Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bortre Indien — mellan Indien och Kina - Under monsunens välde - Bortre Indien — Asiens Balkanhalvö - Hur landet koloniserats och utnyttjats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 BORTRE INDIEN ___________________________________
den kraftigaste nederbörden faller i kustlandet
utmed Bengaliska viken under månaderna
maj—oktober, då sydvästmonsunen blåser. Regnmängden kan
där överstiga 4 000 mm årligen men avtar inåt landet
mot det centrala Burma, där den knappt uppgår till
fjärdedelen och där svåra torrår med felslagna
skördar ibland förekommer. De östra länderna röner
emellertid stark inverkan även av vinterns
nordöstmon-sun, som här medför riklig nederbörd. En egendomlig
roll som vattenmagasin spelar den grunda sjön
Tonle-sap i Franska Indo-Kina, världens fiskrikaste insjö.
Den står i förbindelse med Mekong, som under
högvatten fyller sjön med sitt översvämningsvatten. Efter
sommarens regntid förvandlas Tonle-saps
omgivningar till ändlösa träsk- och sumpmarker, men
under torrtiden flyter sjöns vatten långsamt tillbaka till
Mekong, och sjöns yta minskas då med ca 4/s från
15 000 till 3 000 km2.
Bortre Indien — Asiens Balkanhalvö
Ej blott med tanke på dess syd-östliga läge och
bergiga natur utan även på grund av den stora
blandningen av olika folk och raser skulle Bortre Indien
kunna kallas Asiens Balkanhalvö. Huvudmassan av
befolkningen är mongoler och buddhadyrkare, men
malajerna i söder är muhammedaner. Centralasiatisk,
kinesisk och indisk rasblandning och kulturpåverkan
har haft fritt spelrum på halvön, och
folkvandringarna har ännu ej slutat. Till de högre kulturfolken hör
burmaner, siameser och annamiter av uppblandad
mongoloid typ. Till samma rasgrupp hör de folk, shan,
lao m. fl., som jämte siameserna sammanfattas under
namnet taifolken, en indokinesisk eller
malajokine-sisk gren av mongoliska rasen. På Malackahalvön
finns en del spridda rester av halvöns urfolk,
dvärgfolk och australoida folk, och i gränsbergen mellan
Annam och Siarn andra rester, kha-moifolken.
Kambodjas gamla kulturfolk, mon-khmerfolket, uppförde
under sin glansperiod de storartade tempelbyggnader
som för en del år sedan upptäcktes i urskogen vid
Angkor, det gamla Kambodjas huvudstad. Under
senare tider har en stark kinesisk invandring skett,
särskilt i städerna.
Hur landet koloniserats och utnyttjats
Flodslätternas ris, teakskogarnas virke,
Malacka-halvöns tenn och kautschuk är några av Bortre
Indiens förnämsta bidrag till världshushållet och den
internationella handeln. Dessutom döljer berggrunden
på spridda ställen rika förråd av silver, zink, stenkol,
petroleum, ädelstenar m. m., vilka också skattats av
de europeiska makter som tagit halvön i besittning.
Européernas förtrupper vid erövringen av dessa rika
länder utgjordes på 1500-talet av portugiser, senare
kom holländare och engelsmän, men ej förrän på
1800-talet började de europeiska kolonialväldena
byg
gas ut. Från Främre Indien utvidgade engelsmännen
sitt välde genom besittningstagandet av Burma genom
tre krig (1826, 1852, 1886), och fransmännen fick fast
fot i Mekongdeltat på 1860-talet. Länge rådde
engelsmännen i väster och fransmännen i öster, och mellan
deras besittningar låg det självständiga Siarn såsom
buffertstat.
Det franska nederlaget mot Tyskland 1940
medförde, att japanerna vann kontroll över Franska
Indokina 1940—41 och att de strax därpå förmådde
Thailand (Siarn) att inträda i kriget på japansk sida. Från
baser i dessa länder kunde de japanska arméerna
1942 snabbt erövra de brittiska besittningarna på
Ma-lacka och i Burma. De europeiska kolonialväldenas
sammanbrott gav de redan förefintliga nationella
strävandena efter självständighet nya möjligheter. Efter
Japans kapitulation kunde ej heller de tidigare
politiska förhållandena återupprättas. Burma, som
alltsedan 1935 varit skilt från Brittiska Indien, har nu
uppnått full självstyrelse.
I Siarn, vars officiella benämning sedan 1949
officiellt åter är Thailand, har förhållandena i stort sett
återgått till det gamla, medan malajstaterna och Straits
Settlements på Malackahalvön fortfarande står under
brittisk kontroll, låt vara under det nya namnet
Malajiska Unionen, efter 1 febr. 1948 kallad den Malajiska
Federationen, vari dock den viktiga hamnstaden
Singapore ej längre ingår.
Den mest betydelsefulla vändningen har
utvecklingen tagit i Frankrikes indokinesiska besittningar.
Under den japanska ockupationens sista år, 1945,
grundades den kommunistiska Viet-Minhrörelsen
under ledning av nationalisten och kommunisten Ho
Chi-Minh, och samma år bildades den självständiga
republiken Viet Nam. Denna omfattade de
indokinesiska provinserna Annam, Tonkin och Kochinkina.
Efter Japans sammanbrott återintog fransmännen
hela Indokina. 1946 slöts ett avtal, enligt vilket
fransmännen erkände Viet Nam som självständig stat, dock
under Frankrikes militära kontroll. Även avsättningen
av Annams f. d. kejsare, Boa Dari, erkändes officiellt.
Förhandlingarna avbröts emellertid i december
1946, då Ho Chi-Minh, som krävde större
oavhängighet, anföll fransmännen. Dessa svarade med att
insätta Bao Dai som kejsare över hela Viet Nam och
att vid sidan om kejsarriket Viet Nam upprätta
konungarikena Kambodja och Laos. Enligt fördrag med
Frankrike 1949 har alla dessa tre ingått i Franska
unionen som relativt självständiga stater under
Frankrikes militära kontroll.
Trots stora ansträngningar har Frankrike inte
lyckats besegra den revolterande Viet-Minhrörelsen, som
efter 1949 fått militärt understöd av Kommunistkina.
Därmed har kriget i Indokina utvecklats till en
uppgörelse mellan Östblocket och Västmakterna och fått
nästan lika stor betydelse som kriget i Korea.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
