Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budget — hur ekonomin ordnas - Den enskildes budget - Företagets budget - Nationalbudgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 BUDGET
Nationalbudget för år 1954
1953
Utgångs-året 1954 Budget Förändring i
förhållande till 1953
Tillgång Bruttonationalprodukt till marknadspris .... 43 290 448OO + I 5JO
Import 8 100 8 200 + IOO
Summa tillgång 5i 390 53 000 + I 6lO
Användning Privat inhemsk bruttoin- vestering 7 270 7 220 — 50
Offentlig inhemsk
bruttoinvestering 5 710 6 165 + 455
Lagerförändringar — 400 ± 0 + 400
Export av varor och tjänster 8450 8 220 — 230
Privat konsumtion 25040 25 750 + 710
Offentlig konsumtion. ... 5 320 5645 + 325
Summa användning 5i 390 53 000 + 1 610
Miljoner kronor i 1953 års priser
hållets ekonomi för ett helt år framåt, varvid
vecko-och månadsutgifterna avvägs så, att årsinkomsten
räcker till att bestrida alla utgifter. Medelst en så enkel
bokföring som möjligt kontrolleras därpå månad för
månad de olika utgifterna och tillses att de håller sig
inom den uppgjorda budgetramen. Postsparbanken
har givit ut en budgetbok lämpad för löntagare.
Företagets budget
Utarbetandet av en budget är också ett ofta använt
hjälpmedel inom företagen. Planeringen av de
löpande inkomsterna och utgifterna kan härvid
åstadkomma en likviditetsberedskap, som medför att
tillgångar ständigt finns tillgängliga för förekommande
utgifter. När utvidgningar och investeringar överväges,
måste en finansieringsplan uppgöras.
Med ett budgetsystem för ett företag förstår man
emellertid i allmänhet en mera fortlöpande budgetering
av verksamheten eller åtminstone vissa sidor av denna.
Härvid kan budgeteringen göras mer eller mindre
fullständig. Budgeten kan utsträckas att omfatta
försäljningen, inköpen och tillverkningen med därtill hörande
kostnader, varav det budgeterade resultatet
framkommer, kapitalbehovet för den löpande rörelsen, för
nybyggnader och nyanskaffningar m. m., kassaställningen
och reklamanslagen. Härigenom har det blivit brukligt
att särskilja olika huvudtyper av budgeten, och man
talar sålunda om resultatsbudget (även benämnd
löpande driftsbudget), inköpsbudget, finansbudget
(också kallad kapital- och kassabudget") samt reklambudget.
Den förstnämnda tjänar ändamålet att förutberäkna
och möjliggöra löpande kontroll av försäljningen,
kostnaderna och resultatet — den utgör med andra ord i
sin sammanställda form den budgeterade vinst- och
förlusträkningen. Det är härvid vanligt att uppdela den
i delbudgeter: försäljningsbudget, tillverkningsbudget
och omkostnadsbudget. Med inköpsbudgeten avser man
att göra upp en plan för inköpens omfattning och
tids-fördelning, något som uppenbarligen avhänger av den
beräknade försäljningen och tillverkningen.
Finansbudgeten skall ge en bild av den framtida finansiella
ställningen, sådan denna beräknas gestalta sig med hänsyn
till rörelsens resultat, inköpen, investeringarna,
skuldbetalningar och andra rent finansiella transaktioner.
Reklambudgeten slutligen, som strängt taget endast är
en del av resultatsbudgeten, avser att ge ett
siffermässigt uttryck åt reklamanslagens storlek och fördelning
på olika distrikt, varukategorier m. m. samt de därav
beräknade inkomsterna.
Det har redan sagts, att införandet av budget i ett
företag icke med nödvändighet förutsätter ett
fullständigt system. Beroende på företagets struktur kan man
finna det ändamålsenligt att endast utarbeta någon
budget av de här nämnda. I så fall nöjer man sig med
budgetkontroll enbart av en viss sida av företagets
verksamhet, något som självfallet låter sig göra utan större
olägenhet. En finansbudget torde sålunda vara ganska
allmänt förekommande även i företag, som eljest icke
tillämpar budgetförfarandet. Men vill man vinna
fördelarna av ett i detalj planlagt handlande, är ett
fullständigt budgetsystem önskvärt.
Ur Företagsekonomisk handbok
Nationalbudgeten
Efter andra världskriget har åtskilliga länder
funnit det lämpligt att använda samma teknik för
planeringen av den allmänna ekonomiska politiken. Med
utgångspunkt från en bokföring för hela
folkhushållet för en förfluten tidsperiod, en
nationalräkenskap, göres därvid en uppskattning av de totala
tillgängliga resurserna och en avvägning rörande deras
användning. Bland länderna utan helt socialiserad
ekonomi har nationalbudgeteringen varit mest omfattande
i Norge. I Sverige gjordes den första
nationalbudgeten för år 1948, vilken därefter följts av årliga
natio-nalbudgeter.
Vidstående tablå visar den svenska
nationalbudgeten för 1954. På tillgångssidan återfinns där det
beräknade produktionsresultatet inom landet, den s. k.
bruttonationalprodukten. Härtill kommer importen
utifrån. På användningssidan står dels exporten av
varor och tjänster, dels användningen inom landet.
Denna är i sin tur fördelad på privat och offentlig
konsumtion, privat och offentlig investering samt
förändring av lagren.
Nationalbudgeten innehåller en kvantitativ
precisering av de antaganden rörande utvecklingen, som
ligger bakom den ekonomiska politikens utformning,
och kan därför underlätta en rationell diskussion
rörande denna.
Uppgörandet av nationalbudgeten tvingar till en
avvägning och en avstämning av de olika leden i den
ekonomiska politiken. I en hushållning sådan som den
svenska, som är starkt beroende av utvecklingen i
andra länder och där det fria näringslivet spelar en
betydande roll, kan nationalbudgeten aldrig vara en
fast bunden plan utan har snarare karaktären av en
arbetshypotes. Den ekonomiska politiken måste
smidigt kunna anpassas efter oförutsedda förändringar i
de allmänna ekonomiska betingelserna.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
