Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boken — den mänskliga tankens skattkammare - Det svenska boktrycket - Reformationens böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 BOKEN
T. v. Sista sidan ur Snells Dialogus, vår första bevarade bok. Träsnittet med skölden och det svenska riksvapnet samt de två
lejonen som sköldbärare är en direkt kopia av den holländska förebilden. I mitten. Sida ur den av Fabri tryckta lilla traktaten
Aff dyäfwlsens frästilse, författad av Johan Gerson. T. h. Sista sidan ur den av Grijs tryckta och av Gerson skrivna Lärdom
Hwrw man ska lära dö av år 1514.
Upsalen’se ve’tus, som blev färdig 1484. Av detta har
intet fullständigt exemplar bevarats; tiden och
människorna har gått hårt åt gamla böcker, och missalet
liksom så många andra av våra inkunabler har använts
som omslag till arkivhandlingar. Man har emellertid
kunnat rekonstruera ett exemplar, så att endast nio
av de 244 bladen saknas. Stilarna i dessa böcker är av
kraftigt gotiskt snitt. Snell använde fem olika stilar,
tre av dem förekommer i missalet. I Dialogus använde
han en stil, som är intressant så till vida, att den icke
förekommit i något tryck utanför Sverige, varför man
kan anta, att han gjutit den här i landet.
Under sin korta vistelse i Sverige tryckte Ghotan
fem böcker, av vilka det för Strängnäs stift utförda
Missale Strengnense och levnadsteckningen av
Birgittas dotter, Vita Katherine (1487), är de mest
betydande. Tryckeriet på Gråmunkeholmen övertogs sedan
av hans medhjälpare Johann Fabri, som skall ha
äran av att ha tryckt den första boken på svenska,
nämligen Aff dyäfwlsens frästilse (1495).
Fabris materiel förvärvades sedan av
klostertryckeriet i Mariefred, där liksom i Vadstena
klostertryckeri under 1400-talets sista år en del tryck utfördes.
Den nitiske Jakob Ulfsson styrde emellertid om att
Snells och Fabris materiel kom till Uppsala, där han
inrättade ett tryckeri. Som föreståndare för detta
antogs Paul (Pawel) Grijs, den förste svensk som
ägnat sig åt boktryckaryrket. Biskop Brask, som i mångt
och mycket var före sin tid — han skall själv ha
anlagt en pappersmölla — upprättade i Söderköping
ett litet tryckeri, men då han använde det i kampen
mot det lutherska kätteriet, ingrep Gustav Vasa och
stoppade dess verksamhet.
Reformationens böcker
Ungefär samtidigt lät konungen flytta
Uppsalatryc-keriet till Stockholm, och därmed hade Sverige ett
kungligt boktryckeri, som blev ett mäktigt och
verksamt vapen mot katolicismen, allra helst som det
förblev det enda tryckeriet i landet under hela
1500-talet. Regeringen skrev kontrakt med boktryckaren
om spannmålsersättning för visst antal tryckta ark,
och på titelbladens baksida figurerade det svenska
riksvapnet. De nya lärorna skulle nu spridas, och den
15 februari 1526 hade Georg Richolff och Johann
Fabri den svenska reformationens första skrift klar,
Olaus Petris Een nyttwgh wnderwijsning, och något
senare på året utsände de Thet nyia Testamentit
på swensko, tryckt i liten folio och omfattande 196
blad.
Richolff återvände till Tyskland, och tryckeriet
skulle drivas »medh goda swenska karla» som Gustav
Vasa skrev till biskop Brask. Men när den stora
bibelöversättningen planerades, inkallades han åter, och
1541 kom århundradets största och typografiskt sett
vackraste svenska bok ut, nämligen Gustav Vasas
bibel. Formatet är folio, antalet blad 762 och texttypen
schwabach, medförd från Lübeck av Richolff liksom
frakturen till rubrikerna och de vackra
renässans-initialerna, smyckade med putti och växtornament.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
