Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad — förströelse och hälsa - Finsk bastu - Badet ur medicinsk synpunkt - ”Bad är hälsa” men — hur bör man bada? - Vad innebär solbadet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 BAD _________________________________________
nakna in i den heta bastun. Genom att stänka vatten
på ugnens heta stenar får man en fuktig och efter
behag lagom het bastuluft. De badande ligger eller sitter
på enkla britsar och bearbetar varandra — dock
ingalunda hårt — med om möjligt färskt skurna björkris.
Efter badet erhåller den badande en effektiv och
snabb avkylning endera genom några spannar kallt
vatten eller genom ett dopp i sjön eller vintertid
genom rullning i snön. På den senaste tiden har
glädjande nog intresset ökat för bad i denna form, till stor
del såsom ett resultat av livlig propaganda. För
personer med friskt hjärta torde det vara synnerligen
hälsosamt. Hyreshus byggs knappast numera i
Sverige utan bad- eller duschrum, antingen gemensamt
för flera lägenheter eller i varje lägenhet. Den
personliga kroppshygienen har härigenom tagit ett stort steg
framåt. Men ännu återstår här mycket att göra,
framför allt på landsbygden, där bristen på bekväma
badmöjligheter håller tillbaka den individuella
kroppshygienen. Propagandan för det enkla bastubadet kan
här bidra till att lösa frågan.
Badet ur medicinsk synpunkt
Från medicinsk synpunkt har bad i olika former
alltid tilldragit sig stort intresse. De nuvarande
medicinska baden har i huvudsak utbildats under
1800-talet. Dock torde bad, givna i rent medicinskt syfte,
ha förekommit även under de äldsta kulturepokerna.
Särskilt i fråga om behandlingen av reumatiska
sjukdomar, av hjärt- och hudsjukdomar samt polio spelar
de medicinska baden en betydande roll.
För de reumatiska sjukdomarna utnyttjas bad som
ett led i värmebehandlingen, t. ex. vanliga varmbad,
tallbarrsbad, gyttjebad. För hjärtsjukdomar ges bad
som särskilt påverkar hudens blodkärl och som
genom den ändrade blodfördelningen i kroppen utgör
en måttlig, nyttig träning för hjärtat, t. ex. syre- och
kolsyrebad. Vid hudsjukdomar används i vissa fall
bad med olika tillsatser alltefter den verkan på
huden som man önskar uppnå. Vid efterbehandling av
polio, då vissa muskler är försvagade och behöver
tränas, utnyttjar man fenomenet att ett föremål blir
lättare i vatten och låter därför patienterna utföra
gymnastik och rörelser i varmvattenbassäng.
”Bad är hälsa” men — hur bör man bada?
Nästan utan undantag är sommarsemestern den
mest uppskattade, vilket i första hand sammanhänger
med de möjligheter till solbad och kallbad som några
veckors ledighet en sommar erbjuder.
Mest verksam och ur hälsosynpunkt gynnsammast
är det kallbad som tages omedelbart ovanpå en
kraftig motion, t. ex. en hastig promenad, ett parti tennis
eller en cykeltur. Genom kroppsrörelsen förhöjs
kroppstemperaturen — en tennisspelare har sålunda
efter en stunds spel en febertemperatur på över 38°
— genom det efterföljande badet sänkes åter
kroppstemperaturen till normalt läge. De reaktioner som
utlöses i samband med den kraftiga motionen och den
åtföljande effektiva avkylningen vänjer kroppen vid
påfrestningar i ena och andra riktningen. Mycket
långa kallbad, där alltså kroppstemperaturen sänkes
betydligt under det normala värdet, är däremot inte
lämpliga ur hälsosynpunkt. Å andra sidan kan korta
kallbad medföra en viss härdning av kroppen, vilket
ur sjukdomsförebyggande synpunkt kan ha en viss
betydelse, en uppfattning som hyses framför allt av
s. k. vinterbadare.
Vad innebär solbadet?
Intimt sammanhängande med friluftsbadet är
solbadet. Dock är solens värme, när det gäller den direkta
effekten på vår kropp, ej den ur hälsosynpunkt mest
betydelsefulla. Solljuset innehåller förutom de
ljusstrålar som ger oss våra synintryck även strålar som
är osynliga, de s. k. infraröda och ultravioletta
strålarna. De infraröda strålarna är värmestrålar, och vi
uppfattar dem med vår känsel, då de värmer vår
hud. De ultravioletta strålarna är kemiskt starkt
verksamma och har stark biologisk effekt på levande
celler, t. ex på hudcellerna.
Förr i världen ansågs solbrännan uppstå genom
uppvärmningen av huden vid intensiv solstrålning.
Solstrålar ger emellertid även i bitande frostväder,
t. ex. en tidig vår i Jämtlandsfjällen, en kraftig
solbränna av ansiktet, trots att huden här hela tiden
hålles ordentligt kall. Det är de ultravioletta strålarna i
solljuset, som inverkar på huden med bildning av ett
brunt färgämne, s. k. pigment, samtidigt som huden
vid stark solning kan bli röd, svullen och öm och
t. o. m. blåsor kan uppkomma. De ultravioletta
strålarna bildar i huden dessutom D-vitamin, som är
nödvändigt för skelettets normala tillväxt och förhindrar
uppkomsten av engelska sjukan (rachitis).
Även om solbad är nyttigt för hälsan, bör man
särskilt när man är ovan och innan den skyddande
solbrännan utbildats, solbada med försiktighet. Man kan
ha fördel av att använda solskyddssalvor eller oljor,
innehållande ämnen som lämnar ett visst skydd mot
de ultravioletta strålarna. Viktigast är emellertid att
solbada försiktigt i början. Om man inte har tillgång
till solljus kan man med samma verkan — och
försiktighet — använda sig av bestrålning med
kvartslampa.
De ultravioletta strålarna kan även vid intensiv
bestrålning utöva en viss verkan på ögonens bindhinna,
med rodnad, svullnad och ljusskygghet, s. k.
snöblindhet. Redan glasögon med vanligt glas tar praktiskt
taget helt och hållet upp de farliga ultravioletta
strålarna. På grund av det starka ljuset på snöfält i sol
är det dock behagligare att använda mörka glasögon,
som även lämnar ett fullgott skydd.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
