Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergen — handelsstad med anor - Västlandets stolta kulturcentrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 BERGEN
Utsikt över Bergens hamn med Bryggen i bakgrunden —
den från hanseatiska tiden bekanta Tyskebryggen, som av
lättförstådda skäl fått byta namn efter andra världskriget.
HANDELSSTAD MED ANOR
Bergen intar i många hänseenden en särställning
bland Norges städer på grund av sitt isolerade läge
på västkusten, sitt nederbördsrika klimat, sitt
brokiga folkliv och bergensarnas muntra gemyt och
stolthet över sin stad. Från stadens tillkomst någon gång
på looo-talet och ända in i förra århundradet var
Bergen Norges största handelsstad, ja tidvis störst i hela
Norden.
Eftersom Bergens höglänta omgivningar inte ger
rum åt nämnvärda jordbruksbygder, har staden
främst utvecklats som naturlig medelpunkt för
norska Västlandets långsmala kustbygd. Ej minst det
stora torskfisket i Lofoten har varit en viktig orsak
till stadens blomstring och ännu i dag för
nordlands-fiskare varje sommar stora mängder torkad fisk, tran
och andra fiskeriprodukter till staden, varifrån de
skickas vidare ut i världen.
Enligt sagan skall Bergen ha anlagts av Olav Kyrre
omkr. 1070. Under medeltiden var staden, som då
hette Bjørgvin, biskopssäte och under 1100- och
1200-talen norsk kröningsstad. Från mitten av 1300-talet
till mitten av 1500-talet hade hanseaterna stort
inflytande över dess handel. Ett hanseatiskt »Contor»
upprättades i Bergen, och från detta dirigerades ej blott
stadens omfattande handel utan också stadens hela
liv under nära två århundraden. Om den hanseatiska
tiden erinrade fram till andra världskriget namnet
»Tyskebryggen» på en av kajerna, vilken efter den
tyska ockupationen omdöptes till Bryggen. Numera är
staden med 113 000 inv. (1952) Norges näst största
stad.
Nu som i forna dagar är sjöfart och handel Bergens
viktigaste näringsgrenar. Särskilt fiskexporten är av
betydelse. Av Norges samlade export och import går
10 till 12 % över Bergen. Ända in på 1920-talet var
Bergen Norges förnämsta sjöfartsstad; nu kommer den
näst efter Oslo med ungefär Vg av hela Norges
handelsflotta. Staden har numera också åtskillig industri,
bl. a. ett av landets största skeppsvarv och stora
fabriker.
Västlandets stolta kulturcentrum
Bergen har ett rikt kulturliv. Dess museum är en
betydelsefull vetenskaplig institution, där en hel rad
av landets främsta forskare varit verksamma. Bergen
är också säte för Norges handelshögskola och ett
nygrundat universitet, har utmärkta museer,
musikalisk akademi osv. Där öppnades också 1850 på Ole
Bulls initiativ den första alltigenom norska teatern,
som bland sina ledare kunnat räkna både Ibsen och
Björnstjerne Björnson.
Bergen hörde till de norska städer som först
besattes av tyskarna vid Norges ockupation 9 april 1940.
Den rakryggade hållning dess befolkning iakttog
under ockupationen kunde icke undgå att väcka de tyska
makthavarnas raseri, och Bergen blev därför
skådeplats för flera av de våldsdåd som upprörde de
nordiska folken. Höga straffböter, arresteringar och
skjutande av gisslan hörde till de metoder med vilka
tyskarna utan framgång sökte kväsa bergensarna. Bland
offren för de tyska morden befann sig också chefen för
Bergens traditionsrika teater.
Staden har många intressanta historiska minnen:
Rosenkrantztornet på den gamla befästningen
Bergenhus, Håkonshallen, som uppfördes av Håkon
Håkons-son i mitten av 1200-talet och beboddes av konungarna
under medeltiden. Senare förföll den stora praktfulla
stenbyggnaden och har först i slutet av förra
århundradet restaurerats. De ursprungliga byggnaderna på
Bryggen brann ned 1702 men uppbyggdes på nytt i
samma skepnad. Ett av dessa återuppförda hus
inrymmer ett hanseatiskt museum. Såväl Håkonshallen
som flera av de traditionsrika byggnaderna på
Bryggen skadades mycket svårt vid en stor explosion i
Bergens hamn 1944 men skadorna har sedermera
delvis reparerats.
Bland andra kända byggnader från medeltiden
märks Domkyrkan och Mariakyrkan. Staden bildar
eget fylke och är biskopssäte. Med det övriga Norge
är staden sedan 1909 förenad genom Bergenbanan, en
märklig turistled över de sydliga fjälltrakterna, som
når upp till 1 300 m höjd och i den 5 300 m långa
Gravehalstunneln länge hade Skandinaviens längsta
järnvägstunnel.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
