Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien — den femte kontinenten - Landet innanför Stora Barriärrevet - Torkans och törstens land - Underjordiska vattenförråd, konstbevattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 AUSTRALIEN ____________________________________
de stora slätterna i det inre. Ty Australien består till
övervägande del av ett jämnt, väldigt platåland 300—
500 m ö. h.
De östra kustbergen påverkar i hög grad
neder-bördsförhållandena på kontinenten. På sluttningarna
mot havet kondenseras nämligen sydostmonsunens
fuktighet, och de därigenom uppkomna regnen matar
floderna inom världsdelens östra hälft. I synnerhet
det sydöstra hörnet, gränstrakterna mellan Nya
Syd-wales och Victoria, erhåller rikligt med nederbörd,
som ger upphov till Australiens enda verkligt stora
flod, Murray [marh] och dess många bifloder,
numera i stor skala utnyttjade för konstbevattning
(irrigation).
Torkans och törstens land
»Jag har farit runt i Australien under åtta veckors
tid i vårens härligaste dagar och blott fått en
ordentlig regnskur över mig. Jag har haft en ljum, skön, torr
luft på mellan 20—300 C och blott ett par nätter i
Västaustralien känt litet kyla. Jag har dubblerat
stormarnas udde, Kap Leeuwin, Västaustraliens
sydspets och seglat över The Great Bight, ett av jordens
mest stormiga farvatten, med spegelblankt hav. Jag
har njutit den underbara seglatsen innanför
nordöstra Australiens ryktbara korallrev, ett farvatten
mera fruktat än de flesta, när det låg stilla som en
liten svensk insjö, medan öarnas stränder speglade
sig i vattnet och korallgrunden lyste i alla de
tänkbara nyanserna mellan blått och vitt, och stora, giftiga
havsormar och jättesköldpaddor lata solade sig i
vattenytan. Som sagt, sådan erfarenhet kan man ha av
australiskt klimat, om man väljer sin tid och därtill
har en liten, liten smula tur.» -— På detta sätt börjar
en svensk geograf, professor Gunnar Andersson, sin
skildring av Australien, men han tillägger genast »hur
annorlunda kan det ej vara!»
För att rätt förstå Australiens natur och
levnadsförhållanden måste man göra klart för sig vissa
grundläggande klimatologiska fakta. Australien
ligger till alldeles övervägande delen inom det
subtropiska bältet. Undantag utgör endast kusttrakterna i
norr, i sydväst och sydöst. Inom den tropiska, norra
delen råder en medeltemperatur av ca 250 C med en
skillnad av ungefär 30 C mellan årets varmaste och
kallaste månader. Denna jämna värme är fördelaktig
för t. ex. sockerrör och ananas men också ganska
pressande för de vita, särskilt i de fuktiga östra
kusttrakterna. Vid vändkretsen kan temperaturen i det
inre springa upp ända till omkr. 550 C, men i
kontinentens varmtempererade delar söderut är klimatet
delvis av angenäm medelhavstyp. Sommaren omfattar
här december, januari (den varmaste månaden) och
februari, vintern månaderna juni, juli (den kallaste
månaden) och augusti. Sydneys sommar kan jämföras
med Konstantinopels, Melbournes med Marseilles, och
vintern på dessa platser är mild som i resp. Kairo och
Palermo. Väst- och Sydaustralien har vinterregn (i
juni), i sydöstra Australien faller regn alla årstider,
medan den tropiska zonen i norr ligger inom den
regnförande sommarmonsunens område. Australien
är den enda av världsdelarna som saknar evig snö,
men vintersnö förekommer dock i de sydöstra
bergstrakterna. Särskilt betydelsefullt för förståelsen av
världsdelens säregna natur är emellertid dess läge
inom det nederbördsfattiga högtrycksbältet kring den
södra vändkretsen. Det är detta som främst betingar
det dominerande intrycket av tröstlös torka och som
givit upphov till naturförhållanden starkt
påminnande om dem i det likartat belägna Sahara. I det
väldiga inre ökenlandet sätter regnbristen definitivt
en gräns för bebyggelse och kolonisation; här råder
den sterila sandöknen, mot periferien övergående i
savann eller torr buskskog, som under sitt inhemska
namn »scrub» är den mest karakteristiska av
Australiens vegetationstyper. I mer gynnade trakter, där
pas-saden, sommarmonsunen och nederbördsrika
västvindar blåser in över land, råder såsom naturlig
vegeta-tionstyp savannskogen, den australiska
»normalskogen», dominerad av släktet Eucalyp’tus, som i de
regnrikaste trakterna kan representeras av verkliga
jätteträd av över 100 meters höjd och som på sina håll
bildar majestätiska skogar.
Underjordiska vattenförråd, konstbevattning
I Australien med dess höga medeltemperatur och
starka vattenavdunstning kräver odlingen normalt
större regnmängder än på våra kyliga breddgrader,
jordbruket 700—800 mm, en sluten skogsvegetation
1 000 mm. Blott /s av landet får emellertid i
genomsnitt mer än 500 mm nederbörd per år. Under sådana
förhållanden blir vatten ett verkligt livsvillkor, en
dyrbar vara som man på det mest omsorgsfulla sätt
måste tillvarataga och magasinera.
Regnvattenscister-ner av plåt för husliga behov är obligatoriska
tillbehör vid de australiska gårdarna, och de australiska
fårägarna, »squatters», har haft bittra erfarenheter av
nederbördens nyckfullhet, av förhärjade skyfall och
årslånga perioder av torka. Torrperioderna, »the
droughts» [dra’ots], har varit verkliga riksolyckor,
som berövat landet stora materiella värden. 1896—
1902 inträffade t. ex. en sådan period av torka, under
vilken över 50 milj, får lär ha omkommit av törst.
Allteftersom kolonisationen från de regnrikaste
kusttrakterna trängt vidare in i torrlandet, har
vattenproblemet blivit alltmer brännande. Men även här har
vetenskap och teknik kommit människan till hjälp,
sedan man påträffat s. k. artesiskt vatten, dvs. sådant
som med självtryck kan föras upp till markytan från
djupare jordlager, där det ligger magasinerat. Det var
på 1880-talet borrningarna började, och genom
tusentals borrhål med ett djup på något 1 o-tal till mer än
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
