Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 2. C - Fo (569-1136)

KUNSKAPENS BOK
NATUR OCH KULTURS
ILLUSTRERADE UPPSLAGSVERK
FÖR HEM OCH SKOLA

Att väcka håg för studier, egga fantasin,
stilla kunskapstörsten med vetande i fängslande form
och på så sätt främja förståelsen för vad som rör sig i tiden —
detta är syftet med
KUNSKAPENS BOK

FEMTE HELT OMARBETADE UPPLAGAN
BAND 2
C – Fo



BOKFÖRLAGET
NATUR OCH KULTUR

Reproduktion och tryck hos
ESSELTE AB • STOCKHOLM

Färgkartor från
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT • STOCKHOLM

Papper levererat av
FINPAPPERSBRUKENS FÖRSÄLJNINGS AB • STOCKHOLM

Copyright by
© BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR • STOCKHOLM


REDAKTÖR SVEN S. LIDMAN
Andre redaktör ANN-MARIE LUND Fil. kand.
Illustrationsredaktörer SVEN S. LIDMAN, ROLAND HENTZEL

AVDELNINGSREDAKTÖRER
Arkeologi: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr
Astronomi: CONRAD LÖNNQVIST Lektor
Botanik: YNGVE CEDERHOLM Läroverksadjunkt
Ekonomi: INGVAR OHLSSON Docent
Filosofi: ALF AHLBERG Fil. dr
Fotografering: K. O. SJÖSTRÖM Civilingenjör
Fysik: BENGT LINDWALL Lektor
Geografi: LENNART DALÉN Lektor
Historia: ERIK NORDELL Rektor
Hälsovård: SVEN FORSSMAN Professor
Jordbruk: ALLAN HALLERBY Agronom
Juridik: ATLE ERIKSSON Rådman
Kemi: IWAN BOLIN Fil. dr
Konst: BENGT G. SÖDERBERG Fil. dr
Krigsvetenskap: ROLAND ENGDAHL Kapten (Flotta)
GUNNAR LUNDQUIST Kapten (Armé)
ÅKE LÖNNBERG Kapten (Flyg)
Litteratur: E. N. TIGERSTEDT Professor
Matematik: CONRAD LÖNNQVIST Lektor
Medicin: ÅKE SWENSSON Docent
Musik: IVAR STARE Fil. kand.
Näringslära: ERNST ABRAMSON Professor
Politik: WILLY STRZELEWICZ Fil. lic.
Psykologi och pedagogik: EJJE BERLING Fil. lic.
Religion: HELGE LJUNGBERG Biskop
Socialpolitik: GÖRAN TEGNER Direktör
Sport: SVEN LINDHAGEN Redaktör
Språk: SVEN MOSSIGE Fil. mag.
Teater och film: CHRISTER TOPELIUS Fil. lic.
Teknik: GREGORY LJUNGBERG Civilingenjör, fil. mag.
Zoologi: LORENTZ BOLIN Lektor

Förord till den elektroniska utgåvan

Se förordet till verket.

The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titel och innehåll - smutstitel, smutstitelbladets baksida, titelsida, titelbladets baksida
Medarbetare i detta band - v
Uttalsbeteckningar - vii
Caesar, Cajus Julius — fältherre och statsman - 569, 570, 571
    »Tärningen är kastad» - 570
    Romarrikets mest lysande gestalt - 570
    Romersk befästningskonst - 571
    Slutstriden mellan Caesar och Vercingetorix - 571
Calderón de la Barca, Pedro — spansk barockdiktare - 572
    Livet en dröm - 572
Calvin, Jean — reformationens stridsman - 573, 574
    Från »påvedömets vidskepliga väsen» till protestantismen - 573, 574
    Kalvinismen - 574
    Calvins högskola - 574
    Calvins betydelse - 574
Camping — åter till naturen - 575, 576, 577, 578
    Folkrörelsen som annonserades fram - 575, 576
    Sommarnöje eller vildmarksupplevelse - 576
    Med cykel ut i markerna - 576
    Att leva campingliv är att lära - 576
    Den idealiska tältplatsen - 576, 578
    I naturens sköte - 577
    Lev enkelt och sov gott - 578
    Allas lycka kan bli ingens - 578
Canada — vetets och skogarnas dominion - 578, 579, 580, 581, 582, 583, 584, 585
    Canadas natur liknar Skandinaviens - 579, 580
    Ett bistert fastlandsklimat - 580
    I dessa trakter har tiden stått stilla - 580, 582
    Från tundran till veteprärien - 581
    Den europeiska kolonisationen - 582
    Hudsonbaykompaniet - 582, 583
    Veteprärierna - 583, 584
    Svenska invandrare bor främst i Saskatchewan - 584
    Rovdriften i det stora skogslandskapet - 584
    Canadas huvudbygd ligger i sydöst - 584
    Dominion of Canada - 584, 585
Cancer — läkekonstens största gåta - 586, 587, 588
    Godartade och elakartade tumörer - 586
    Cancerns orsak är alltjämt en gåta - 586, 587
    Cancer ger mycket olika symtom - 587, 588
    Sjukdomens frekvens - 588
    Bot för cancer - 588
Cartesius, Renatus (René Descartes) — jag tänker — alltså är jag till - 589
    Cogito — ergo sum - 589
    Banbrytande insatser inom matematiken - 589
Cellen — det organiska livets byggstenar - 590, 591, 592, 593
    Hur är en cell uppbyggd? - 591, 592
    Långt driven arbetsfördelning mellan cellerna - 592
    Hur celler delar sig - 592
    Människan utvuxen ur en enda cell - 592
    Kromosomens byggnad - 593
Cellulosa — en nyttig naturprodukt - 593
    Cellulosaföreningar - 593
Cement och betong — byggnadsmaterial som tål både eld och vatten - 594, 595, 596
    Tillverkning av cement - 595
    Tillverkning av betong - 595, 596
Censur — censuren som politiskt och militärt vapen - 596, 597
    Den kyrkliga censuren - 596
    Tryckfriheten vinner terräng - 596, 597
    Censuren under och efter det andra världskriget - 597
    Dåliga erfarenheter av censur - 597
Centrifugalkraft — lag gemensam för mikrokosmos och universum - 598
    Centrifugalkraften ändrar kroppars tyngd - 598
    Ett tekniskt hjälpmedel - 598
    Centrifugalkraften och astronomin - 598
Cervantes Saavedra, Miguel de — »riddaren av den sorgliga skepnaden» och hans skapare - 599, 600
    Ett äventyrligt liv - 599, 600
    Don Quijote - 600
    Cervantes noveller - 600
Ceylon — i Ceylons brända dalar - 601, 602
Cézanne, Paul — revolutionär och klassiker - 602, plansch
Chaplin, Charlie — filmens störste konstnär - plansch, 603
    Tre Chaplinroller - plansch
    Chaplinfiguren växer fram - 603
    Allt fränare samhällskritik - 603
Chaucer, Geoffrey — det gamla Englands diktare - 604
    Canterburysägnerna - 604
Chiang Kai-shek — överbefälhavare och president - 605
    Kamp mot kommunisterna och mot japanerna - 605
    Chiangs stjärna dalar - 605
    Chiang på Formosa - 605
Chicago — mellanvästerns största stad - 606, 607
    Från indianby till jättestad - 606
    USA:s största svenskstad - 606
    Chicagos vackraste skyskrapor - 607
Chiffer — hobby och hemligt vapen - 608, 609, 610, 611
    Fyndiga men lättlösta chiffer under antiken - 608
    Chifferkonst i renässansens Italien - 609
    Från Richelieus forceringar till modern kryptografi - 609, 610
    Forcering av chiffer med statistikens hjälp - 610, 611
Chile — salpeterns och kopparns land - 611, 612, 613
    Högfjäll, vulkaner, saltöknar och grönskande dalar - 611, 612
    Ett paradis mellan bergen - 612
    Världsartiklar: koppar och chilesalpeter - 612
    Indianer, spanjorer och utländska exploatörer - 612, 613
    Ur Chiles historia - 613
Chopin, Frédéric — pianots mästare - 614
    Stolthet, behag och poesi - 614
Churchill, Winston — den engelske bulldoggen - 614, 615, 616, 617
    En ointresserad skolpojke - 615
    Insatser under första världskriget - 615
    Författaren Churchill - 615, 616
    Den ensamme profeten - 616
