Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada — vetets och skogarnas dominion - Veteprärierna - Svenska invandrare bor främst i Saskatchewan - Rovdriften i det stora skogslandskapet - Canadas huvudbygd ligger i sydöst - Dominion of Canada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584 CANADA _______________________________________
ningar för konstgjord bevattning. Stora dammar
upp-dämmer flodernas vatten, som i tusentals rännilar
förs ut över fälten. Anläggningarna i CaKgarytrakten
i Alberta bevattnar ett område av Gotlands storlek.
Svenska invandrare bor främst i Saskatchewan
Liksom i Förenta staterna utgör invandrarna en
mycket brokig samling. De bistra klimatförhållandena
synes dock ha medverkat till ett relativt starkt
nordeuropeiskt inslag. 1951 uppgavs sålunda att ej mindre
än ca 325 000 personer härstammade från de nordiska
länderna, därav nära 100 000 från Sverige.
De flesta svenska invandrarna återfinns nu i södra
delen av provinsen Saskatchewan, där nästan rent
svenska distrikt kan påträffas med egna kyrkor och
församlingshus. Ofta ligger dock de svenska farmerna
blandade med de norska i stora skandinaviska
bygder. Många svenskar föredrar likväl säsongarbete.
Från slutet av mars till början av november arbetar
de hos farmarna. Sedan skörden bärgats söker sig
många in till städerna, medan andra beger sig upp till
skogsdistrikten och arbetar där med skogshuggning,
tills vårsolen åter lockar dem ned till vetefälten.
Rovdriften i det stora skogslandet
Canadas skogsareal uppskattas till i runt tal 3 milj.
km2, dvs. ungefär 15 gånger större än Sveriges. Härav
torde dock mindre än hälften kunna betecknas som
avverkningsbara timmertillgångar. Det hårda
klimatet gör återväxten problematisk i de nordligaste
trakterna. En betydande nackdel är likaså det
förhållandet, att landet till största delen awattnas av älvar,
som rinner norrut till Ishavet och Hudsonviken,
medan avsättningsmarknaderna är belägna söderut. Norr
om vattendelaren mellan å ena sidan de stora
sjöarna och S:t Lawrencefloden och å den andra haven
i norr kan man följaktligen ej i nämnvärd omfattning
utnyttja floderna som flottleder. Avverkningen har
främst koncentrerats till British Columbias
kusttrakter längst i väster och till S:t Lawrenceflodens
av-vattningsområde längst i öster. En för svenska ögon
upprörande skövling av bestånden har ägt rum på
många håll. Man har sålunda ofta nöjt sig med att ta
till vara de bästa träden, som sågats av vid manshöjd.
Småskogen och den övriga vegetationen har sargats
svårt genom en hårdhänt maskindrift. Det som
lämnats kvar har snart gått sin undergång till mötes och
vida arealer har lämnats kvar, där intet värdefullt
kan växa och där en återplantering av skog skulle bli
utomordentligt dyrbar och besvärlig.
Förhållandena börjar emellertid nu bli bättre.
Tillkomsten av en storartad sågverks-,
pappersmasse-och pappersindustri i östra Canada har i provinsen
Quebec nödvändiggjort påbörjandet av en modem
och rationell skogsdrift. Hur viktigt detta är framgår
av att Canada med 7,5 milj, ton 1950 kom som
num
mer två bland världens pappersmasseproducerande
länder och som nummer ett med 4,8 milj, ton ifråga
om tidningspapper.
Canadas huvudbygd ligger i sydöst
De äldsta och tätast bebodda bygderna finner vi i
sydöst, söder om S:t Lawrenceflodens mynningsvik,
utmed själva floden och på Ontariohalvön. Här ligger
de största städerna, miljonstaden Montreal [-[månt-reå’1],-] {+[månt-
reå’1],+} Toron’to, Quebec och huvudstaden Ottawa
[åt’åa]. Näringslivet är också mera mångsidigt.
Jordbruket drivs i motsats till på prärierna ungefär som
här i Sverige i nära samband med en intensiv
boskapsskötsel och mejerihantering. Frukt- och
grönsaksodlingen har nått stor omfattning och stora områden ter
sig som jättelika sammanhängande fruktträdgårdar.
Vid sidan av skogsindustrierna förekommer också en
stor livsmedelsindustri, stora mekaniska verkstäder
(t. ex. tillverkning av bilar och lantbruksmaskiner i
Toronto), textilfabriker och en imponerande
elektro-kemisk industri vid Niagara. Utanför kusten ligger de
berömda Newfoundlandsbankarna, där oöverskådliga
stim av torsk och andra fiskar är föremål för ett
omfattande fiske.
Dominion of Canada
1867 tillerkändes Englands nordamerikanska
besittningar full självstyrelse och organiserades som ett
dominion, omfattande till en början provinserna
Quebec, Ontario, Nova Scotia och New Brunswick. Jämte
senare tillkomna provinser har de sammanslutits till
en förbundsstat, i vilken de olika provinserna intar
ungefär samma ställning som delstaterna i USA.
Moderlandets regent representeras av generalguvernören,
och förbundsförsamlingen består av två kamrar,
senaten och underhuset. Den förras medlemmar utses
på livstid av generalguvernören, den senare väljs av
folket för fem år. 1949 inlemmades Newfoundland och
östra delen av Labrador som Canadas tionde provins.
En förutsättning för en fortskridande kolonisation
har varit kommunikationsväsendets utveckling. Förbi
de svåra fallen i S:t Lawrencefloden leder numera
WeFlandkanalen, och även oceangående fartyg kan
därför fortsätta upp till de stora sjöarna. Montreal
kan angöras av fartyg med 10 m djupgående, sjöarna
av fartyg med 7,5 m djup. Järnvägsnätet är ett av
världens största, 68 000 km. Tre pacifikbanor leder
västerut över kontinenten till västkusten. I ett land
med hög levnadsstandard och så stora avstånd är det
helt naturligt att bilen blivit en viktig faktor i
samhällslivet. Canada kommer näst efter USA ifråga om
antalet motorfordon, 152 personbilar per 1 000 inv.
Nya vägar, bland dem främst Alas’ka Highway
[-haj’oej] genom Yukon i nordväst och
Mackenzie-vägen till Stora Slavsjön i norr, leder nu djupt in i
vildmarken. Flygtrafiken spelar likaså en mycket
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
