- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 1. A - B (1-568) /
453

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bomull — busken som skrivit världshistoria - Olika slags bomull - Drag ur bomullens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOMULL 453

Bomullsodlingen kräver
mycket arbetskraft, särskilt gäller
detta skörden, dvs. plockningen
av de mogna kapslarna. Detta
arbete har tidigare skett för
band och i Amerika utförts av
negerslavar.Numera finns
bom-ullsplockningsmaskiner. Deras
användbarhet är dock
begränsad. De mogna kapslarna förs
genom fläktar upp i maskinens
magasin, vars sidor delvis
består av metallduk.

kortstaplig Upland (Gossy’pium hirsu’tum).
Lågstap-lig Uplandbomull kan tävla med den egyptiska i fråga
om kvalitet och har fibrer av upp till 3 cm längd,
medan Uplandkvaliteten med kort stapel stannar vid
2,5 cm.

Bomullsbusken har som andra kulturväxter många
besvärliga fiender bland både växter och djur. Svårast
bland djuren härjar bomullsviveln, som lägger sina
ägg i frökapslarna och vars larver förstör innehållet
i dessa. Man bekämpar dessa skadeinsekter genom att

bespruta fälten med kalciumarsenat, antingen från
vagnar eller från flygmaskiner. Förutom olika
insekter finns det också svampsjukdomar, som hotar
bo-ullsplantan. En sådan svamp angriper växtens rötter,
så att den vissnar ned och dör.

Förenta staterna producerar nära hälften av
världens bomull. Odlingen är koncentrerad till the cotton
belt (bomullsbältet), huvuddelen av de sydöstra
staterna. Andra viktiga bomullsländer är Sovjetunionen,
Kina, Indien, Egypten och Brasilien.

Drag ur bomullens historia

Hur långt man än går tillbaka i tiden, har bomull
odlats och använts i Indien. Liksom människorna i
kalla trakter förstod att göra vävnader och kläder av
fårens ull, lärde man sig att av bomullsbuskens fröhår
tillverka tyg i de varma länder där denna växt trivdes.
Man har bomullsvävnader från Indien, vilka är mer
än 5 000 år gamla, och man ser av dessa, att tekniken
på vävningens område redan då var ganska långt
kommen. Medan man i Egypten tillverkade utsökt
fina linnevävnader, i Kina framställde det mjukaste
siden och i Norden yllevävnader, försökte man i Indien
att behålla hemligheten med bomullstygerna inom
landet. Länge tycks detta ha lyckats. Babylonierna, som
handlade med allehanda textilier, förde emellertid
såväl bomulls- som siden- och ylletyger från södra och
östra Asien till alla andra kulturländer. Genom dem
blev bomullen känd i längre västerut belägna länder.
Dock traktade man mer efter Kinas siden, medan
kineserna själva började använda bomull i sina
vävnader sedan hemligheten med silkets framställning
spritts till andra asiatiska länder. Icke förrän mot
slutet av första århundradet e. Kr. fördes
bomullsvävnader i större mängd till Europa. Araberna förde
bomullsväxten under namn av qutun till Spanien. Av
detta qutun kom sedan det engelska cotton, som väl
i sin tur givit upphov till vårt ord kattu’n. Detta är
nämligen ett gammalt namn för en bomullsvävnad.
Över Venedig och Genua fördes fina
bomullsvävna

der eller musliner från Asien till Europa. Muslin var
ursprungligen en vävnad från Mosul, där det förr
fanns stora väverier.

Vid upptäckten av Amerika fann man där vissa slag
av bomullsväxter på de västindiska öarna, och i Mexico
hade man hunnit långt i konsten att spinna, väva och
färga bomull. Man har hittat gamla peruanska mumier
lindade i bomullsvävnader. Nya världens människor
har helt säkert känt bomullen mycket långt tillbaka
i tiden. Bomullsodlingen och kampen om monopol
på den mekaniska spinnmaskinen och de stora
vävmaskinerna har spelat en mycket betydelsefull roll i
världshistorien. Det var bomullen som framför allt gav
upphov till slavhandeln i Nordamerika, och det var
med bomullsspinnerierna och väverierna som Englands
industrialisering begynte och därmed en av de mest
genomgripande förändringarna i världens näringsliv
och människans tillvaro. Ännu är ej kampen om
bomullen slutkämpad, ty medan Amerika producerar
bomull i så stora kvantiteter, att dessa stundom inte kan
säljas, arbetar man inom de engelska kolonierna på
att göra moderlandet mera oberoende av den
amerikanska tillförseln. Genom den moderna träkemin, som
möjliggjort utvinnande av nya spånadsämnen ur trä,
har bomullen fått en ny fiende. Tillverkningen av
konstfiber stimulerades genom att bomullsmarknaden
avspärrades under världskriget, och konstfibern har
blivit en konkurrerande råvara på textilmarknaden.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free