    Churchills talarkonst - 616
    Mannen bakom underverket - 616, 617
    Handlingarna, ej storheten, är omstridda - 617
Cicero, Marcus Tullius — det antika Roms störste talare - 618, 619
    Cicero och diktatorerna - 618
    Den latinska prosans mästare - 618, 619
    Cicero skriver till sin hustru från förvisningen i Grekland - 619
Clive, Robert — Indiens betvingare - 619, 620
Colbert, Jean Baptiste — en genial finansminister - 620, 621
    Finanserna saneras - 620, 621
    Handel och industri omhuldas - 621
    Radikal och framsynt - 621
Colombia — bergland under ekvatorn - 622, 623
    Colombia producerar ett milt, aromatiskt kaffe - 622
    Från heta kusttrakter till kalla platåbygder - 622, 623
    Guld, platina och petroleum - 623
    Ur Colombias historia - 623
Columbus — nya världens upptäckare - 624, 625, 626, 627
    Columbus framlägger sina planer - 624
    Amerikas upptäckt - 625, 626
    Columbus i bojor - 626
    Columbus’ sista resa och död - 626, 627
Cook, James — Stilla havets utforskare - 627, 628
    Cooks första resa - 627, 628
    En världsomsegling i Polarhavet - 628
    Den tredje resan: Ishavet och Hawaii - 628
Cromwell, Oliver — revolutionär diktator - 629, 630
    Kungadömets fall - 629, 630
    Parlamentet upplöses - 630
    Guds verktyg - 630
Curling — ett skotskt nationalspel - 630, 631
Cykeln — från höghjuling till landsvägsracer - 632, 633, 634
    Mopeden - 634
Cykeltävlingar — en storsport på landsväg och bana - 635, 636, 637
    Världens största cykeltävling - 636
    Bansport och landsvägslopp - 636
    Svenska cykeltriumfer - 636
    Stayerloppen - 636, 637
Cypern — kopparns och cypressens hemland - 637, 638
    Urgammal kulturbygd och modern militärbas - 637, 638
    Svenska arkeologer på Cypern - 638
Dalarna — Sveriges hjärta - 639, 640, 641, 642, 643
    Gamla seder och levande tradition - 639
    Ett härligt land, i gode dalamän - 639, 640, 641
    Landskapets städer - 640
    Kopparberget — Svea rikes skattkammare - 641, 642
    Järnbergslagen och kraftverken - 642
    Dalälven - 642, 643
    Landskapets näringsliv - 643
Dalin, Olof von — en rokokopoet med argusögon - 644, 645
    Then Swänska Argus - 644
    Svea Rikes Historia - 645
    Hovman och skald - 645
Dalsland — en gammal gränsbygd - 645, 646
    Ett milt klimat med sydlig flora - 645
    Den stora emigrationen - 646
Damaskus — basarernas och moskéernas stad - 647, 648
    En urgammal huvudstad - 647, 648
Dammbyggnader — världens mäktigaste byggnader - 648, 649, 650
    Gigantiska dammbyggnader - 648, 650
    Boulderdammen - 649
    Kampen mot översvämningar - 650
Danmark — der er et yndigt land - 651, 652, 653, 654, 655, 656, 657, 658
    Öarna och sunden - 651, 652
    Östra Jylland med gamla förnäma provinsstäder - 652
    Himmelbjerget och hedarna - 652
    Västerhavet och klitterna - 652, 653
    Från spannmål till smör, fläsk och ägg - 654
    En livlig industri trots brist på kol och vattenkraft - 654
    Ur Danmarks historia. En nordisk stormakt - 654, 656
    Danmarks hav och land - 655
    En dragkamp om väldet i Norden - 656, 657
    Envälde och reformer - 657, 658
    En farofylld tid - 658
    Danmarks författning - 658
Dansen — rytmens och rörelsens konst - 659, 660, 661, 662, 663, 664, 665
    Folkdansens död och förnyelse - 660
    Dansen blir skön konst - 660, 661
    Några stora dansstilar - 661, 662
    Klassisk balett - 662, 663
    Baletten blir dramatisk - 663, 664
    Fri eller klassisk dans? - 664, 665
    Salongernas danser - 665
Danska språket — det bløde sprog - 665
Dansk konst — Danmarks arkitektur, skulptur och måleri - 666, 667, 668, 669, 670, 671
    Kyrkobyggandets tid - 666
    Den senare medeltiden - 666, 667
    Dansk renässans - 667, 668
    1700-talet och därefter - 668
    Franskt inflytande på 80-talet - 668, 670
    Danska målarkonstens mästare - 669
    Den moderna danska konsten - 670
    Grundtvigs mindekirke - 671
Dansk litteratur — dansk diktning från forntid till nutid - 672, 673, 674, 675, 676
    Folkvisorna - 672
    Reformation och barock - 672, 673
    Upplysningens tidevarv - 673
    Romantikens segertåg - 674
    Den yngre romantiken - 674, 675
    Georg Brandes och naturalismen - 675
    En grupp stora lyriker - 675
    1900-talets litteratur - 675, 676
    Lyriker och novellister - 676
Dansk musik — den nationella musiken i Danmark - 677
Dante Alighieri — helvetets och paradisets sångare - 678, 679
    Lidelse och lärdom - 678
    Den gudomliga komedin - 678, 679
Danton, Georges Jacques — en fruktad jakobin - 680
    »Republiken är en och odelbar», ett gammalt slagord som lever än - 680
    Dantons fall - 680
Darwin, Charles — utvecklingslärans fader - 681
    Darwin och utvecklingsläran - 681, 682
    Kritik och rehabilitering - 682
Daumier, Honoré — en lysande karikatyrtecknare - 682
David — Israels störste konung - 683
    Jerusalem blir religiös och politisk medelpunkt - 683
    Uriebrevet - 683
DDT och andra insektmedel — kemiska medel i kamp mot farliga insekter - 684, 685, 686
    Upptäckten av DDT belönades med nobelpris - 684, 685
    Skadeinsekternas härjningar - 685
    Kontaktgifter ur växtriket - 685, 686
    Nervgaser - 686
    Medel mot svampsjukdomar - 686
Debussy, Claude — klangens mästare - 687
    Utsökta pianostycken och ett unikt musikdrama - 687
Defoe, Daniel — Robinson Crusoe och hans skapare - 687, 688
    En odödlig ungdomsbok - 688
De Geer — en framstående vallonsläkt - 689, 690
    En banbrytare inom svenskt näringsliv - 689
    De Geer lånar en holländsk flotta - 689
    Han som genomförde representationsreformen - 689, 690
    De Geer svärmade för Ni-reformen - 690
Deklaration — på heder och samvete - 691, 692, 693, 694, 695
    Från dagsverken till kontantbetalning - 691, 692
    Redan Karl XII föreskrev självdeklaration - 692
    Varför skall vi deklarera? - 692
    Statlig skatt och kommunalskatt - 692
    Deklaration av inkomst - 692, 693
    Vad man får dra av - 693, 694
    Ortsavdrag och beskattningsbar inkomst - 694
    Deklaration av förmögenhet - 694, 695
De la Gardie — krigare och stormän - 695, 696, 697
    Narvas erövrare - 695
    Med svenska soldater i Moskva - 695
    Gustav Adolfs »fältherre» och Kristinas förmyndare - 695, 696
    Drottningens gunstling - 696
    Vid rikets roder - 696
    I motgångens tid - 697
    Mecenat och kulturfrämjare - 697
Demokrati och diktatur — folkvälde och envälde - 698, 699, 700, 701, 702
    Från antiken till första världskriget - 698, 699, 700
    Diktaturen rycker fram - 700
    De s. k. folkdemokratierna - 700, 701
    Demokratins idéer och deras tillämpning - 701, 702
Demostenes — forntidens störste talare - 702
    Demostenes’ kamp för Greklands självständighet - 702
