Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien — Sydamerikas största stat - De stora viddernas land - Brasiliens ändlösa vildmarker - Odlingen är koncentrerad till kustlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 BRASILIEN ________________________________________
i de nutida delstaterna Minas Geraes, Matto Grosso
och Goyaz. Det var helt naturligt ej minst dessa
upptäckter som påkallade ett ökat intresse från
moderlandets sida för denna besittning och som gav upphov
till en växande ström av nya immigranter. På så sätt
röjde de barbariska paulistas väg för portugisernas
besittningstagande av hela det jungfruliga
koloniallandet.
Brasiliens ändlösa vildmarker
Detta väldiga land, som är 1/2 milj, km2 större än
Europa (frånräknat Sovjetunionen), inrymmer många
olika naturtyper, både högländer och slättområden av
stora mått. Längst i norr når det in i Guaynas gamla
platåland, söder därom omfattar det ett av jordens
största låglandsområden kring Amasonfloden och
dess biflöden. Den östra delen av Brasilien upptas till
största delen av det brasilianska höglandet, där
enstaka bergskedjor höjer sig över högplatåerna, medan
västra delen av Sydbrasilien har del i de lågländer
som utbreder sig kring La Platafloden och dess
tillflöden.
Den brasilianska delen av Guayanas bergland, som
i Roraima når 2 810 m ö. h., är en av gamla
kristallinska bergarter uppbyggd platå, över vilken höjer sig
granitryggar eller sandstensplatåer. Området sluttar
ned mot lågslätten kring Amasonfloden och dess 200
bifloder. Floden är 5 340 km lång och har ett
flodområde av över 7 milj. km2. (Se vidare
Amasonfloden.)
Amasonområdet är en nära nog sammanhängande
skog, den största tropiska urskogen på jorden. I den
starka hettan stiger luften uppåt och avkyles. Härvid
kondenseras vattenångan, och regnet faller i strida
strömmar (i vissa områden upp till 4000 mm om
året), vilket i förening med värmen framkallar en
överväldigande växtlighet. Det är långt mellan de små
spridda boplatserna med deras odlingar. Skogen
täcker allt men är mycket olika inom de områden som
alltid ligger ovan vatten och dem som längre eller
kortare tid översvämmas av floderna. I storskogen höjer
sig ur ogenomträngliga snår av undervegetation
palmer, bomullsträd, paranötsträd, gummiträd m. fl.,
hopflätade med varandra av långa slingerväxter och
rankor. Massor av papegojor och andra fåglar i
lysande färger, bråkiga apor, jättefjärilar och andra
insekter av alla slag fyller djungeln, där pumor och
jaguarer går på jakt och där grönskimrande
trädormar och så ovanliga djur som bältdjur, sengångare,
tapir och myrslok funnit skydd. I dessa väldiga
skogsvidder försvinner människan; de få indianer eller vita,
mestadels halv- eller trekvartsindianer, som finns
inom området lever mest som jägare och fiskare eller
bedriver insamling av områdets gamla rikedomskälla,
kautschuk. På senare tid har även ricinodlingen fått
en viss betydelse.
Där de sydliga bifloderna till Amasonfloden upphör
att vara segelbara, börjar sydöstra Brasiliens
platå-och bergland. De inre staterna Matto Grosso och Goyaz
tillhör ett av mesozoiska bergarter uppbyggt
taffel-land, som på sina ställen når upp till inemot 1 000
m men i allmänhet håller sig omkr. 400—500 m ö. h.
Förutom av Amasonflodens bifloder awattnas det av
Rio Säo Francisco mot nordöst och La Platas bifloder
Paraguay och Paranå mot söder. Temperaturen är
hög, växlar mellan 230 och 270, och nederbörden, som
i allmänhet överstiger 1 000 mm, fördelas på en
torrtid (april—okt.) och en regntid (nov.—april).
Vegetationen uppträder i tre huvudtyper, campos, en
savannformation av gräs, catingaskog (en vitstammig,
bladfällande torrskog) samt selvas, den tropiska
urskogen. Även dessa områden är mycket glest
befolkade och väntar alltjämt på sin uppodling.
Odlingen är koncentrerad till kustlandet
I östra Brasilien, landets huvuddel, går gamla
veckade kristallinska bergarter i stor utsträckning i
dagen, särskilt i kustlandet. Genom långvarig erosion
har terrängen utjämnats och utgöres mest av ganska
plana slätter, över vilka flerstädes hårdare
erosions-rester höjer sig som bergskedjor. Mellan Sao Fancisco
och havet reser sig Serra de Espinhago till 1 763 m
ö. h., längre söderut går längs kusten Serra do Mar
och Serra dos Orgaos, vilka bl. a. bildar de
toppfor-made granitbergen vid Rio de Janeiro. Därinnanför
bildar Serra da Mantiqueira landets högsta del med
Itatiaya (2 821 m). Klimatet är milt tropiskt och
varierar mellan 220 och 140 under den svalaste
månaden och 20° och 270 under den varmaste. Endast i de
högst belägna delarna kan frost inträffa under den
kallaste tiden. Nederbörden är störst i kustlandet, där
Bahia har 2 030 mm och Santos 2 330 mm, medan det
inre av nordöstra Brasilien, dit passaden ej når fram,
har under 500 mm. Vegetationen övergår mot söder
från tropisk till subtropisk.
Det nordostligaste hörnet har många
anknytningspunkter till närmast liggande delar av Afrika,
Guinea-kusten, i fråga om berggrund, klimat och vegetation.
Även befolkningen är till stor del afrikansk. Negrer
har hitförts i stor skala som arbetare på socker-,
tobaks-, bomulls- och kaffeplantagerna. Den södra
delen av kustlandet är emellertid de vitas land och
Brasiliens huvudbygd. De tre staterna Rio, Säo Paulo
och Minas Geraes [mi’nasj sjera’isj] inrymmer
tillsammans nära 20 milj, inv., bortåt 2/ö av Brasiliens
hela folkmängd. Jordbruk, särskilt kaffeodling, är
huvudnäringen. Även bomull, tobak, socker, majs,
maniok, bönor samt sydfrukter är av betydelse. I Minas
Geraes lämnar bergsbruket järn, guld och diamanter.
Sydligaste delen av Brasilien, omfattande staterna
Paranå, Santa Catharina och Rio Grande do Sul, har
i öster ett smalt skogklätt bergland, där jordbruket
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
