Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien — den femte kontinenten - Guld! Guld! Guld! - Det moderna Australiens näringsliv - Flykten från landsbygden — 75 % av befolkningen bor i städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUSTRALIEN 235
den torra, ogästvänliga bushen, lockade av guldets
trollmakt, lärde intimt känna landet och dess
möjligheter. Liksom squatters med sina fårhjordar blev
de banbrytare vid det inre landets erövring och
kolonisation. Och det hårda, riskfyllda guldsökarlivet
bidrog att utforma den australiska
nationalkaraktä-ren, det fostrade i bästa fall initiativrika
handlingsmänniskor, ej rädda att offra kapital och arbete på nya
företag, men skapade slutligen också den lust för spel
och vadhållning som bildar ett karakteristiskt inslag
i det australiska folklynnet och samhällslivet.
Det moderna Australiens näringsliv
Guldgrävartidens spänning och romantik är sedan
länge förbi, utvinnandet av guldet försiggår nu genom
rationaliserad industriell drift, och Australiens
för-staplansroll som guldland har övertagits av andra
länder, fram allt Sydafrika, som 1950 producerade
362 782 kg. På femte plats efter Sovjetunionen,
Ca-nada, USA följde Australien med 26 787 kg. Hela det
australiska bergsbrukets produktion (guld, silver,
bly, koppar, tenn, stenkol, järnmalm) har ett årsvärde
betydligt mindre än jordbrukets eller
boskapsskötselns produktion, och enbart fruktskörden (äpplen,
apelsiner, bananer, persikor, päron) har numera
ungefär samma värde som guldproduktionen.
Den extensiva fåraveln kommer säkerligen alltid att
förbli den viktigaste näringsgrenen i den regnfattiga
huvuddelen av Australien, även om den fått en relativt
mindre betydelse under senare årtionden genom
jordbrukets och mejerihanteringens utveckling. Jordbruket
har från sina huvudområden i sydvästra och sydöstra
Australien kunnat tränga allt längre ut i bushen, tack
vare jordbruksteknikens framsteg, »dry
farming»-metodens användning och utexperimenterandet av
nya vetesorter, motståndskraftiga mot torkan. Man
kan numera odla vete i trakter där den årliga
nederbörden uppgår till endast 250 mm eller mindre, och
vetebältets front mot torrområdena flyttas ständigt
fram. Samtidigt har jordbruket i kustområdena
intensifierats, den extensiva nötkreatursaveln inskränkts
och jordbruket i stället alltmer inriktats på
uppfödandet av goda mjölkdjur av europeiska raser för
produktion av mjölk, smör och ost. Detta gäller
särskilt trakterna omkring de stora folkrika städerna i
Nya Sydwales, Victoria och södra Queensland med
det bördiga Darling-Downdistriktet. Numera har även
Västaustraliens jordbruk följt efter i denna
produk-tionsomläggning. Smörexporten uppgick 1950—51 till
ett värde av 18 milj, australiska pund sterling.
Jordbruket har alltså i växande omfattning antagit samma
former som i vårt eget land. Boskapen har — där man
blott kunnat lösa vattenproblemet — funnit en
utmärkt trivsel i det milda klimatet, som tillåter
vallgång året runt, och där naturligt foder tryter, har
konstbevattnade vallar, besådda med lucern eller
våra vanliga foderväxter, lämnat ett förträffligt
tillskott. Nötkreaturens antal i hela Australien uppgick
1951 till 15,2 milj. (Sverige blott 2,6 milj.).
De stora klimatiska motsatserna mellan norra och
södra delarna av landet har betingat olika
växtkultu-rer och hushållningssystem. Det tropiska
Nordaustra-lien är ej lämpat för fåravel, men de vida
savannerna passar utmärkt för nötkreatursavel och
köttproduktion. Inom de tropiska regnskogsområdena på
östkusten finns naturliga betingelser för
sockerrörsod-ling liksom också för odling av tropiska frukter,
ananas och bananer. Bristen på arbetskraft, som
aktualiserades sedan importen av färgade arbetare från
Ocea-niens öar stoppades 1904, har dock blivit ett handikap
ej blott för sockerrörsodlingen; den är en allmän
företeelse i det australiska jordbruket, sammanhängande
med den restriktiva immigrationspolitiken och
önskemålet att bevara Australien åt de vita.
Flykten från landsbygden — 75% av befolkningen
bor i städerna
Australiens bebyggelse har alltid varit och är
fortfarande i stort sett en utpräglad kustbebyggelse med
en enorm koncentration av befolkningen till de olika
staternas huvudstäder, som samtidigt är
hamnstäder. Stadsbefolkningens antal är därför osedvanligt
högt i förhållande till lantbefolkningens. Av
Australiens folkmängd, som i slutet av 1951 uppskattades
till 8 539 000 inv., bor omkr. 75 % i städerna och i
huvudstäderna Sydney, Melbourne, Adelaide, Brisbane,
Perth och Hobart tillsammans 4,3 milj. I staten
Victoria, vars folkmängd uppgår till 2 291 000 inv., bor
långt över hälften i huvudstaden Melbourne. Flykten
från landsbygden har heller knappast någon
annanstans haft en sådan omfattning som i Australien. Men
huvudstäderna vid kusten erbjuder ett behagligare
och jämnare klimat och de är landets äldsta
kulturcentra med större möjligheter till omväxling, nöjen,
sport och förströelser av olika slag. Vid guldtidens
slut frigjordes också en hel del arbetskraft och
kapital, som sögs upp i de växande städerna, där en
storartad industri, grundad på landets naturtillgångar,
vuxit fram, till stor del med statsunderstöd:
exportslakterier, konservfabriker, fryserier och andra
livsmedelsindustrier. Goda tillgångar på kol och järn i
Nya Sydwales har likaså skapat förutsättningar för
uppbyggandet av en metall- och maskinindustri.
Industriproduktionen överstiger numera också vida alla
andra näringsgrenars avkastning och motsvarar
ensam halva värdet av hela Australiens produktion. De
stora städernas läge är väl valt vid utmärkta, naturliga
hamnar, Sydney vid Port Jackson, Melbourne vid Port
Philip Bay. En australisk storstad har stora likheter
med en amerikansk. En inre kärna av affärskvarter
med höghusbebyggelse, däribland en och annan
skyskrapa, omges av stora förstäder med en kolossal
ut
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