Dempsey, Jack — en storboxare - 703
    Sju års världsmästerskap - 703
Detektivromanen — mord för nöjes skull - 704
Detroit — den stora bilstaden - 705
    Befolkningen fördubblades vart tionde år - 705
Dickens, Charles — humorist och socialreformator - 706, 707
    Ungdomsårens möda och lycka - 706
    Mannaårens framgång och olycka - 706
    Realist och romantiker - 706, 707
Diet — mat för sjuka - 707, 708
    Avmagringsdiet - 708
Difteri — halssjukdom med sviter - 708, 709, 710
    Svåra epidemier under världskrigen - 708, 709
    Hur verkar difteri? - 709
    Hur smittar difteri? - 709
    Hur behandlas difteri? - 709
    Moderna metoder att förebygga difteri - 709
    Skyddsympning mot difteri - 709, 710
Diplomati — beskickningar och konsulat - 710, 711
    Konsulatväsen - 710
    Beskickningarnas och konsulatens uppgifter - 710
    Diplomaternas rang - 710, 711
    Utrikesdepartementet - 711
    De diplomatiska rättigheterna - 711
    Diplomatiskt skick och språk - 711
Disraeli, Benjamin — drottning Viktorias rådgivare - 712
    Disraelis karriär - 712
    I spetsen för regeringen - 712
Djuphavsfiskar — en nyupptäckt djurvärld - plansch, plansch, 713, 714
    Djuphavsdjur - plansch
    Djuphavets djurvärld avslöjas - plansch
    Havsdjupens säregna fiskar - 713
    Rovdjur som kan sluka byten större än de själva - 713
    Självlysande djur - 713
    Kan fiskarna se på några tusen meters djup? - 713, 714
Djurskydd — kampen mot djurplågeri - 714
    Djurskyddsföreningarna kommer till - 714
    Mycket återstår att göra - 714
Djurvärlden — från amöba till människoapa - 715, 716, 717, 718, 719, 720, 721, 722, 723, 724, 725
    Djurarternas antal - 715
    Utbredning - 715, 716
    Andningsorgan - 716, 718
    Matsmältningsapparaten - 718
    Djurens rörelseorgan - 718
    Sinnesorgan - 718
    Djurens bon - 718, 719
    Djurens livslängd - 719, 720
    Djurgeografisk indelning - 720
    Europa — Nordasien — Nordafrika - 720, 721, 722
    Södra Afrika - 722, 723
    Sydasien - 723
    Australien - 723, 724
    Syd- och Mellanamerika - 724
    Nordamerika - 724, 725
    Arktis och Antarktis - 725
Djävulen — den onda makten - 726, 727
Dogm — trons skiltvakt - 727, 728
Domstolar och rättskipning — hur rätt skipas - 728, 729, 730, 731, 732
    Grunderna för rättskipningen - 729
    Domstolsorganisationen - 729, 730
    Förfarandets huvudgrunder - 730
    Rättegången i tvistemål - 730
    Rättegången i brottmål - 730, 732
    Rättsväsendets tre instanser - 731
    Specialdomstolar - 732
Donau — huvudstädernas mångbesjungna flod - 732, 733, 734
    Segelbar från Sydtyskland till Svarta havet - 732, 734
    Rovriddarens borg vid Donau - 733
Don Juan — den evige förföraren - 734, 735
    Romantikens Don Juan - 735
Dop — att upptagas i den kristna kyrkan - 736, 737
    Det bibliska dopet - 736
    Kyrkans dop - 736
    Det baptistiska dopet - 737
    Dopets kyrkorättsliga ställning - 737
Dostojevskij, Fjoder — lidandets diktare - 737, 738, 739
    Den ryska fromheten - 738, 739
Drottningholm — Versailles i fickformat - 739, 740
Dräkt — ur klädedräktens historia - 740, 741, 742, 743, 744
    Endast barbarerna hade byxor - 741, 742, 744
    Klädedräkten genom tiderna - 743
    Konfektionens segertåg - 744
Drömmar och drömtydning — vad innebär en dröm? - 745, 746
    Freuds drömlära - 745, 746
Duva — fredens symbol i krigets tjänst - 746, 747
    Duva som budbärare - 747
Dykning — hur dykeritekniken utvecklats - 748, 749
    Moderna dykardräkter - 748
    Dykarens risker - 748, 749
    Helium- och vätgasmetoderna - 749
    Tryckfasta dykardräkter - 749
    Batysfären - 749
Dürer, Albrecht — en konstnär med forskarblick - 750, 751
    Grafiker och målare - 750
    Karaktärsfulla porträtt - 750
    En skarp forskarblick - 750
    Prov på Dürers konst - 751
Däggdjur — elefantens, människans och mullvadens djurgrupp - 752
    Ungarna är skyddade i moderns kropp - 752
Döbeln, Georg Carl von — hjälten vid Jutas - 753
Döderhultaren. Axel Petersson — vedträets mästare - 754, 755
    Den småländska allmogens skildrare - 754
    »Tolvskillingen» - 754
    Från Döderhultarens Småland - 755
Död och dödsföreställningar — bakom livets port - 756, 757, 758
    Är döden naturlig? - 756, 757
    Den döde är farlig - 757
    Men jämsides med skräcken finns också kärleken - 758
    Skuggornas värld och dödens rike - 758
    Den kristna uppståndelsetron - 758
Dövstumundervisning — hur dövstumma lär sig uppfatta och tala - 759, 760
    Dövstumundervisningens betydelse - 759
    Dövstumundervisningen i Sverige - 759, 760
    De dövstumma efter skoltiden - 760
Ecuador — landet som fått sitt namn av ekvatorn - 761, 762, 763
    Endast 8 % av befolkningen är vit - 762, 763
    Världens finaste kakaobönor - 763
    Ecuadors historia - 763
Edison, Thomas Alva — tidningspojken som blev teknikens trollkarl - 763, 764
    Edisons koltrådslampa - 764
    Över 300 patenterade uppfinningar - 764
Egeisk kultur — den europeiska kulturens vagga - 765, 766, plansch, plansch, 767, 768
    Kretas kultur uppstod i »havens mötespunkt» - 766
    Antikens stora författare skildrade Kretas välde - 766
    Moderna bekvämligheter i palats för 3500 år sedan - 766, 767
    Egeiska gudinnor - plansch
    Vildsvinsjakt i det gamla Mykene - plansch
    Den kretensiska skriftens nyckel funnen - 767, 768
    Den mykenska kulturen - 768
    Världshandelns behärskare - 768
    Underlaget för den hellenska kulturen - 768
Egypten — pyramidernas och faraonernas land - 769, 770, 771, 772, 773, 774, 775, 776, plansch, plansch, 777, 778, 779
    Ett land av kontraster - 769, 770
    Nilen och dess bevattningssytem - 770
    Två à tre skördar om året - 770
    En färd på Nilen - 770, 771
    Kopter, fellaher och araber - 771
    Några drag ur Egyptens senare historia - 772
    Egypten väcker nytt intresse - 772
    Egyptisk nationalism - 772
    Det gamla Egypten - 773, 774, 775, 776, plansch, plansch, 777, 778, 779
    Det gamla Egypten och dess odödlighetslängtan - 773, 774
    Rosettestenen, en nyckel till den egyptiska skriftens tolkning - 774, 775
    Egypten under 30 dynastier - 775, 776
    Gamla riket — pyramidernas tid - 776, 777
    Egyptiskt konsthantverk - plansch
    Tempel, sfinx och pyramider - plansch
    Utgrävda monument och städer från mellersta riket - 777
    Tebe-Luxor — nya rikets främsta sevärdhet - 777, 778
    En färd till Konungarnas dal - 778
    Tut-anch-Amons sagolikt utrustade grav - 778, 779
    Ech-n-Aton och den sköna drottning Nefertiti - 779
Egyptisk konst — dödstempel och gravstatyer - 780, 781, 782
    Gamla riket - 780, 781
    Mellersta riket - 781, 782
    Nya riket - 782
