade dessa någon
uppmärksamhet. Härigenom befrämjades astronomins utveckling,
så att denna mycket tidigare än sin systervetenskap,
fysiken, nådde till en jämförelsevis hög nivå.
Den nya världsbilden avlivar astrologin
Vi vet nu, att stjärnorna inte sitter fästa på ett valv.
De ligger på avstånd från några få ljusår upp till
tusentals ljusår. En stjärnbild, exempelvis Lejonet, är
ingen st järngruppering med detta vilddjurs form,
ingen stjämgruppering alls. Stjärnorna där hör inte
på något sätt ihop. Astrologins fall kom därför med
nödvändighet, när universums gränser vidgades.
Det är icke möjligt, att en framtida forskning skall
kunna konstatera en påverkan på oss människor från
stjärnornas ibland varierande strålning. Inte ens för
ETT MEDELTIDA MOUNT WILSON
har man kallat det på en kulle nära »Det Gyllene Samarkand»
uppförda och nu delvis framgrävda observatorium som
byggts av Ulugh Bergh, sonson till Timur Lenk. Märkligast
var den jättestora kvadranten, med ett torn i vardera änden
av den graderade bågen med radien nära 40 m. Sju mindre
observationstorn lär därjämte ha funnits, och ett hundratal
personer uppges ha varit anställda. De funna
observations-resultaten har sitt stora intresse, även om de icke har den
noggrannhet man kunde ha väntat. — Det var till stor del
astrologiska motiv som föranledde uppförandet. Ulugh Bergh
var astrolog och lät ställa sitt horoskop bl. a. av rädsla för
sonen, som år 1449 mördade honom.
strålningen från solen, vilken varierar med den
elva-åriga solfläcksperioden, har man trots flera försök
kunnat med någon säkerhet påvisa en periodisk
inverkan på t. ex. de ekonomiska konjunkturerna och
sjukdomars spridning. Vad planeterna beträffar, återkastar
de ju endast solens ljus, fast billioner gånger svagare.
Planeternas och stjärnornas inverkan på
människolivet får därför avskrivas såsom absolut otänkbar.
Djurkretsens »band» på himlen
med de där ingående 12
stjärnbilderna eller tecknen. Sett
från jorden, det vänstra klotet
innanför bandet, syns solen
under årets 12 månader
avteckna sig emot de 12
stjärnbilderna. Även månen och
planeterna syns vandra fram i denna
krets av tecken, djurkretsen:
fr. v. t. h. Jungfrun, Lejonet,
Kräftan, Tvillingarna, Oxen,
Väduren, Fiskarna,
Vattumannen, Stenbocken, Skytten,
Skorpionen och Vågen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
