Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chicago — mellanvästerns största stad - Från indianby till jättestad - USA:s största svenskstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o6 CHICAGO
MELLANVÄSTERNS STÖRSTA STAD
Chicago. Det är som medelpunkt i världens
största sammanhängande jordbruksdistrikt (majs,
vete) och boskapsområde och genom sitt gynnsamma
läge vid jordens mest trafikerade insjöfarled — de
stora nordamerikanska sjöarna — som Chicago nått
sin nuvarande storhet. Befolkningen uppgick 1950 till
3 606 000 inv. och uppvisar en brokigare blandning av
olika folkslag än kanske någon annan stad, New York
undantaget. De mest framträdande inslagen var 1930
ca 66000 invandrade svenskar, 22000 norrmän,
13000 danskar, 110 000 tyskar, 363000 polacker (i
denna siffra från 1937 ingår även huvuddelen av
stadens judiska befolkning), 74000 italienare och
47 000 irländare. Härtill kom ca 233 000 från
sydstaterna invandrade negrer, som bosatt sig i
utpräglade negerkvarter — the black belt — i de södra
stadsdelarna.
Med sina tättbebyggda förstäder bildar Chicago en
sammanhängande stad med en längd av omkr. 120 km
utmed sydvästra stranden av Michigansjön.
Befolkningen inom detta område uppgick 1950 till 5 476 000
personer.
Från indianby till jättestad
Vid Chicagoflodens utlopp i Michigansjön låg i
början av 1800-talet en oansenlig indianby, och där
uppfördes 1804 ett fort, Dearborn [di’abån], till skydd för
de handelsmän som här drev handel med skinn och
pälsverk. Stadens oerhört snabba tillväxt, som
sammanhängde med den väldiga uppodlingen av prärierna
i väster från mitten av 1800-talet, framgår av
nedanstående befolkningstal:
1840: 4 853
1850: 30 000
1870: 299 000
1880: 503 000
1890: 1 099 850
1900: 1 699 000
1910-, 2 185 283
1920: 2 701 705
1950: 3621000
Ännu fortsätter Chicago att växa, och folkökningen
har ständigt givit stadens myndigheter nya trafik- och
stadsplaneproblem att lösa. Det kolossala
schackbrä-desmönster stadsplanen bildar har oupphörligt måst
utvidgas och gatorna vid Michigansjön har blivit för
trånga för den jättelika trafiken. På kilometerlånga
sträckor har man därför fyllt ut ett brett stycke av
sjön och därigenom vunnit nytt land för en pampig
bulevard, för vackra promenader, stora golfbanor etc.
Även andra gator har måst breddas; man har rivit ned
hela husrader eller skurit igenom husen på mitten och
låtit den ena halvan bli stående, eller också har man
helt enkelt flyttat husen ett par meter tillbaka — om
plats funnits.
Den otroligt snabba befolkningstillväxten medförde
tidtals besvärande brister inom sanitetsväsendet,
speciellt vattenförsörjningen, och gav även upphov till
svårartade sociala missförhållanden. Den väldiga
in
vasionen av färgad arbetskraft från sydstaterna
under första världskriget — 1916—18 ej mindre än
65 000 negrer — blev anledningen till elakartade
kravaller och rasmotsättningar. Under en period nådde
Chicago också herostratisk ryktbarhet som
gangsterväldets stad. I samband med en välbehövlig
upprensning inom den korrumperade kommunala
förvaltningen på 1930-talet bringades dock dessa olyckliga
förhållanden till ett slut.
Naturligtvis måste allting vara jättelikt i denna
jättelika stad, som kan berömma sig av att ha världens
största slakterier, till vars boskapsstallar årligen
anländer ca 8 milj, svin, 4 milj, får och lika många
nötkreatur. I en enda slakterifabrik arbetar 11 500 man.
Maskinerna spottar ut konservburkar, 10 000 burkar i
timmen, men dessa maskiner sköts blott av tre man,
medan på ett annat ställe i fabrikskomplexet en neger
står och sköter svinslakten -— 1 200 svin per timme.
10 000 får om dagen möter här sitt öde, och mellan
solens upp- och nedgång har också 3 600 nötkreatur
och 8 500 kalvar låtit sina liv.
Chicago är även världens största järnvägsknut, ca
1 500 tåg anländer eller avgår vid dess
järnvägsstationer varje dygn, och i staden ligger världens största
fabriker för tillverkning av järnvägsvagnar och
jordbruksmaskiner (Pullman, Mc Cormick, Deering,
Har-vester). Den högsta byggnaden är Morrison Hotel, som
når 194 m.
USA:s största svenskstad
I Chicago bodde 1930 närmare bestämt 65 735
svenskar, födda i Sverige. Räknar man också övriga
invånare med rent svensk härstamning, finner man att det
svenska elementet i Chicago bildar en stad i staden
om ca 180 000, fler än i någon annan ort utanför
Sverige. Chicago har sedan gammalt varit en
samlings-och utgångspunkt för den svenska emigrantströmmen
till the Middle West (Mellanvästern). Förr var
svenskarna i staden mer än nu koncentrerade till vissa
stadsdelar och Belmont Avenue på Nordsidan kallades då
»den svenska bondegatan». Ännu finns svenska kvarter
kring en del av Clark Street och angränsande gator.
Svenskarna har särskilt gjort sig kända som duktiga
byggmästare, snickare, hantverkare och industrimän.
De förmögnare bland dem har byggt sig egna villor i
stadens egnahemsområden. Den svenska lutherska
kyrkan i USA, sammansluten i den s. k.
Augustana-synoden, har i Chicago sin största anslutning med ett
30-tal kyrko- och ålderdomshem. Föreningsväsendet
bland Chicagosvenskarna är livligt. Där finns stora
avdelningar av de svenskamerikanska föreningarna
Vasa-, Vikinga- och Svithiodordnarna, stiftade till
inbördes bistånd och till svenskhetens bevarande.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