Ehrenstrahl, David Klöcker — Karl XI:s hovkonterfejare - 783
Einstein, Albert — relativitetsteorin och dess skapare - 784, 785, 786, 787
    Hur relativitetsteorin uppställdes - 784, 785
    Även rum, tid och energi är relativa begrepp - 785, 786
    Newtons lagar gäller alltjämt — approximativt - 786
    Experimentella bevis för Einsteins teorier - 786
    Einsteins allmänna relativitetsteori - 786, 787
Eisenhower, Dwight David — invasionens överbefälhavare - 787, 788, 789
    En pansarkrigets pionjär - 787
    Mac Arthurs närmaste man - 787
    Överbefälhavare för invasionsarméerna - 787, 788
    Amerikan som ej kom överens med britterna sändes hem - 788
    Eisenhower blir president - 788, 789
Ekelund, Vilhelm — skönhet och visdom - 789, 790
    Lyrikern - 789, 790
    Aforismens mästare - 790
    Läraren - 790
Ekelöf, Gunnar — en stor modern lyriker - 790, 791
    Från »självmordsdikt» till ny frihet - 791
Eko — hur ljudet reflekteras - 792
    Ljudets hastighet - 792
    Ekot åstadkommes genom ljudets reflexion - 792
    Ekoeffekten fordrar ett visst avstånd - 792
    Akustiska problem - 792
    Ekolodning och radar - 792
Ekonomiskt samarbete — internationella organisationer - 793, 794, 795
    Frihandel - 793, 794
    Europeiskt samarbete - 794
    Kol- och stålunionen - 794, 795
Ekorre — en näpen boplundrare - 795
    Släkt med råttor och möss - 795
Eldbegängelse — modern gravskicksreform - 796
Elefant — djurvärldens jättar - 796, 797, 798
    Pyrrhus och Hannibal använde elefanter i krig - 796, 798
    Indisk och afrikansk elefant - 797
    Forna tiders grymma elefantjakter - 798
Elektricitet — från bärnstenen till generatorn - 798, 799, 800, 801, 802, 803, 804, 805, 806, 807, 808, 809
    Isolatorer och ledare - 798, 799
    Hur leidnerflaskan kom till - 799
    Franklins farliga försök - 799, 800
    Blixt och dunder - 800
    Vad två par silkesstrumpor avslöjade - 800
    Glas- och lackelektricitet - 800
    Varför man även talar om positiv och negativ elektricitet - 800
    Den nutida uppfattningen om elektricitetens uppkomst och rörelse - 800, 802
    Elektrisk högspänning - 801
    Galvanis och Voltas upptäckt av en ny elektricitetskälla - 802
    Voltaelement och galvaniska element - 802
    En elektrisk ström kan alstra värme och ljus - 802
    Den elektriska strömmen har magnetiska verkningar - 802, 803
    Hur ett magnetiskt kraftfält ser ut - 803, 804
    Värme och ljus kan omvandlas i elektrisk ström - 804
    Fotocellen - 804
    »Förvandla magnetism till elektricitet» - 804, 805
    Vad är strömstyrka? - 805
    Hur mätes motståndet? - 805
    Hur mycket ström kan man få ur väggkontakten? - 805
    Watt, kilowatt, wattsekund och joule - 805
    Elektriciteten i vardagslivet - 806, 807, 808
    Industrin - 806, 807
    Jordbruket - 807, 808
    Hushållen - 808
    Lysrören - 808
    Djupfrysning och vakuumtorkning - 808
    Problem och framtidsutsikter - 808
    Respekt för elektriciteten - 809
Elektriska maskiner — generatorn, motorn och omformaren - 810, 811, 812, 813
    Likströmsmaskiner - 810, 811
    Växelströmsmaskiner - 811, 812
    Omformare - 812
    Transformatorer - 812, 813
    Likriktare - 813
Elektriska mätinstrument — hur elektricitet kan mätas - 814, 815
Elektrolys — elektricitetens kemiska verkningar - 816, 817
    Svante Arrhenius’ dissociationsteori - 816
    Den kemiska reaktionskraften - 816, 817
    Faradays elektrolytiska lagar - 817
    Elektrolysen i tekniken - 817
Elektronik — den moderna teleteknikens grundval - 818, 819, 820
    Elektronröret - 818
    Elektronröret som förstärkare och oscillator - 818
    Utvecklingstendenser - 818
    Miniatyrisering - 818, 819
    Teknikens kretsgång - 819
    Katodstråleröret - 819, 820
    Elektronmikroskopet - 820
    Röntgenstrålning - 820
    Elektroniken i industrins tjäst - 820
    Elektronisk mätteknik - 820
Eliot, Thomas Stearns — en modern klassiker - 821, 822
    Eliots klassicism - 821, 822
    Dikt och drama - 822
Elisabet I — en lysande tid i Englands historia - 822, 823
    En märklig personlighet - 822, 823
    En lyckosam regent - 823
    Segern över »den oövervinneliga armadan» - 823
    »Jungfrudrottningen» - 823
Elisabet II — samväldets symbol - 824
El-värme — från kraft till värme - 825
    Lättare att kontrollera temperaturen - 825
    Många slags elugnar - 825
    Svetsning - 825
Energi — energin och dess förvandling - 826, 827
    Energins måttenheter - 826
    En del av energin »förloras» alltid i värme - 826
    Endast en del av värmen kan bli arbetsenergi - 826, 827
    Energi och effekt - 827
    Energi och massa - 827
    Guldmakare eller energialstrare - 827
Engelbrekt Engelbrektsson — en svensk folkhjälte - 828, 829, 830
    Kris och fogdeförtryck - 828
    Engelbrekt går till kungs - 828
    En mäktig folkresning - 828, 829
    Sveriges första riksdag - 829
    Engelbrekts tragiska död - 830
Engelska språket — världsspråket framför andra - 830, 831, 832
    Fornengelskan — ett rent germanskt språk - 830
    Franska var Englands officiella språk - 830, 831
    Nyengelskan - 831
    Ett modernt språk med gammaldags stavning - 831
    Avvikelser från det engelska högspråket - 831, 832
    Amerikanskan — praktisk och okonventionell - 832
Engelsk konst — engelska katedralbyggare och målare - 832, plansch, plansch, 833, 834, 835, 836, plansch, plansch
    Den medeltida byggnadskonsten - 832, 833
    Engelsk akvarellkonst - plansch
    Två visionärer i engelsk konst - plansch
    Slott och borgar - 833
    Bildkonst från medeltiden - 833
    Byggnadskonsten efter medeltiden - 833
    Nyantik, nygotik och den moderna utvecklingen - 834, 835
    Nyare tidens bildkonst - 835
    Engelska måleriets storhetstid - 835, 836
    Romantisk landskapsmålning - 836
    Tradition och radikalism - 836
    Grafiken - 836
Engelsk litteratur — siare och skalder på Albions ö - 837, 838, 839, 840, 841, 842, 843, 844, 845
    Den fornengelska litteraturen - 837
    Den medeltida litteraturen - 837
    Shakespeares tidevarv - 837, 838
    Miltons tidevarv - 838
    Popes tidevarv - 838, 839
    Johnsons tidevarv - 839, 840
    Romantikens förberedelse - 840
    Romantiken - 840, 841
    Den viktorianska litteraturen - 841, 842
    Esteter och imperialister - 842, 843
    Verklighetsskildrare och samhällskritiker - 843, 844
    Den moderna litteraturen - 844, 845
Engelsk musik — musikkultur med fina traditioner - 845
Engström, Albert — Kolingens fader - 846, 847, 848
    Bobban och kolingen - 847
    Söndagsnisse-Strix - 847, 848
Epidemi — hur smittan sprides och stoppas - 848, 849
    Hur epidemier bekämpas - 848, 849
Erasmus av Rotterdam — den störste humanisten - 850
    Humanist och journalist - 850
