Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boken — den mänskliga tankens skattkammare - Medeltidens bok var överklassens - De äldsta tryckta böckerna - Gutenberg uppfinner boktryckarkonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKEN 433
ståndet fram till en högre kulturell och ekonomisk
ställning och kunde börja lägga sig till med böcker.
Men vad som mest bidrog härtill var den ökade
användningen av papper.
De äldsta tryckta böckerna
Även i ett annat avseende gick utvecklingen vidare.
I Kina hade man redan tidigt kommit på idén att
genom avtryck från en träplatta, i vilken man skurit ut
skrivtecknen på så sätt att de stod upphöjda,
framställa flera avtryck av samma »sättning». Det är
numera fastslaget, att detta förfaringssätt uppfanns i
Europa på 900-talet, helt oberoende av vad man långt
tidigare kunde i Kina, och under 1300- och 1400-talen
kom dylika xylografiska tryck i bruk, till en början för
framställning av spelkort och helgonbilder.
Med tiden trycktes hela böcker på detta sätt, men
det är icke många av dem som är bevarade till våra
dagar. En av de mest kända är Bi’blia pa’uperum,
de fattigas bibel, en uppbyggelsebok i stort format,
behandlande Kristi pinas historia och försedd med en
hel del bilder ävenledes skurna i trä. Vidare är en del
latinska grammatikor kända, vilka efter den latinske
grammatikern Dona tus blivit kallade dona’t er.
Gutenberg uppfinner boktryckarkonsten
Men blockböckerna var omständliga att framställa.
Tiden ropade på en ny uppfinning som skulle göra
det möjligt att skära varje bokstav för sig för att
sedan samordna dem till ord och rader. Den tekniska
lösningen av detta problem måste bli av
revolutionerande betydelse. Äran härav tillkommer tysken
Johann Gutenberg, om också även andra varit inne
på tanken. Men det var med denna uppfinning som
med så mången annan, att den låg i luften på flera
håll. I en ordinantia av konung Karl VII heter det
emellertid uttryckligen, att en viss Johann Gutenberg
i Mainz uppfunnit konsten att trycka med stämplar
och bokstäver och att fördenskull en skicklig man
sändes dit för att lära konsten. Det blev den sedermera
så berömde venetianske boktryckaren Nicolas Jenson
som gjorde denna resa.
Idén till de lösa typerna har Gutenberg antagligen
fått från de stämplar som användes vid bokbandens
dekorering — de var också ett slags lösa typer. Han
gjorde emellertid metoden praktiskt användbar
genom sitt gjutinstrument, som göt varje bokstav för sig,
i absolut samma form och i önskat antal. Detta skedde
i nådens år 1440, och därmed var boktryckarkonsten
verkligen uppfunnen. Om Gutenberg vet vi inte
mycket annat än att det gick honom som så många andra
stora män. Hans liv var fyllt av allehanda svårigheter.
En rik borgare, Johann Fust, i Mainz lånade honom
kapital till ett tryckeri, varigenom det blev honom
möjligt att trycka den berömda 42-radiga bibeln. Snart
uppstod dock oenighet mellan Gutenberg och hans
Av de i Holland och Tyskland under 1400-talet säkerligen
vanligen förekommande blockböckerna — endast ett 30-tal är
kända — är Bi’blia pa’uperum den viktigaste. Bilden är
huvudsaken — lägg märke till hur väl texttypen harmonierar med
densamma!
långivare, det blev process, Gutenberg förlorade, och
Fust tog hand om tryckeriet. Hur Gutenbergs liv efter
detta hårda slag gestaltade sig, är icke med säkerhet
känt, ej ens om han dog 1467 eller 1468.
Hans uppfinning gick emellertid sitt segertåg från
land till land. Utgångspunkten var Mainz — stadens
erövring av greve Adolf av Nassau 1462 blev av stor
betydelse för boktryckarkonstens hastiga spridning,
enär boktryckargesällerna måste fly och söka sig
arbete på annat håll. Efter hand blir de stora
handelsstäderna Strassburg, Köln, Augsburg, Ulm och
Nürnberg centra för den nya konsten.
Nürnbergboktrycka-ren Koberger hade för att nämna ett exempel 100
gesäller och 24 pressar i sin verkstad.
I dessa de äldsta typografiska verkstäderna, där
sät-taren radade »pinne vid pinne» i vinkelhaken precis
som våra dagars handsättare, dominerade de stora
tryckpressarna — påminnande om vinpressar —
utförda i ek och fastgjorda i golv och tak. På
fundamen-tet anbragtes satsen, som man färgade in med
trycksvärta medelst tamponer — skinndynor med handtag
— en procedur som tarvade mycken övning för att
man skulle erhålla en jämn färggivning från ark till
ark. På den sålunda infärgade tryckformen lades nu
papperet, med kraftiga tag på tryckspindeln pressa-
28—305773 i
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
