Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befolkningsfrågan — överbefolkningen — vårt allvarligaste världsproblem - Nymalthusianerna anbefaller reglerad fruktsamhet - Sveriges snabba folkökning — vår första befolkningsfråga - Paret Myrdal och 1930-talets befolkningsdebatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 I O BEFOLKNINGSFRÅGAN
Drysdale (1854), att Malthus’ uppfattning om
be-folkningsproblemet visserligen var riktig, men att
fordringarna på sexuell avhållsamhet och sena
äktenskap var omöjliga att genomföra i praktiken.
Lösningen hette enligt nymalthusianerna i stället
födelsekontroll och sexuell upplysning.
I Sverige framträdde nymalthusianismen som en
ideologisk propaganda på 1880-talet och vann snart
en betydande utbredning bland den växande
industribefolkningen. Dess förnämsta propagandister var
Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell, Hinke
Berge-gren och Kata Dalström. Nymalthusianismen och
dess praktiska handlingspropaganda kom också att
spela en utomordentligt stor roll för
befolkningsrörel-sens utveckling i åtskilliga länder inom den
västerländska kulturkretsen. Nymalthusianismen kom att
omfattas särskilt livligt av den i industriorterna
uppväxande arbetarbefolkningen och dess organisationer,
bland vilka dess idéer uppfattades som uttryck för en
strävan att undanröja massfattigdomen och höja den
allmänna standarden bland arbetarna.
Från och med sekelskiftet började också
födelsetalen att sjunka, främst bland befolkningen i
industriorter och stadssamhällen i Väst- och Nordvästeuropa.
Senare följde landsbygdsbefolkningen efter. Särskilt
låg blev fruktsamheten i storstäderna. Ungefär
samtidigt härmed började i de allra flesta länder en
avflyttning från landsbygden, en rörelse, som ännu
pågår för fullt. Till belysning av detta läge kan nämnas,
att under 1830-talet — alltså för ca 120 år sedan —
uppgick födelsetalet i Europa till 39 å 40 °/oo, dvs. det
föddes årligen 39 å 40 barn per 1 000 av
folkmängden; i Nordvästeuropa och Skandinavien var siffran
något lägre eller 37,2 respektive 33,5 °/oo- Till
jämförelse må nämnas, att födelsetalen i ett flertal länder
nu gått ner till mellan 15 och 20 °/oo.
För olika länder redovisas för 1952 följande
födelsetal :
Sverige ............................. 15,5
Danmark ............................. 17,8
Finland ............................. 23,0
Island ............................... 27,5 (I951)
Norge ............................... 18,7
Belgien ............................. 16,8
Frankrike ........................... 19,2
Grekland ............................. 26,1 (1949)
Irland .............................. 21,8
Italien ............................ 17,6
Jugoslavien ......................... 29,7
Luxemburg ............................ 15,0 (1951)
Nederländerna ....................... 22,4
Polen ................................ 30,5 (1950)
Portugal ............................ 24,7
Schweiz ............................ 17,4
Spanien ............................. 20,8
Storbritannien ...................... 15,7
Tjeckoslovakien ...................... 22,1 (1949)
Västtyskland ......................... 15,7 (1951)
Ungern ............................... 19,1 (1948)
Österrike ........................... 14,8
Sveriges snabba folkökning — vår första
befolkningsfråga
Sverige har den äldsta befolkningsstatistiken i hela
världen. Redan år 1749 upprättades nämligen det s. k.
Tabellverket, vars efterföljare i våra dagar heter
Statistiska Centralbyrån. Vi har också möjligheter att
följa befolkningsrörelsen i Sverige med tillbörlig
noggrannhet ända sedan 1720-talet. Vid denna tid hade
det egentliga Sverige en folkmängd på 1,76 miljoner
människor. Födelsetalet var då ganska högt — 35 °/oo
— och höll sig på denna nivå ända framtill 1870-talet.
Dödligheten hade redan börjat sjunka på 1700-talet,
men särskilt stark blev nedgången under 1800-talet.
På 1860-talet hade dödstalet gått ned under 20 °/oo.
Totalbefolkningen, som redan på 1760-talet överskred
2 miljoner, passerade:
1835 ................. 3 milj.
omkr. 1865 ................. 4 »
» 1900 .................. 5 »
1924 ............................ 6 »
1950 ............................ 7 »
I mitten av 1800-talet fick Sverige för första gången
vad man kan kalla en nationell befolkningsfråga.
Sverige stod nämligen då inför en formlig
överbefolkning på landsbygden i den meningen att stora delar av
jordbruksbefolkningen helt enkelt såg sina
möjligheter till utkomst under drägliga villkor stängda.
Förhållandena på den tiden i Sverige har liknats vid en
ångpanna: säkerhetsventilen, som förhindrade en
katastrof, blev den stora emigrationen. Man har
beräknat, att under åren 1860—1910 utvandrade i runt tal
1 miljon människor från Sverige, till största delen från
landsbygden. Många såg i denna emigration en fara
för nationens fortbestånd, och en särskild statlig
emi-grationsutredning tillsattes också vid sekelskiftet, där
professor Gustav Sundbärg blev det ledande
namnet. Vissa statliga åtgärder vidtogs också för den »inre
kolonisationen» och för att öka trivseln på
landsbygden; bl. a. började från och med 1905 statsstöd utgå
till egna hem. Diskussionen kring emigrationen — som
kan kallas vår första befolkningsfråga — ebbade
emellertid så småningom ut, och när första världskriget
utbröt hade dess frågeställningar i stort sett mist all
aktualitet.
Födelsetalen fortsatte emellertid att sjunka, så att
de omkring 1920 hade kommit ner till ungefär 20 °/oo.
Även dödstalen fortsatte att sjunka från omkring
20 °/oo på 1870-talet till under 15 °/oo- Den s. k.
naturliga folkökningen, dvs. överskottet av födda över döda,
kom nu att minskas något (12 °/oo på 1870-talet,
8 °/oo på 1910-talet).
Paret Myrdal och 1930-talets befolkningsdebatt
Under 1920-talet fortsatte födelsetalen att sjunka.
Vissa befolkningsexperter framförde sina farhågor
med anledning av de sjunkande födelsetalen, men att
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