    En framstående pedagog - 850
Ericsson, John — ett svenskt uppfinnargeni - 851, 852
    De första uppfinningarna - 851
    John Ericssons insatser som lokomotiv- och propellerkonstruktör - 851, 852
    Monitor och Merrimac - 852
Erik XIV — en tragisk kungasaga - 853, 854, 855
    En duglig härskare — enligt modern historieforskning - 854, 855
    En olycklig människa - 855
    En agitatorisk vrångbild - 855
Erik den helige — Sveriges skyddshelgon - 855, 856
    Legendens helige konung - 855, 856
    Erik den helige i forskningens ljus - 856
Eskilstuna — svenska stålets stad - 856, 857
Eskimåerna — människor i köldens rike - 857, 858, 859, 860
    Eskimåernas utbredningsområde - 857, 858
    Jakten — eskimåernas liv - 858
    Hur man bor och klär sig - 858, 859
    Eskimåernas värld är fylld av hemlighetsfulla väsen - 859
    Diktare och sagorberättare - 860
    Köttfatets skapelse - 860
Estland — under främlingars förtryck - 861, 862, 863
    Det nya Estland - 861, 862
    Land och folk - 862
    Den svenska folkspillran - 862, 863
    Ett jordbruksland med börjande industri - 863
Etiopien — ett afrikanskt kejsarrike - 864, 865, 866
    Primitiva seder och låg kultur - 864
    Ett bergland omgivet av öknar - 864, 866
    Glimtar från Etiopien - 865
    Etiopiens historia - 866
    Den italienska episoden - 866
Etnografi och etnologi — vetenskaperna om folkens kultur - 867, 868
    Modern kulturforskning började under 1800-talet - 867
    Teorier inom etnografin - 867, 868
Etrusker — romarnas föregångare - 868
    Ett folk som älskade livet - 868
    Sjövälde grundat på sjöröveri - 868
Eucalyptus — hur sumpmarkerna saneras - 869
Eugen, Napoleon Nikolaus — målarprinsen - 870
    En kulturpersonlighet - 870
Europa — den moderna kulturens hemland - 871, 872, 873, 874, 875, 876, 877, 878, 879, 880, karta, karta, 881, 882, 883
    Vad är Europa? - 871, 872
    Europa är »Mittens rike» - 872
    Europas yttre skepnad - 872, 873
    Klimatet och kulturnivån - 873, 876
    Från Skandinaviens fjäll - 874
    till Medelhavets stränder - 875
    Från tundra till medelhavsmacchia - 876, 877, 878
    Kulturväxterna och odlingens intensitet - 878
    Europas framträdande på världsarenan - 878, 879
    Språk- och religionsgränser - 879, 880
    Europas befolkningsförhållanden - 880, 881
    Europas politiska indelning - 880
    Europa sett utifrån — konflikternas och framstegens världsdel - 881
    Europas stater med utomeuropeiska besittningar - 881
    Kristendomen och Europa - 881
    Ur Europas förhistoria - 882, 883
    Den paleolitiska tiden — de första européernas tid - 882
    En konstnärligt skapande period - 882
    Mesolitisk tid — lerkärlen uppträder - 882, 883
    Den yngre stenåldern — jordbruket och boskapsskötseln framträder - 883
    Bronsåldern och järnåldern - 883
Eyck, Jan van — gentaltarets skapare - 884
    Gentaltaren röntgenfotograferas - 884
Fabler — sedelärande djursagor - 885, 886
    Mjölnaren, gossen och åsnan - 885
    Moderna fabler - 886
    Syrsan och myran - 886
Fackliga organisationer — förhandlingslivets mysterier - 886, 887, 888, 889, 890, 891, 892, 893, 894, 895, 896, 897, 898
    Fackföreningsrörelsen - 886, 887, 888, 889, 890
    En liberalismens produkt - 886, 887
    Självhjälpsverksamhet i skilda former - 887
    En politisk maktfaktor - 887, 888
    England — fackföreningarnas födelseland - 888
    Hårt motstånd att övervinna - 888
    Fackföreningsrörelsen i de totalitära staterna - 888
    Den svenska fackföreningsrörelsen - 888
    Den fackliga karaktären tar överhand - 888, 889
    Fackliga centralorganisationer - 889
    Fackförbundens uppgifter - 889
    Landsorganisationen skapas - 889
    Fackföreningsrörelsens högsta instans - 890
    Yrkesförbund och industriförbund - 890
    Fackföreningsrörelsen — en framstegsfrämjande faktor - 890
    Svenska Arbetsgivareföreningen - 891, 892, 893
    Årliga riksavtal - 892
    SAF:s organisation - 892, 893
    Tjänstemannarörelsen - 893, 894, 895
    Grunden lägges till den moderna tjänstemannarörelsen - 893
    Tjänstemännens antal ökar kraftigt - 893, 894
    Tjänstemannarörelsen i dagens samhälle - 894
    Organisationernas uppbyggnad - 894
    TCO:s uppbyggnad - 894, 895
    Partipolitisk neutralitet - 895
    Anställningsvillkoren regleras i kollektivavtal och reglementen - 895
    Egen studieverksamhet - 895
    Förhandlingar — arbetsmarknadens nyckelord - 896, 897, 898
    Varför förhandlingar? - 896
    Kollektivavtal - 896
    Förhandlingarna - 896, 897
    Stridsåtgärder - 897
    Huvudavtalet - 897
    Arbetsdomstolen - 897, 898
Fallskärmar och fallskärmstrupper — för räddning och anfall - 898, 899
    Från cirkusattiralj till räddningsredskap - 898
    Den moderna fallskärmen - 898
    Landsättning av trupper och vapen - 899
Falu koppargruva — Svea rikes forna skattkammare - 900, 901
    Falu gruva gav upphov till världens äldsta bolag - 900
    Den konserverade gruvarbetaren - 900
    Kopparbrytningen har nu efterträtts av svavelsyreproduktion - 900, 901
    500 000 ton råkoppar - 901
Fantasi — den skapande kraft som omformar verkligheten - 901, 902
    Dagens och nattens drömmar - 901, 902
    Skapande fantasi - 902
    Från lek till verklighet - 902
    Inlevelse och människokunskap - 902
    Den förgiftade fantasin - 902
Fartyg och skeppsbyggeri — fartygsbygget genom tiderna - 903, 904, 905, 906, 907, 908, 909, 910, 911
    Segelfartygens utveckling i nyare tid - 905, 906, 907, 908
    Ångfartygens historia - 908
    Den svenska ångbåtssjöfarten - 908
    Olika typer av ångare - 908, 910
    Atlantjätte i genomskärning - 909
    Driftmaskineriets utveckling - 910
    Det moderna varvet - 910
    Svenskt skeppsbyggeri - 911
Fascism — diktaturstatens ideologi - 912, 913
Fastlag och fastlagsupptåg — däremellan ha vi fasta - 914
    Oxar, bockar och kattungar - 914
Faust — doktorn som slöt förbund med djävulen - 915, 916
    Lärd, skurk och skojare - 915
    En mångfald versioner - 915
    Goethes Faust var en sökare - 915, 916
    Romantikens främsta symbolgestalt - 916
Feber — hur kroppstemperaturen regleras - 916, 917
    Hur kan kroppen hålla en jämn temperatur? - 916
    Huden fungerar som en bilkylare - 916, 917
    Regelbundna variationer i temperaturen - 917
    Febern — ett hjälpmedel i kampen mot infektion - 917
    Febernedsättande medel - 917
Februarirevolutionen — hur borgarkungen jagades bort - 918
Fenicien — ett forntida köpmansvälde - 919, 920
    Från kopparön Cypern till Spaniens silvergruvor - 919
    Kulturförmedlare — oförvägna sjömän — skickliga affärsmän - 919, 920
Fennoskandia — ett av jordskorpans äldsta byggnadsled - 920, 921
