Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burma — risets, elefanternas och teakträdens land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BURMA 539
T. v. Den 112 m höga, förgyllda Schwedagon-pagoden i Rangoon hör till den buddhistiska världens mest berömda
helgedomar. I dess inre förvaras reliker av både Gautama Buddha själv och av de tre buddhor, som föregick honom. T. h. I den
forntida huvudstaden Pagan omkring 15 mil sydväst om Mandalay, som nu är blott en obetydlig by och ett vidsträckt
ruinfält, reser sig ännu det 1091 e. Kr. av kung Kyanzittha uppförda buddhisttemplet, fortfarande underhållet, vittvättat och
medelpunkt i stora pagodfester.
RISETS, ELEFANTERNAS OCH TEAKTRÄDENS LAND
BuRMA. Praktfulla buddhistiska kloster,
tempel-danserskor klädda i lysande, färgrika dräkter,
bufflar med stora, dekorativt svängda horn och jättestora
elefanter, som släpar timmer vid flodstränderna —
det är några av de syner som möter europén i Burma
eller Birma, som namnet också skrives. Burmas kända
historia sträcker sig tillbaka till 500-talet e. Kr., men
sina glansperioder som självständigt rike upplevde
Burma på 1 ooo-talet e. Kr. och på 1700-talet. Under
1800-talet råkade Burma i ständiga konflikter med
den engelska regeringen i Indien, och efter flera krig
och straffexpeditioner införlivades Burma stegvis med
det brittiska väldet. Mellan 1897 och 1937 var det en
provins i det indiska riket. Det är till omfånget nära
tre gånger så stort som Storbritannien men har blott
18,7 milj, invånare (1951). Huvudmassan av
befolkningen utgöres av burmaner, ett av halvöns gamla
kulturfolk, som i rashänseende står tibetanerna nära.
Religionen är buddhistisk.
Landet sträcker sig i norr ända till Tibet och når i
söder ned på Malackahalvön, där Burma äger en
kustremsa vid Indiska oceanen. Mellan bergslandskapen i
öster och väster, som når 2—3 000 m ö. h., utbreder
sig Burmas huvuddel, ett fruktbart lågland, genom-
Storlek. 678 000 km2.-18,7
milj. inv. (1951).
Huvudmassan utgörs av
burmaner; andra större
folkstammar är karen och shan.
Floder. Irawa’di och
Sal’-ween, båda med källorna i
östra Tibet.
Viktigaste produkter. Ris,
bomull, teakträ, kautschuk;
petroleum.
Städer. Rangoo’n
(huvudstad, 500 000 inv. 1941),
Mandalay (165 000 inv.),
Moulmein (65 000 inv.).
Karta vid art. Asien.
strömmat av floden Iravadi. Flodens dal och delta
utgör det egentliga kulturområdet, rikt vattnat av
syd-västmonsunen; den årliga nederbörden uppgår här
till ej mindre än 2 500 mm. I de torraste trakterna, i
regnskuggan bakom de västra bergen i mellersta
Burma, uppgår nederbörden däremot endast till omkring
500 mm per år. I de regnrika trakterna växer yppiga
skogar, och dessa är en av källorna till det nutida
Burmas rikedomar. Vad som fordom gav landet dess
rykte var särskilt ädelstenarna. Nu för tiden är det
framför allt två stapelvaror som ger Burma dess
ställning i världsekonomin: ris och teakträ.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
