Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befolkningsfrågan — överbefolkningen — vårt allvarligaste världsproblem - Har flykten från landsbygden gått för långt? - Problem på arbetsmarknaden - En ”förgubbning” av nationen hotar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
könsfördelning på landsbygden. Bland
jordbruksbefolkningen i åldern 15—30 går det sålunda endast 71
kvinnor på 100 män, medan motsvarande proportion
för tätortsbefolkningen är 108 kvinnor på 100 män.
Omflyttningen från jordbruket till tätorter har pågått
i särskilt starkt tempo under 1940-talet, då framför
allt Stockholmsområdet visat sig äga den största
attraktionskraften: av de ca 70 000 personer, som under
1940-talets första fem år flyttade mellan de olika
länen, absorberade Stockholms stad och län icke mindre
än 80 %.
Även om den kris i befolkningsfrågan som utgjorde
bakgrunden till 1930- och 1940-talens
familjefräm-jande socialpolitik har skjutits undan, har den likväl
icke rubbat resultaten av de nya, strukturella
demografiska faktorerna, t. ex. den starkt minskade familj
e-storleken, förskjutningarna på arbetsmarknaden samt
den tilltagande »förgubbningen». Av hela
befolkningen tillhörde sålunda 1920 57,5 % hushåll
bestående av minst 5 personer, medan motsvarande antal
år 1945 sjunkit till runt hälften, 28,8 %. Väsentligen
beror detta på nedgången av antalet barn. Medan det
per 100 familjehushåll 1930 fanns 205 hemmavarande
barn, var 1945 motsvarande antal 138. Barnantalet
per hushåll är genomgående högre på landsbygden än
i städerna, men denna ojämnhet tenderar att
utjämnas, då de produktiva åldersklasserna är starkare
representerade i städerna.
Problem på arbetsmarknaden
Äktenskapsbildningens och nativitetens variationer
ger självfallet upphov till vågbildningar, som på sin
väg genom de olika åldersklasserna förorsakar
motsvarande variationer i tillflödet till arbetsmarknaden.
Den starka nativitetsnedgången på 1920-talet och
början av 1930-talet ledde följaktligen till en brist på
ung arbetskraft under 1940-talet. Medan i slutet av
1930-talet den produktiva befolkningen varje år ökade
med ca 30000 personer, var ökningen t. ex. 1946
endast ca 5 000 personer. Bristen på arbetskraft
särskilt i de yngre, rörliga åldrarna förstärktes under
1940-talet genom högkonjunkturen, den fulla
sysselsättningens politik etc. En akut brist på arbetskraft
var kännbar särskilt åren 1946—1948 och föranledde
livliga diskussioner bl. a. om möjligheterna till bättre
utnyttjande av de s. k. arbetskraftsreserverna, dvs.
närmast de överåriga, de partiellt arbetsföra samt de
gifta icke yrkesverksamma kvinnorna. Av icke
oväsentlig betydelse för lösningen av de problem
befolkningsutvecklingen ställde den svenska
arbetsmarknaden inför på 1940-talet blev det starka tillflödet av
flyktingar och immigranter. För närvarande arbetar
icke mindre än 115 000 utlänningar inom det svenska
näringslivet. Tillgången på såväl ur geografisk som
ur yrkessynpunkt rörlig yngre arbetskraft kommer
emellertid att bli knapp i Sverige ända tills de stora
_______________________ BEFOLKNINGSFRÅGAN 313
årskullarna från 1940-talet träder ut på
arbetsmarknaden i början på 1960-talet.
De betydande variationerna i födelsetalet de
senaste decennierna medför ju också stora svängningar
i t. ex. behovet av förlossningsanstalter,
spädbarns-vård, skollokaler, lärare etc. Antalet barn i
skolplik-tig ålder, som hade ett minimum 1943—1944 på
580 000, ökas sålunda 1956—57 till icke mindre än
850 000 barn.
Utvecklingen på den kvinnliga arbetsmarknaden
speglar en viktig sida av den aktuella svenska
befolkningsfrågan. Medan antalet förvärvsarbetande
kvinnor inom stadsnäringarna — bortsett från husligt
arbete — 1910 endast var 192 000, hade antalet 1945
ökats till 575 000. Sedan dess har utvecklingen gått i
ett accelererat tempo. Mellan 1945 och 1950 ökades
sålunda antalet förvärvsarbetande kvinnor inom
stadsnäringarna med 30 % till 780000; den största ökningen
faller inom serviceyrkenas områden, där de
yrkesarbetande kvinnornas antal väl fördubblats under
tiden 1940—45. Särskilt markant är hopkrympningen
av »hembiträdeskåren». Medan antalet i husligt arbete
sysselsatta yrkesverksamma kvinnor år 1930 var
205 000 har de för närvarande sjunkit till 80—90 000.
Även förvärvsarbetet bland de gifta kvinnorna har
kraftigt ökat de senaste decennierna. 1950 fanns
enligt den officiella statistiken 220 000 gifta
förvärvsarbetande kvinnor, men det verkliga antalet torde ha
varit större, sannolikt mellan 300 000 och 400 000.
En ”förgubbning” av nationen hotar
Vid såväl 1930- som 1940-talens diskussioner om
befolkningsfrågan underströks ständigt de faror,
som den hotande »förgubbningen» av nationen ansågs
innebära. Olika beräkningar kunde nämligen visa, att
Sverige med tiden skulle få ett minskat antal
människor i de produktiva åldrarna och ett ökat antal i de
improduktiva, försörjningsbehövande. Detta problem
kvarstår alltjämt och kommer att förstoras under de
närmaste decennierna bl. a. på grund av den alltjämt
sjunkande dödligheten. Under 1930-talet ökade antalet
personer över 65 år med endast 6 % men under
1940-talet var stegringen icke mindre än 20 %. En ökande
del av den årliga nationalprodukten kommer i
fortsättningen att gå till att infria de gamlas krav. Medan
antalet personer i åldrarna 15—65 år beräknas öka
från 4 650 000 år 1950 till 4 880 000 år 1965, så skulle
antalet över 65 år ökas med nästan lika mycket,
nämligen från 722 000 till 930 000. Är 1970 har denna siffra
stigit till över 1 000 000. En konsekvens av denna
ökning blir självfallet att samhällets utgifter för t. ex.
folkpensioner, ålderdomshem, kronikervård,
hemhjälp åt gamla etc. kommer att stiga ganska kraftigt
de närmaste decennierna. Den stigande andelen
åldringar blir emellertid också till ett kostnads- och
organisationsproblem för produktionen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