    Fennoskandias urberg visar spår av för länge sedan utplånade bergskedjor - 920, 921
    Urtiden efterträdes av en lugnare period - 921
    Den skandinaviska fjällkedjan bildas - 921
Feodalismen — en medeltida samhällsorganisation - 922, 923
    Naturahushållning utgör grunden - 922
    Militära förhållanden medverkar - 922
    »Länspyramiden» - 922, 923
    Feodala tendenser i Sverige - 923
Fetma och magerhet — kroppsviktens problem - 924, 925, 926
    Hur blir man fet? - 924, 925, 926
    Sjuklig fetma - 926
    Hur kan man magra? - 926
    Sjuklig avmagring - 926
Fetter — viktig föda och teknisk råvara - 927
    Djurfetter - 927
    Växtfetter - 927
    Fetternas kemiska sammansättning - 927
    Härdat fett - 927
Filip II — i kamp för sitt land och sin tro - 928, 929
    Enslingen i Escorial - 928
    Riket som Filip ärvde - 928
    De stora framgångarna: Lepanto och Portugal - 928
    Glödande patriotism och fanatisk tro - 928, 929
    Den »oövervinnerliga armadans» undergång - 929
    Trots allt en tillbakagång för den spanska stormakten - 929
    En son av sitt tidevarv - 929
Filippinerna — vulkanernas övärld - 930
Film — konstart och storindustri - 931, 932, 933, 934, 935, 936, 937, 938, 939, 940, 941, 942
    Den första filmen - 931, 932
    Filmprojektorn - 932
    Bild- och ljudkamerorna - 933
    Tredimensionell film - 933, 934
    Film börjar med en idé - 934
    »Kameran går» - 935
    Den viktiga ihopklippningen - 935
    Amatörfilmning - 935, 936
    Ur filmens historia - 936, 937, 938, 939, 940, 941, 942
    Trollkonstnärer var pionjärer - 936
    Tidiga försök med färg och ljud - 936, 937
    Den svenska storhetstiden - 937
    Stumfilmens glansdagar - 937, 938
    Filmen illustrerar samhällsutvecklingen - 938
    Den franska människoskildringen - 938, 940
    Ur filmens historia - 939
    Den amerikanska stjärnkulten - 940
    Svensk films renässans - 940
    Garbo och Bergman - 940, 942
    Svensk filmkavalkad - 941
    Filmens tre särlingar - 942
    De italienska och engelska realisterna - 942
    Kortfilmen och Sucksdorff - 942, 943, 944, 945, 946, 947, 948, 949, 950
Filosofi — världen, vetandet och värdena - 943, 944, 945, 946, 947, 948, 949, 950
    De metafysiska problemen - 944
    De kunskapsteoretiska problemen - 944, 945
    Värdefilosofiska problem - 945, 946
    Filosofins historia i korta drag - 946, 947, 948, 949, 950
    Idévärlden och sinnevärlden - 946, 947
    Levnadskonsten kommer i centrum - 947
    Nyplatonismen - 947, 948
    De kristna dogmerna i filosofisk belysning - 948
    Förnuftet och erfarenheten - 948
    Kunskapskritiken - 948, 949
    En ny metafysik — och reaktionen mot denna - 949
    Nyare riktningar - 949, 950
    Några svenska filosofer - 950
Finanspolitik — offentliga utgifter och inkomster - 950, 951
    De offentliga utgifterna det primära - 950
    Olika slag av skatter - 950
    Principer för rättvis beskattning - 951
    Skatter och lån - 951
    Finanspolitiken som konjunkturstabiliserande medel - 951
    Finanspolitikens svårigheter - 951
Fingeravtryck — hur brottslingar avslöjas - 952
Finland — »de tusen sjöars land» - 953, 954, 955, 956, 957, 958, 959, 960, 961, 962
    Kustbygden — Finlands huvudbygd - 954
    Finska Lappland - 954
    Jordens skörd och skogens - 954, 956
    Genomgripande sociala reformer - 956
    Huvuddragen av Finlands historia - 956, 958, 959, 960, 961, 962
    Svenska korståg i österled - 956
    Skogen och åkern - 957
    Svenskt samhällsskick och svenska seder - 958
    Konflikterna med Ryssland börjar - 958
    »På Narvas hed, på Polens sand...» - 958
    Banden mellan Sverige och Finland lossnar - 958, 960
    Krigisk bragd och fredlig tävlan - 959
    Under de ryska örnarna - 960
    Röda och vita - 960
    Vinterkriget - 960
    Det andra kriget - 960, 961
    Det tredje kriget - 961
    Finsk efterkrigspolitik - 961, 962
    Finlands författning - 962
    Presidenten väljs på sex år - 962
    Folkrepresentationens befogenheter - 962
Finlands konst — en jordbunden konst - 963, 964, 965
    Nyare byggnadskonst - 964
    Bildkonsten i nyare tid - 964
    Finlands skulptörer - 964
    Några finska konstnärer - 965
Finlands litteratur — från Runeberg till Sillanpää - 966, 967, 968, plansch, plansch, 969, 970
    Litteraturen till en början svenskspråkig - 966
    Den finlandssvenska litteraturen - 966, 967, 968
    Diktare kring sekelskiftet - 966, 967
    Diktningen efter sekelskiftet - 967
    En av den svenska litteraturens ursprungligaste diktarbegåvningar - 967, 968
    Modernisterna - 968
    Den finska litteraturen - 969, 970
    Europeiska strömningar i finsk litteratur - 969, 970
    Den yngre finska författargenerationen - 970
    Den finska naturen som inspirationskälla - 970
Finlands musik — nationell tonkonst på rik folkmusikalisk grund - 970, 971
Finlands språk — språkfrågan i Finland - 971, 972
    Språkstriden - 971, 972
    Finska språket - 972
    Finlandssvenskan - 972
    Språkfrågan förr och nu - 972
Finska kriget — hjältemodets och modlöshetens krig - 972, 973, 974
    Sverige skall tvingas med i kontinentalsystemet - 972, 973
    Försvarsplanen - 973
    Det ödesdigra återtåget - 973, 974
    »Och Sveaborg — det stödet är förbi» - 974
    Motangrepp — och ny reträtt - 974
    »1809 års män» övertar ledningen — nya missgrepp - 974
    En hård fred - 974
Fiskar — ur fiskarnas liv - 975, 976, 977, 978, 979, 980, 981, 982, 983
    Från romkorn till fisk - 975, 976
    Fiskar som tar vård om sin avkomma - 976, 977
    Det nykläckta fiskynglet - 977
    Hur fiskarna vandrar - 977, 978
    Fiskarna får nummer - 978, 979
    Hur fiskarna simmar - 979, 980
    Fiskens färg - 980
    Hur gamla blir fiskarna? - 980
    Giftiga fiskar - 980
    Känsel, smak och lukt - 980
    Fiskarna är närsynta - 980
    Några salt- och sötvattensfiskar - 981
    Kan fiskarna höra? - 982
    Elektriska fiskar - 982
    Hur fiskarna andas - 982
    Vad fiskarna äter - 982
    Om fiskarnas utbredning - 982, 983
Fiske — hur vattnets skördar bärgas - 983, 984, 985, 986, 987, 988
    Vad blir det av vattnens oerhörda skörd? - 983, 984
    Havsfisket är en stordrift beroende av snabba transporter - 984
    Hos oss drivs havsfisket av kooperativa småföretag - 984
    Vem fiskar mest? - 984
    För vilka länder betyder fisket mest? - 984, 986
    Trålfiske i Kattegatt - 985
    Nordsjöns sill och torsk dominerar - 986
    Det svenska fisket - 986, 987, 988
    Västkustfisket - 986, 987, 988
    Östersjöfisket - 988
    Sötvattensfisket - 988
    Rekreationsfisket — fritidsfisket - 988
Fjordar — en storslagen naturföreteelse - 988, 989
    Hur har fjordarna uppstått? - 989
Fjäderfä — höns — ankor — kalkoner — gäss - 990, 991, 992, 993
