- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 1. A - B (1-568) /
248

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babylonien och Assyrien — två urgamla kulturländer - Vår klocka är ett arv från babylonierna - Religion - Vårt andliga urhem - Bach, Johann Sebastian — den femte evangelisten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 BACH ________________________________________

med dess stjärnbilder liksom planeternas namn
härstammar också från dem. Det var dels praktiska, dels
religiösa skäl som kom »Österlandets vise» att
intressera sig för himmelens stjärnor och deras rörelser.
Redan på Hammu-rapi-dynastins tid hade babylonierna
en så fast ordnad kalender, att man måste förutsätta
att astronomin som vetenskap redan då hade nått
långt. Detta i sin tur förutsatte stora matematiska
kunskaper, och räknekonsten hade också förts till en
mycket hög nivå så tidigt som under sumererna.

Religion

Naturen var för babylonierna icke död, den var
befolkad av en otalig skara demoner, mot vilka
människan måste kämpa genom besvärjelser och magiska
konster. Men inom den sumerisk-babyloniska
föreställningsvärlden kunde man också anropa gudarnas
stora och mäktiga skara om hjälp och bistånd. Dessa
gudar var dels naturgudar, dels stads- och
kulturgu-domar. Bakom alla mäktiga naturföreteelser, såsom
solen, månen, regnet, åskan, vinden,
fruktbarhets-kraften, såg babylonierna mäktiga gudaväsen, som
inte bara gav upphov åt dessa företeelser utan direkt
var förkroppsligade i dem. En sådan gud var hos
sumererna En-lil. Hans namn betyder »Vindarnas
herre». En annan var Ea, vattnets och visdomens gud.

Till de mäktigaste gudarna hörde Sin, månguden,
Sja’masj, solguden och Isj’tar (sumerernas Innan’na,
västsemiternas Astar’te, senare även grekernas
Afro-di’te), en fruktbarhets- och krigsgudinna, som
personifierades i planeten Venus. Såsom
kärleksgudinna dyrkades Isjtar med obscena riter, och helig
prostitution utövades av hennes tempeltärnor. Hon
blev med tiden den allt dominerande gudomen, en
väldig modergudinna och himladrottning, vars kult
kom att få inverkan på den katolska
madonnadyrkan.

Men därjämte fanns i äldre tid även stam- och
senare stadsgudomar, som uppfattades som stadens
egentliga härskare. All kult i städerna var i
huvudsak koncentrerad omkring dem. Sådana gudomar var
t. ex. under sumerisk tid Ningirsa i Lagasj, Innanna i
Uruk och i senare tid Mar’duk i Babylon och Assur i
staden Assur.

Vårt andliga urhem

Man trodde en gång, att hela mänsklighetens vagga
hade stått i Babylonien. Även om detta icke är riktigt
så har dock de västerländska folken till väsentlig del
sitt andliga urhem i dessa trakter, och därför tjusas vi
alltjämt på ett egendomligt sätt av den gamla
babyloniska kulturen.

Se även artiklarna Babylon och Ur.

DEN FEMTE EVANGELISTEN

Johann Sebastian Bach enligt en målning av E. G.
Hauss-mann 1746.

DACH, Johann Sebastian (1685-1750) var den
mest geniale medlemmen av en hel släkt begåvade
musiker nere i Thüringen. De berömdaste är i övrigt
Bachs egna söner Wilhelm Friedemann, Carl Philipp
Emanuel och Johann Christian, av vilka de två
sistnämnda på sin tid vida överglänste fadern i
ryktbarhet som tonsättare.

Bach blev vid tio års ålder föräldralös och fick då
flytta till sin äldre bror Johann Christoph i Ohrdruf.
Där tillägnade han sig snart den musikaliska
konstens hemligheter liksom en god allmänbildning.
Redan 1703 fick han sin första anställning som organist,
i Arnstadt. Men det klagades på att den unge
kyrko-musikern förvirrade menigheten med sina
improvisationer och senare även på att »en främmande
jungfru» uppehöll sig på orgelläktaren, när han spelade.
Denna dam var i själva verket hans släkting Maria
Barbara Bach, och med henne gifte sig Bach 1707.
Dessvärre hade kyrkomyndigheterna även en mera
grundad anledning till missnöje. Bach fick nämligen
fyra veckors tjänstledighet för att besöka den
berömde organisten Buxtehudes konserter i Lübeck men
stannade borta i — fyra månader!

Så blev Bach till slut organist hos hertig Wilhelm
Ernst i Weimar. Under denna tjänstgöringstid be-

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free