Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Barn- och ungdomslitteratur — de odödliga ungdomsböckerna
- Jules Verne kunde göra tidtabellen spännande
- Från Louisa Alcott till Lisa Tetzner
- Hjältarna från Vilda Västern
- Alltid oro för ungdomens läsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiction [saj’əns fik’sjən], dvs. fantastiska vetenskapliga
utopier, där inslagen av spänning och dramatik glidit
över åt det skrämmande och makabra: i skuggan av
atomvapen har genren fått en viss skräckstämning.
Från Louisa Alcott till Lisa Tetzner
Dessa fyra står som pojkberättelsernas
portalfigurer. Flickboken föddes längre fram på 1800-talet, i
Amerika. Litterärt var den strängt taget ett barn av
Charles Dickens’ författarskap. Känslosamheten, den
mindre lyckade beståndsdelen i hans diktning, gjorde
ett djupt intryck på samtiden. Den kom särskilt fram
i hans kvinnoskildringar. Mycket av Dickens’
kvinnoideal — de bleknosiga, förtrampade hjältinnorna
men också de humoristiska, rejäla fruntimren i
bakgrunden — finns med i flickböckerna långt fram i
vår tid. Den första flickboken var amerikanskan
Louisa M. Alcotts Unga kvinnor. Hon var en ogift
hemmadotter från Nya England, och hennes innersta
drivfjäder var dyrkan av familjen, föräldrarna och
syskonkretsen.
Det är framför allt de angloamerikanska
författarinnorna som har haft förmågan att skriva om den
småhumoristiska, käcka flickan som ser på de vuxnas
värld med en blandning av gott humör och finurlig
överlägsenhet. Nästan alla flickböcker har troget följt
detta mönster. Den som framför allt brutit med
traditionen från Dickens och Alcott, är den schweiziska
författarinnan Lisa Tetzner, som med sina
barnböcker under 1930-talet, utan att minska spänningen
eller ta bort något av den fängslande miljöstämningen,
berättade rent ut för barnen vad som hände i Europa:
om barn som tvangs fly från sina hem och förföljdes
för sin ras’ skull. Lisa Tetzner visade att
ungdomsböcker inte behöver vara menlösa och inte
nödvändigtvis måste vara avskurna från verkligheten.
Hjältarna från Vilda Västern
Redan på 1860- och 1870-talen blev
ungdomslitteraturen industri. Samtidigt som Mark Twain skrev
sina klassiska amerikanska mästerverk om pojkarna
Tom Sawyer och Huckleberry Finn och deras
äventyr vid och på den stora floden Mississippi,
strömmade från New York seriemagasin som handlade om
hjältedåd i Vilda Västern och som representerade en
förgrovad form av den gränslands- och
vildmarksromantik som först blommade upp hos Cooper. Dessa
tidiga seriemagasin, som såldes i upplagor vida större
än dem i vilka Mark Twains eller Robert Louis
Stevensons böcker gick ut, har blivit mönsterbildare för
alla former av billigare, tarvligare, litterärt mindre
lödig ungdomsläsning. Den store fabrikören av dessa
tidigare serier var en äventyrare som kallade sig
»Överste Ned Buntline». Det var han som upptäckte
eller rättare uppfann Buffalo Bill och myten om den
store Vilda Västern-hjälten. Buntline var ute i
Nebraska för att samla material för sina dime novels,
föregångare till våra 25-öresromaner i början av
1900-talet. Han var ivrig att få råka en hjälte från
indiankrigen som i en strid hade dödat en siouxhövding.
Buntline hittade denne man, som emellertid var för
blygsam för att vilja skylta i någon berättelse. För att
bli av med den efterhängsne Buntline, som sökt upp
honom i ett militärläger, pekade den verklige hjälten
ut en ovårdad figur med halm i skägget som låg och
sov under en forvagn och bad Buntline skriva om
denne i stället. Figuren visade sig vara en talför
buffeljägare och spejare som hette William Cody. Han och
Buntline fann varandra, och så föddes myten om
Buffalo Bill, som bestod av Buntlines förvrängningar av
de redan i och för sig lögnaktiga historier Cody
berättade. Därmed gjorde Buntline en av de egendomligaste
och mest outrotliga insatserna i ungdomslitteraturens
historia.
En som flitigt utnyttjade indianromantiken var den
tyske äventyrsförfattaren Karl May, som i sin
ungdom gjort sig skyldig till ett enklare landsvägsrån
och fått avtjäna straff därför. Det dröjde innan han
besökte Vilda Västern, som han skrev så mycket om.
Han var strängt taget ett exempel på en aldrig
fullvuxen pojke, som var gripen av Vilda
Västern-romantiken och hängav sig åt den genom att själv skriva
romantiska skildringar av den. Hans hjälte — i
Björnjägarens son, Öknens ande och rader av andra
böcker — var den tyskfödde pionjären Old Shatterhand,
som trots sitt liv i ödemarken alltid var så snygg och
proper, »som om han dagen förut lämnat S:t Louis»
Dennes vän bland de ädla rödskinnen var hövdinger
Winnetou. Kring dessa grupperades en skara
nybyggare som alla var tyskar. Karl May har alltid
behållit sitt grepp om unga läsare och inte ens lidit
avbräck sedan det uppdagats att han var Adolf Hitlers
store favoritförfattare.
Alltid oro för ungdomens läsning
Det finns alltid oro för ungdomens läsning. I många
hem fruktade man förr det inflytande som de
bloddrypande och grymma Buffalo Bill-berättelserna
skulle ha på ungdomen. När Per Albin Hansson var
socialdemokraternas ungdomsledare i seklets första
år startade han en kampanj mot »Nick
Carter»-litteraturen (Nick Carter var den tidens seriehjälte, en
detektiv utan alla hämningar). Nu gäller oron
seriemagasinen. I många fall visar sig oron betydligt
överdriven, och förekomsten av olika slag av dålig
ungdomsläsning spelar säkerligen inte så stor roll så
länge de gamla mästarnas böcker står sig. De goda
ungdomsförfattarna — Cooper, Marryat, Dumas,
Stevenson, Andersen, Jules Verne, Tetzner och andra —
leder osökt de unga läsarna över till den riktiga
litteraturen och grundlägger hos dem en läslust som
knappast dör ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0316.html
