Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsen — när elden är lös - Från frivillig hjälp till yrkeskår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___________________________________________________________________ BRANDVÄSEN 485
Elden är lös och brandkåren befinner sig i febril verksamhet. De kraftiga strålarna är riktade mot elden, stegarna har rests
mot fasaden och språngseglet är klart. Bilden visar hur man bekämpar elden från utsidan, men när så är möjligt söker man
angripa själva eldhärden inne i byggnaden.
borgarbrandkårer eller frivilliga kårer. Personalen här
har jämsides med ett ordinarie yrke sin anställning
vid brandkåren. De utbildas för detta arbete genom
planmässiga övningar och utbildningskurser. De gör
i allmänhet ingen vakttjänst på brandstationen utan
alarmeras genom klockor i hem och på arbetsplats
eller genom tyfoner på brandstationen. Vid våra
större industrier finns också s. k. industribrandkårer.
Sammanlagt finns i landet ca 2 300 brandkårer.
Sedan år 1941 finns en Statens Brandskola, där allt
yrkesbefäl, brandchef, vice brandchef, brandmästare
och brandförmän utbildas. Befälet vid
icke-yrkeskå-rer utbildas också vid denna skola i kurser av upp
till 4 månaders längd. Brandmännen utbildas vid
respektive brandkår.
Ett besök i en brandstation i en större stad kan
vara intressant för gammal och ung. I
förläggnings-rummen finns brandmanskap i högsta beredskap
dygnet runt. Andra håller som bäst på att träna idrott
eller har gymnastik eller övningar. Yrket fordrar folk
med spänst och kraft, och många brandmän är också
framstående idrottsmän. En del av manskapet sysslar
med att hålla bilar och eldsläckningsmateriel i bästa
skick, så att inget skall klicka när larmet går. Men
alla dessa är också beredda att ge sig in i striden mot
elden om så skulle behövas.
Vid de stora portarna står brandbilarna, ofta
specialbyggda med motorsprutor eller med stegar och
andra redskap. Motorsprutorna kan också vara
kopplade på släp efter bilarna. Väl framme på
brandplatsen kan de kopplas loss och dras fram till den
plats där de behövs. Vatten kan tas från de
brandposter som finns här och var eller också från sjöar
eller vattendrag. Bland stegarna finns både smärre
och lättare, som reses mot byggnaden eller hakas fast
i fönstren, och stora stegvagnar, som med motorkraft
skjuter upp stegarna till taket på högre byggnader,
ända till 30 meters höjd.
Men det finns också många andra slags materiel,
t. ex. kemiska eldsläckare med skum, kolsyra och
annat. För nödställdas räddning finns gördlar,
rutsch-dukar och språngsegel. Ingen som inte är yrkesman
känner sig lockad att frivilligt pröva på dessa
räddningsmedel, men står man i fönstret på ett
femvåningshus där elden obönhörligt tränger på, är man
nog tacksam mot den brandman som hissar en ner
på gatan, och hellre än att falla ned på gatstenen
hoppar man i det språngsegel som hålles ut av ett dussin
kraftiga brandmän. För brandmännens skydd finns
speciella rökmasker och asbetskläder.
Till en stor brandstation hör vidare en
reparationsverkstad, övningslokaler och läs- och skrivrum för
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
31* — 305773 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
