Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barn och ungdom — växandets vedermödor - Puberteten — den andra trotsåldern - Adolescensen - Bild- och tonskapande hos barn och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 BARN OCH UNGDOM _______________________________
man bl. a. funnit hur starka engagemang ungdomar
har, hur våldsamt de upplever sina känslor, hur
hastigt de kan växla mellan upprymdhet och sorgsenhet,
hur de skaffar sig ideal att dyrka eller hur de gör
upp räkningen med sig själva och sina uppfostrare i
dyster pessimism. — Men föräldrarna försyndar sig
mot sina barn, om de försöker komma åt deras
dagböcker!
Dagbokskrivandet förekommer tyvärr mest bland
ungdom som fortfarande går i skolan under
puber-tetstiden. Det material man grundat analyserna av
puberteten på belyser därför huvudsakligen
förhållandena bland ungdomen i de högre socialklasserna,
där fortsatt skolgång är naturlig. Den bild av
puber-tetsförloppet som mestadels framläggs blir därför
färgad av en viss miljötillhörighet. Vi vet tyvärr ännu
väl litet om hur puberteten gestaltar sig för den
ungdom som direkt efter folkskolan kastas ut i
förvärvslivet. Det tycks emellertid som om deras möte med
realiteterna skulle minska svärmeriet och
drömmarna, göra att självanalysen inte ägnas så lång tid
eller blir så intensiv och därför inte medför så stora
känslosvängningar. Det förefaller också som om
puberteten i denna miljö tidigare skulle klinga av och
ersättas av de för avklarningstiden typiska
reaktionerna. Denna verklighetsförankring tar sig också
enligt Kinsey uttryck i att ungdom från lägre
socialklasser tidigare gör sexuella erfarenhet än ungdom
från de högre — i varje fall genomsnittligt sett.
Den senare delen av puberteten eller
avklarningstiden brukar medföra ett stabilare känsloläge. Det
trotsiga nejsägandet eller undanglidandet från alla
krav brukar ersättas av en positiv samarbetsvilja och
större lust att se framåt och planera för framtiden.
Övervägandena angående yrkesvalet börjar bli
realistiska och de unga får lust att allvarligt pröva sina
växande själsliga och kroppsliga krafter i verkligt arbete.
Ansvarskänslan börjar vakna men samtidigt också
sinnet för estetiska värden och ideella strävanden.
Det kan ta sig uttryck i fanatisk anslutning till ett
eller ett par ideal eller en bestämd ledartyp. En del
svärmeri kan fortfarande ligga i denna dyrkan, men
i allmänhet är värderingen mera realistisk. Typiskt
är också att under denna avklarningstid sker
relativt många religiösa avgöranden, eftersom ungdomen
då är mottaglig för påverkningar i denna riktning.
Deras tänkande är också bättre utvecklat och de har
större möjligheter att dra slutsatser beträffande både
det egna beteendet och de ideella normernas värden.
Även om det är ungdomarna som lider och plågas
av pubertetens oro och växlingar, blir detta skede
ofta besvärligt också för uppfostrarna. För dem gäller
det mestadels att försöka passivt vänta och se tiden
an. Bryska ingripanden kan öka oppositionen och
förlänga pubertetens negativa fas på ett icke önskvärt
sätt. Liksom beträffande den första trotsåldern måste
man inse att det är ett nytt personlighetsskapande
som sker inom de växande individerna och att detta
tar sig åtskilliga för omgivningen mindre behagliga
uttryck. Det är en ny hävdelse av den egna personen
ungdomarna ger tillkänna samtidigt med att de
försöker fördjupa sitt eget jag. Mot alltför vådliga
överdrifter gäller det att ingripa under denna period
liksom annars under utvecklingen, men nu mer än
någonsin är varsamhet och tålamod av nöden. Annars
riskerar man att i onödan vidga den klyfta som ändå
finns mellan de skilda generationer barn och
uppfostrare tillhör. Denna skillnad gör ändå alltid att man
vill klanka på ungdomens oarter. Sådan klagan finns
redan på en 4 000 år gammal egyptisk inskrift —
vilket borde hejda våra egna ramaskrin och låta dem
följas av eftertankens tystnad.
Adolescensen
Pubertetstidens avklarningsskede övergår utan
markerad gräns i den s. k. adolescensen,
ynglinga-eller ungflickstiden. Denna period börjar i
16—17-årsåldern och sträcker sig till vuxen ålder.
Karakteristiskt för perioden är, att den unga människan
börjar komma ut ur sin jagkoncentrerade stämning och
får mera lust att orientera sig i omvärlden. Samtidigt
som den fysiska styrkan tilltar kan den unge mera
känna sig som vuxen och därmed betrakta problemen
lugnare. Han får bättre perspektiv och hans tänkande
blir mera konkret. Därmed brukar följa större lust att
orientera sig utåt och få perspektiv på sin egen roll och
sin egen plats i det större sammanhanget.
Under ungdomstiden löses väl inte alla problem,
men anpassningen brukar förbättras och kritiklusten
blir mindre. När man inte längre är så inriktad på sin
egen person får man också större förståelse för andra,
vilket brukar medföra en bättre inställning till
föräldrarna och vilja till samarbete inom familjen. Hur
inställningen till föräldrarna kan ändras från
pubertetens trots till adolescensens förståelse har Mark
Twain givit följande uttryck åt: »När jag var en pojke
på 14 år, var min far så oupplyst att jag knappast
stod ut med att ha honom i närheten. Men när jag
fyllt 21 år, var jag förvånad över hur mycket han hade
lärt sig på 7 år.»
Bild- och tonskapande hos barn och ungdom
Barn tycker i allmänhet om att på sitt eget sätt
skapa små konstverk antingen det sker i bild eller i
ton. Deras sång- och musikskapande har hittills i
många fall inte stimulerats tillräckligt. Barn visar
dock ofta stor förtjusning över enkla låtar och
rytmer. De vill ibland själva skapa sånger och melodier.
I vissa barnträdgårdar och skolor tillvaratas denna
lust bl. a. genom rytmorkestrar och i Stockholm och
Göteborg genom särskilda sångklasser i folk- och
realskolan, där musikundervisningen ges extra utrymme
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