    Hönsskötselns utveckling i Sverige - 990
    Hönsen kräver noggrann skötsel och god vård - 990
    De i Sverige vanligaste hönsraserna - 990, 992
    Våra vanligaste hönsraser - 991
    I Skåne har man mycket gäss - 992, 993
    Ankor - 993
    Kalkoner - 993
Fjällfärder — hur svensken blivit fjällbiten - 994, 995, 996
    Pionjärerna kommer - 994
    Till fjälls med skolungdomen - 994
    Stadens folk har erövrat fjällen - 994, 996
    På fjället i sol - 995
    Fjällen är inte att leka med - 996
Fjällväxter — fjällens blommor - 996, 997, 998
    Fjällväxternas invandring - 996, 997
    Fjällets växtregioner - 998
    Högfjällsområdet - 998
    Mellanfjällets område - 998
    Lågfjällets område - 998
    Fjällbjörkskogen - 998
Fjärilar — våra vackraste insekter - 999, 1000, plansch, plansch, 1001
    Fjärilen är inte alltid vingad - 999
    Hela livet i en säck - 999, 1000
    Fjärilar som liknar getingar och humlor - 1000
    Fjärilarnas föda - 1000
    Dålig syn men ypperlig känsel - 1000
    Fjärilarnas förvandlingsformer - 1000, 1001
    Färggranna fjärilar - plansch
    Praktfulla amerikanska och asiatiska fjärilar - plansch
    Hur fjärilarna indelas - 1001
    Fjärilar som hobby - 1001
Fladdermöss — flygande däggdjur - 1002
Flagga — svenska flaggan gul och blå - 1003, 1004, plansch, plansch
    Tretungad eller tvärskuren flagga - 1003
    Hur nationaldagen kom till - 1003
    Allmänna flaggdagar - 1004
    Hur och när flaggas? - 1004
    Flaggan som dekoration - 1004
    Skolfanor och andra fanor - 1004
    Hur fanan bäres - 1004
Flamländsk konst — en nordlig smältdegel för italiensk renässans - 1005, 1006, 1007
    Tyskt inflytande under medeltiden - 1005
    Den nederländska arkitekturens genombrott - 1005, 1006
    Skulptur - 1006
    Målarkonst - 1006
    Brueghel - 1006
    Rubens - 1006
    Finess och frodighet i flamländsk konst - 1007
Flaubert, Gustave — en romankonstens stormästare - 1008
    »Madame Bovary — det är jag!» - 1008
    Flykt till det förgångnas prakt och fortsatt vidräkning med fulheten i samtiden - 1008
Floder — rinnande vatten - 1009, 1010, 1011, 1012, 1013
    Vad floderna berättar om ett lands naturförhållanden - 1010
    Hur floderna formar landytan - 1010, 1011
    Hur floderna ändrar sitt lopp - 1011, 1012
    Floderna i människans tjänst - 1012
    Floderna och det moderna näringslivet - 1012, 1013
Flodhäst — lotusbetande bestar - 1014
Florens — sköna konsters stad - 1015, 1016, 1017, 1018
    Gator och torg, kyrkor och palats - 1015, 1016
    Några namn och årtal ur Florens’ historia - 1016
    Medicéernas lysande tid - 1016
    Florentinska målare - 1016
    Skulptörerna i Florens - 1016, 1017
    En kväll i Florens omkring 1490 - 1017, 1018
Flotation — hur såpbubblan fått storindustriell betydelse - 1018, 1019, 1020
    Iasons gyllene skinn får sin vetenskapliga förklaring - 1019
    Numera går flotation i stordrift - 1019, 1020
Flotta — atomålderns tredimensionella sjökrigföring - 1020, 1021, 1022, 1023, 1024, 1025, 1026, 1027, 1028, 1029
    Forntidens roddflottor - 1020
    Stolta linjeskepp och snabba fregatter - 1020, 1021
    Skärgårdsflottans renässans - 1021
    Ånga och pansar revolutionerar flottorna - 1021, 1022
    Slagskeppet tar form - 1022
    Tvekampen mellan pansaret och kanonen - 1022, 1023
    Jätteslagskepp för 400 milj. kr - 1023, 1024
    Minorna och deras bekämpare - 1024
    »Den självgående minan» — torpeden - 1024, 1025
    Vapnet som hotade världens största sjömakt - 1025
    Flyget i sjökrigets tjänst - 1025, 1026
    Radar - 1026, 1027
    Invasionstekniken har revolutionerats - 1027
    Flottorna och deras baser - 1027, 1028
    Dagens och morgondagens örlogsflottor - 1028
    Experiment med robotvapen - 1028
    Blir atomvapnen revolutionerande? - 1028, 1029
    Stormakternas krigsflottor - 1029
Flottning — timrets billigaste transportmedel - 1030, 1031
    Hur flottningen tillgår - 1030, 1031
    Nordens flottning överlägsen andra länders - 1031
    Svenska flottleder - 1031
Flugor — farliga smittospridare - 1032
Flygning — varför och hur människan kan flyga - 1033, 1034, 1035, 1036, 1037, 1038, 1039, 1040
    Lättare och tyngre än luften - 1033
    Aerodynamikens lagar - 1033, 1034
    Hur luftmotståndet påverkas - 1034
    Hur flygplanet manövreras - 1034, 1035
    De första »riktiga» flygförsöken - 1035
    Utvecklingen går framåt - 1035, 1036
    Ljudhastigheten en barriär - 1036
    Hur flygplan är byggda - 1036
    Fyra decenniers flyghistoria - 1037
    Instrumentflygningen slår igenom - 1038
    Autopiloten övertar styrningen - 1038
    Organiserad väderlekstjänst - 1038
    En presentation av flygplanstyperna - 1038, 1040
    Instrumenten visar vägen - 1039
    Flugvikt och tungvikt - 1040
    Vart går utvecklingen? - 1040
Flygtrafik — flyget minskar avstånden - 1041, 1042, 1043, 1044, 1045, 1046, 1047
    Hur det började - 1041
    AB Aerotransport grundas - 1041, 1042
    Trafikflyget under och efter andra världskriget - 1042, 1044
    Med bombplan över Atlanten - 1044
    Scandinavian Airlines System grundas - 1044, 1046
    Modern flygservice - 1045
    Skytteltrafik över Atlanten - 1046
    Storcirkelflyg över Nordkalotten - 1046
    Säkerhetstjänsten är A och O - 1046
    Flygplatserna och deras utrustning - 1046
    Hur en modern flygplats är organiserad - 1047
Flygvapnet — flyget i krigets tjänst - 1048, 1049, 1050, 1051, 1052, 1053, 1054, 1055, 1056, 1057
    Flyget under första världskriget - 1048
    Flyget blir ett självständigt vapen - 1048
    Den flygstrategiska uppfattningen och dess tillämpning under andra världskriget - 1048
    De allierades flygarmador - 1048, 1050
    Svenskt reaflyg - 1049
    Flytande flygbaser och spaningsflyg - 1050
    Luftkrigets facit - 1050, 1051
    Andra världskrigets mest berömda flygplanstyper - 1051, 1052
    Flygande fästningar - 1052
    Flygkriget och tekniken - 1052
    Radar - 1052, 1053
    Raketer - 1053, 1054
    Robotvapen - 1054
    Det moderna krigsflygplanet - 1054, 1055
    Svenska Flygvapnet - 1055, 1056, 1057
    Flygvapnets uppgifter och omfattning - 1055, 1056
    Historik - 1056
    Flygslagen - 1056
    Flygvapnets personal och utbildning - 1056, 1057
    Flygvapnets sammansättning - 1057
    Den svenska flygindustrin - 1057
    Flygplan av svensk konstruktion - 1057
    Flygande tunnan och Lansen - 1057
Flyktingproblemet — politikens martyrer - 1058, 1059, 1060
    De första flyktingströmmarna i nyare tid - 1058
    Det första världskrigets flyktingar - 1058
    Nansenpass och rättsskydd - 1058
    De politiska flyktingarna under 1920- och 1930-talen - 1058, 1059
    Andra världskrigets flyktingstragedier - 1059
