Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokföring — hur man håller reda på sin rörelse - Trekonto-teorin - Bokslutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKFÖRING 445
I den föregående figuren kommer vi i
verifikations-kolumnen (förkortat Ver.) i kontakt med själva
grundvalen för hela bokföringsarbetet, de s. k. allegaten
(kvitton, in- och utgående fakturor, bokföringsorder
etc.). Det är med ledning av dessa bokföraren gör
sina noteringar, och med stöd av dem kan
bokföringens riktighet styrkas. Allegaten numreras i löpande
följd och förvaras ordnade på detta sätt (t. ex. i
gaffelpärmar). Allegatets nummer antecknas i dagboken i
den därför avsedda kolumnen.
Posterna i dagboken överförs sedermera till
huvudboken. Detta kan ske t. ex. en gång i månaden, och
ett konto i huvudboken kan ha följande utseende:
Checkräkning
Ing. balans .. .. 50 000 Dagboken . .. ... 50 000
Dagboken . .. . . . 10 000
Vi får härigenom veta, att företaget vid starten
(eller vid årets början) hade en behållning på
checkräkningen på 50 000 samt att man under den första
månaden satt in 10 000 kr och tagit ut 50 000 kr. Det enda
vi vet är dock, att en summering av de debetposter i
dagboken, där checkräkning är det angivna kontot,
gett beloppet 10 000 och att en summering av
kreditposter med samma beteckning gett beloppet 50 000.
Vill vi ha flera detaljer, får vi gå till dagboken.
Vi skall nu återvända till den transaktion, som vi
förut behandlat i tablå (4), då varor, som i inköp
kostat 10 000 kr, såldes för 12 000 kr. Som man lätt
inser skulle det vara förenat med icke ringa besvär att
räkna ut vinsten varje gång man gör en försäljning,
för att sedan kreditera varukontot med det belopp som
det sålda partiet kostat i inköp, och kontot för
försälj ningsvinst med återstoden. I stället krediteras
varukontot för hela beloppet. Varukontot blir härigenom
ett blandat konto, dvs. det innehåller poster, som
påverkar både ställningen och resultatet. Motsatsen till
blandade konton är rena konton. Dessa innehåller
endast poster, som påverkar endera ställningen eller
resultatet. En löneutbetalning påverkar både ställningen
och resultatet, men dess inverkan på ställningen blir
i regel registrerat i ett rent ställningskonto (t. ex.
kassakontot), och dess inverkan på resultatet i ett
rent resultatkonto (lönekontot).
När varukontot är ett blandat konto, kommer det ej
att ge besked om varubehållningen, dvs. värdet av
inköpta men ej försålda varor ( = lagret). Lagrets värde
får i stället fastställas genom en inventering, vid
vilken man konstaterar hur stora mängder man ligger
inne med och åsätter dessa ett visst pris. Det är
därefter lätt att räkna ut försäljningsvinsten. Vet man, att
man vid årets början hade ett lager på 10 000 kr och
vid årets slut ett lager på 15 000 kr samt att man
under året köpt för 150 000 kr och sålt för 160 000 kr, så
är vinsten tydligen 15 000 kr.
Tablå (5) innehåller även posterna kundfordringar
och leverantörsskulder. När företaget vid försäljning
på kredit erhåller en fordran, debiteras Kunders
Konto, medan Varu-Kontot krediteras. När varor
kö-pes på kredit, debiteras Varu-Kontot, och
Leverantörers Konto krediteras. När kunden betalar sin skuld,
krediteras Kunders Konto, och debiteras Kassa
Kontot (om betalningen skett kontant). För varje kund
och varje leverantör uppläggs ofta ett personligt konto,
där man för upp alla poster i dagboken, som
vederbörande debiterats eller krediterats. Ett sådant konto
innehåller liksom dagboken datum-, text-, debet- och
kreditkolumn samt en paginakolumn, där det anges
på vilket uppslag i dagboken grundnoteringen skett,
och en saldokolumn, som utvisar hur stor fordran eller
skuld som föreligger. Dessa konton är underkonton
till Kunders och Leverantörers (eller Div. Personers)
Konto. Tillsammans innehåller de samma noteringar,
som i dagboken (och följaktligen också i huvudboken)
förts på de senast nämnda kollektivkontona. Det är
endast grupperingar av beloppen som är olika.
Res-kontra används som en sammanfattande benämning
av alla personliga konton och också för att beteckna
den bok eller pärm, där de är upplagda.
Bokslutet
Vid den dagliga eller löpande bokföringen noterar
man vilka förändringar tillgångar och skulder
undergår och vilka kostnader och vinster som uppkommer.
Siffermaterialet är emellertid disponerat på sådant
sätt, att ställningen och resultatet icke kan direkt
utläsas. Detta kan ske först efter ytterligare
bearbetning av de uppgifter som huvudboken innehåller,
ävensom en inventering och värdering av vissa av
tillgångarna, speciellt varulagret. En sådan bearbetning
— bokslutet — utförs vanligen en gång om året. Som
slutresultat härav framkommer en balansräkning,
vilken visar ställningen, och en vinst- och förlusträkning,
som visar resultatet. Vid bokslutet avslutas
ställnings-kontona mot balansräkningen och resultatskontona
mot vinst- och förlusträkningen, medan blandade
konton avslutas mot bådadera.
Vi skall här i korthet beskriva, hur ett konto
avslutas vid bokslutet. Låt oss anta, att kassakontot vid
bokslutstillfället har följande utseende:
Kassa Konto
Ing. balans .... 1 000 I Dagboken ....... 99 000
Dagboken .... 100 000 |
Vid räkenskapsperiodens början var
kassabehållningen alltså 1 000 kr, under året har 100 000 kr
influtit i kontanter (för försålda varor osv.), medan
99 000 kr utbetalats. Kassabehållningen vid årets slut
skall följaktligen uppgå till 2 000 kr. Att så
verkligen är fallet, kontrolleras genom en inventering av
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
