Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien — »landet som Gud glömde» - En växlingsrik historia, fylld av krig och oro - Bunyan, John — från staden »Fördärv» till sions stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUNYAN 535
områden till andra grannstater. Efter första
världskriget, i vilket Bulgarien deltog på centralmakternas sida
i tanke att återerövra det förlorade, minskades dess
landområde ytterligare. Det avskars nu genom
gränsdragningen helt från tillträdet till Egeiska havet.
Under mellankrigsåren var Bulgariens förhållande
till grannländerna ofta spänt, särskilt till Rumänien,
Jugoslavien och Grekland, med vilka man tvistade om
rätten till viktiga områden i Dobruds ja, Macedonien
och Tracien. Balkanententen, som ingicks 1934
mellan Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet,
hade delvis sin udd riktad mot Bulgarien. I juli 1938
uppnåddes dock en allmän överenskommelse med
Balkanententen, varigenom Bulgariens armé kunde
åter-upprustas.
Motsättningen till Rumänien, Jugoslavien och
Grekland gjorde sig åter gällande under andra
världskriget. Under tysk-italiensk medverkan tvingades
Rumänien 1940 avstå södra Dobrudsja till Bulgarien,
som året därpå anslöt sig till tremaktsfördraget
(Tyskland, Italien, Japan). Bulgarerna deltog i det tyska
anfallet på Jugoslavien och Grekland. Redan 19 april
1941 besatte bulgariska trupper de macedoniska och
trakiska områden som man gjorde anspråk på.
Under 1943—44 blev Bulgarien självt i praktiken om ej
till namnet ockuperat av tyskarna. Sofia anfölls
upprepade gånger av engelska och amerikanska
bombplan och förstördes till stor del. Under sensommaren
och hösten 1944 sökte Bulgarien dra sig ur kriget.
Det förklarade Tyskland krig och drog bort bulgariska
trupper från de 1940—41 invaderade gränsområdena.
Sedan tyskarna utdrivits, besattes landet av ryska
trupper. I sept. 1946 avskaffades monarkin, och en
bulgarisk »folkrepublik» upprättades efter ryskt
mönster med Georgi Dimitrov som regeringschef
(känd från processen om den tyska
riksdagshusbranden 1933). Landet utgör sedan dess en betydelsefull
del i det av Sovjetunionen organiserade »östblocket».
FRÅN STADEN »FÖRDÄRV» TILL SIONS STAD
Bunyan [ban’jan], John (1628—88),den berömde
engelske skriftställaren och predikanten från Elstow,
har blivit känd över hela kristenheten såsom
författare av allegorin Kristens resa (1678). Ehuru Bunyan
under senare år brukade tala om sin ungdomstid som
en period av lättsinnighet och fördärv, har man likväl
anledning förmoda, att den inte förflöt stort
annorlunda än andra ungdomars på den tiden och att
pojkstreck och svordomar utgjorde de svåraste
försyndel-serna. Vid sjutton års ålder skrev han in sig som
soldat under inbördeskriget på Karl I:s tid. Gäma
använde han senare krigiska bilder i sina skildringar.
Snart lämnade han krigstjänsten och gifte sig 20-årig
med en gudfruktig och god kvinna. Under påverkan
av henne och av frikyrkliga väckelsepredikanter
genomgick han en djupgående religiös kris. Han var en
god talare, och som medlem av baptistförsamlingen i
staden Bedford fick han väldiga människoskaror som
åhörare.
Med den engelska statskyrkans återupprättande
kom för Bunyan en hård tid. Han anklagades som
»trollkarl, jesuit och stråtrövare», och han blev 1660
insatt i fängelse, där han (frånsett ett kortare avbrott)
fick förbli i 12 år. Även senare hölls han fängslad.
Vissa tider hade han emellertid betydande friheter och
kunde bland annat syssla med författarskap. Under
fängelsetiden började han sin mest berömda bok,
Pil-grinds progress eller Kristens resa, som i sammandrag
återges här nedan. De omväxlande scenerierna,
fantasirikt målade med bibliska ord och bilder, har gjort
Kristens resa till en av världens mest älskade böcker
och den kanske näst efter bibeln mest spridda.
»Påven kan nu föga mer göra än sitta i öppningen till sin
håla och visa tänderna åt pilgrimer.» Kristens resa
innehåller frän kritik mot påvekyrkan, något som tecknaren
Doré tagit fasta på i ovanstående karikatyr.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
