Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borneo — Asiens största ö - Ebenholts och kokospalmer - Holländare och engelsmän har exploaterat de rika naturtillgångarna - En omstridd ö - Bortre Indien — mellan Indien och Kina - Under monsunens välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 BORTRE INDIEN __________________________________
fiskar, som bildar en viktig beståndsdel i deras
matsedel.
Holländare och engelsmän har exploaterat
de rika naturtillgångarna
Den största och värdefullaste delen av landet
tillhörde förr Nederländska Indien och var delad i två
provinser, Väst-Borneo (ca 830000 inv.) samt
Syd-och Öst-Borneo (ca 1 350000 inv.). Dessa områden
ingår numera som en provins i det självständiga
Indonesien. Bandjerma’sin är huvudhamn i Syd-Borneo.
Samarinda vid floden Mahakam nära östkusten är
centrum i ett kol- och petroleumfält. Pontia’nak nära
ekvatorn är Väst-Borneos handelscentrum och
huvudhamn.
Brittiska Borneo består av fyra administrativa
huvuddelar, Brittiska Nord-Borneo (ca 350 oöo inv.),
Sara’wak (ca 570 000 inv.) samt de betydligt mindre
delarna Brunei’’ (40 000 inv.), som är ett sultanat
under brittiskt beskydd, och ön Labua’n (9000 inv.)
utanför n.v. kusten. Sarawak bildar ett rike under en
ärftlig raja av europeisk härkomst och under
brittiskt beskydd sedan 1841. En engelsman, James
Brook, hjälpte nämligen 1839 sultanen av Brunei att
nedslå ett uppror, och i gengäld blev han raja av
Sarawak, där hans arvtagare sedan regerat.
Huvudstad är Kuching vid Sarawakfloden.
Mineraltillgångarna på ön i dess helhet omfattar
kol, järn, guld, diamanter, silver, platina, tenn,
kvick
silver, petroleum, bergsalt och porslinslera, men de
är endast delvis exploaterade. Öns förnämsta
produkter är kryddor, nötter, kamfer, kautschuk, kopra,
sagomjöl (av sagopalmen), rotting och talrika tropiska
frukter, såsom ananas och bananer. I kustlandet och
längs floderna odlas sockerrör, kaffe, bomull, ris och
tobak. Petroleumexporten från det indonesiska
Borneo och Sarawak är av stor betydelse, likaså
kautschukexporten. Huvudnäring är åkerbruk.
En omstridd ö
Genom Magalhäes’ världsomsegling (1521) blev
Borneo först känt för Europa. Malajerna vid kusterna
gjorde segt motstånd mot de europeiska inkräktarna,
engelsmän och holländare, under 1600-talet. Ej
förrän omkr. 1845 lyckades engelsmännen göra slut på
malajernas sjöröverier och få fast fot i Nord-Borneo.
Sultanaten Bandjermasin och Kotei bjöd holländarna
hårt motstånd ännu på 1860-talet. Under andra
världskriget besattes både de engelska och de holländska
områdena av japanerna under det snabba
sommarfälttåget 1942. Ockupationen varade till sommaren
1945. De strider mellan holländare och indonesiska
nationalister som därefter förekom på det närbelägna
Java hade ej någon motsvarighet på Borneo. Efter
kortvariga försök att samla de forna nederländska
besittningarna på Borneo till en delstat inom den
indonesiska förbundsstaten förvandlades ön till en
provins i den nya enhetsstaten Indonesien 1950.
MELLAN INDIEN OCH KINA
Bortre INDIEN. I Bortre Indien sträcker Asien
ut ett smalt näs mot söder, Malackahalvön, som når
ända ned till de fuktigt heta trakterna nära ekvatorn,
medan norra delen av halvön utan skarpare gräns
övergår i Kinas och Tibets högländer med
bergstoppar som höjer sig över den eviga snöns gränser. Ett
stort antal långa, nord-sydliga bergskedjor,
solfjäder-formigt utgående från norr, genomdrager halvön. De
når i öster i södra Annam upp till 3 000 m, i väster
höjer de sig i norra Burma till över 4 000 m ö. h. Bortre
Indien är till övervägande delen ett skogsland, men
mellan bergskammarna öppnar sig djupa längddalar,
som söderut mot kusten vidgas till välodlade slätter,
bevattnade av vattenrika floder. De stora
huvudfloderna är Irawadi i Burma, Menam i Thailand (Siarn),
Mekong i Indo-Kina och Song-koi i Tonkin, vilka vid
sina mynningar bildar stora deltan. Det största är
Mekongs, som med sin 70 000 km2 stora yta bildar
halvöns största lågland.
Halvöns ryggrad är den bergskedja som från
Yiin-nans alpland sträcker sig ända ut på Malackahalvöns
yttersta spets. Undantagsvis når dess toppar ett par
tusen meters höjd, och på
ett ställe vid Siamvikens
västra strand sänker sig
kedjan så lågt ned i ett
pass (76 m), att man en
tid haft planer på att
där genomgräva
Malackahalvön för en kanal,
som med 100 timmar
skulle förkorta sjövägen
mellan Calcutta i
Främre Indien och Kina.
Bortre Indiens ansikte är vänt söderut, mot havet
och världssamfärdseln. Floderna är av stor betydelse
som utfartsvägar till kustens hamnar, och
flodtrafiken är mestadels livlig.
Under monsunens välde
Bortre Indien bildar i fråga om klimat och
växtvärld ett övergångsområde mellan Främre Indien och
Syd-Kina å ena sidan och den malajiska övärlden å
den andra. Det hör till de s. k. monsunländerna, och
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