    Asylrätt - 1059, 1060
    Den svenska flyktingpolitiken - 1060
Foderväxter och fodermedel — stallfodring och beteskultur - 1061, 1062, 1063, 1064, 1065
    De naturliga betesmarkerna odlas upp - 1061
    Den moderna beteskulturen - 1061
    Grönfoderodlingen har minskat i Sverige - 1061
    Vinterns fodermedel - 1062
    Höberedning - 1062
    Ensilageberedning - 1062
    Vilka växter ingår i slåtter- och betesvallar? - 1062
    De viktigaste fodergräsen - 1062, 1063, 1064
    Klöver och lusern - 1064
    Vinterns torra fodermedel kompletteras med saftfoder - 1064, 1065
    Kraftfoder - 1065
Folkbildning — bildning för alla - 1066, 1067, 1068, 1069
    Framväxt och utveckling - 1066, 1068
    Studiegrupper i arbete - 1067
    Studiecirkeln — kamratkrets i samarbete - 1068
    Föreläsningar och studieförbund - 1068, 1069
    Skilda folkbildningssträvanden - 1069
    Korrespondensinstituten och Försvaret - 1069
Folkdanser — dansen går på logar och loft - 1070, 1071
    Varje nation har sina danser - 1070
    Svensk dans från medeltiden - 1070
    Varje landsända har sina danser - 1070, 1071
    En folkdansens banbrytare - 1071
Folkdräkt — allmogens högtidskläder - 1072, 1073
    Svenska landskap med gammalt dräktskick - 1072, 1073
    Folkdräktsforskning - 1073
    Folkdräkten har blivit festdräkt - 1073
Folkets hus och Folkets park — fritidslokaler - 1074, 1075
Folkhögskola — en nordisk skolform - 1075, 1076, 1077
    Folkhögskolornas uppkomst - 1075
    De första svenska folkhögskolorna - 1075, 1076
    Folkhögskolans undervisning - 1076
    Folkhögskolans elever - 1076
    Olika slags folkhögskolor - 1076, 1077
    Folkhögskolor i andra länder - 1077
Folkrätt — staternas rättsordning - 1078
    Folkrättens innebörd - 1078
Folksagor — världens äldsta litteratur - 1078, 1079, 1080, 1081
    Svenska folksagor - 1080
    Sagor från när och fjärran - 1081
    Prästen och klockaren - 1081
    Visirens kloka dotter - 1081
Folkskola — skolan för hela folket - 1082, 1083, 1084, 1085, 1086, 1087
    Småskolan och skolmognad - 1082
    Den egentliga folkskolan - 1082, 1083
    Olika skolformer - 1083, 1084
    Specialklasser och hjälpklasser - 1084
    Fortsättningsskolan och andra påbyggnader på folkskolan - 1084, 1086
    En dag i folkskolan - 1085
    Skolsociala åtgärder - 1086
    Lärarna och deras utbildning - 1086, 1087
    Folkskolans ledning, organisation och kostnader - 1087
Folkvandringarna — hur germanerna blev herrar över Rom - 1088, 1089, 1090
    Germanerna sätter sin prägel på Rom - 1088
    Hunnerstöten sätter många germanfolk i rörelse - 1089
    Odovakars och Teoderiks riken - 1089, 1090
    Vandalernas lysande rike i Nordafrika - 1090
    Longobarderna och den germanska rätten - 1090
    Franker, anglosaxare och burgunder - 1090
Folkvisor och folkmusik — vår äldsta sång- och musikskatt - 1091, 1092, 1093, 1094
    Svenska folkvisesamlingar - 1091
    Hur folkvisan uppstått och nått våra bygder - 1091
    Riddarvisan - 1091
    Folkvisornas karaktär - 1091, 1092
    Rim och omkväde - 1092
    Några kända svenska folkvisor - 1092, 1093
    Legend- och skämtvisor - 1093, 1094
    Folkvisornas musik - 1094
    Folkliga instrument - 1094
Ford, Henry — den siste miljardären - 1095, 1096
    Fordfabrikationen startas - 1095, 1096
Fornlämningar — vad gravhögar och fornborgar avslöjar - 1096, 1097, 1098, 1099, 1100
    Dösar - 1096
    Gånggrifter och hällkistor - 1096
    Bronsåldershögar - 1096, 1097
    Järnåldersgravar - 1097, 1098, 1099
    Offerställen och samlingsplatser - 1099
    Boplatser och huslämningar - 1100
    Försvarsverk. Fornborgar och ringmurar - 1100
    Minnesstenar med bildframställningar - 1100
Fortplantning — individen dör, men släktet består - 1101, 1102, 1103, 1104, 1105, 1106, 1107, 1108, 1109, 1110
    Liv kan endast uppstå ur liv - 1101
    Könlös fortplantning - 1101
    Könlig fortplantning - 1101, 1102
    Könskörtlarna - 1102
    Könscellerna, deras byggnad och funktioner - 1102, 1104
    Fortplantningens förspel - 1103
    Könscellernas kromosomer - 1104, 1105
    Parningslekarna - 1105, 1106
    Befruktningen, den nya individens start - 1106, 1107
    Fostrets utveckling - 1107, 1108
    Fortplantningen hos människan - 1108, 1109, 1110
    Det befruktade äggets utveckling - 1109
    Förlossningen och därmed sammanhängande processer - 1109, 1110
Fosforescens och fluorescens — mareldens och lysmaskens gåta - 1111
    Olika slag av luminiscens - 1111
Fossil — hur naturen själv skriver historia - 1112, 1113
    Hur fossilen bevarats till vår tid - 1112
    Hur djur och växter förstenas - 1112, 1113
    T. o. m. celler, sporer och bakterier från gågna geologiska perioder kan studeras - 1113
    Hur människor tillverkat »försteningar» - 1113
Fotboll — Europas största publikidrott - 1114, 1115, 1116, 1117, 1118, 1119, 1120, 1121, 1122
    Modern fotboll uppstod vid internatskolorna - 1114, 1115
    Fotbollen sätter fart - 1115
    Fotbollen erövrar Europa - 1116
    Sverige grips av fotbollsintresse - 1116
    Danmark—Sverige—Norge—Finland - 1116
    Den historiska segern - 1116, 1118
    Lidelser kring läderkulan - 1117
    Nordens olympiska bragder - 1118
    Den första olympiska bragden - 1118, 1119
    Olympiskt guld i London - 1119
    Gre-No-Li - 1119
    Fotbollsspelets regler - 1120
    Svenska mästare i gamla cupturneringen - 1120, 1121
    Sveriges landskamper - 1121, 1122
Fotocellen — det elektriska ögat - 1122, 1123
    Tröghetsfria fotoceller - 1122, 1123
    Yttre och inre fotoelektrisk effekt - 1123
    Sorterar cigarrer och öppnar dörrar - 1123
Fotografering — konsten att fotografera - 1124, 1125, 1126, 1127, 1128, 1129, 1130, 1131, 1132, 1133, 1134
    Ljuset ger bilder - 1124
    Fotografin växer fram - 1124
    Filmen och dess viktigaste egenskaper - 1124, 1125
    Filmens allmänkänslighet - 1125
    Den fotografiska processen - 1125, 1126
    Hur fungerar kameran? - 1126, 1127
    Brännvidd och ljusstyrka - 1127, 1128
    Hur regleras ljusstyrkan? - 1128
    Valet av kamera - 1129, 1130
    Hur man använder kameran - 1130
    Exponera rätt - 1130
    Nybörjarfel som kan rättas - 1130, 1131
    Framkallning och kopiering - 1132, 1133
    Fotografering med blixt - 1134
    Avståndsinställning - 1134
    Använd gulskiva - 1134
    Färgfotografering - 1134
Fotogrammetri — kameran som mätinstrument - 1135, 1136
    Hur kartläggningen sker - 1135, 1136
    Två ögon behövs för djupseende - 1136
    Tredimensionella bilder - 1136
    Det vandrande märket - 1136
    Flygfotogrammetrins användning - 1136

Project Runeberg, Fri Jun 14 19:20:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >> https://runeberg.org/kunskapens/5-2/