Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark — der er et yndigt land - Från spannmål till smör, fläsk och ägg - En livlig industri trots brist på kol och vattenkraft - Ur Danmarks historia. En nordisk stormakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654 DANMARK ______________________________________
Från spannmål till smör, fläsk och ägg
Danmark är främst ett jordbruksland. 63 % av
landytan är åker, 13 % äng och gräsmark. Till jordens
bördighet bidrar även den berggrund av vilken de lösa
jordslagen bildats. Frånräknas Bornholm, där
urberget träder i dagen, tillhör nämligen Danmarks grund
de yngsta geologiska formationerna: krita och tertiär,
vilkas kalkstenar, skrivkrita m. fl. bergarter är lätt
förstörda och i allmänhet ger upphov till bördiga
jordslag.
Redan under medeltiden var därför Danmark ett
rikare land än de övriga nordiska länderna. Den
politiska och ekonomiska tillbakagång som från 1600-talet
drabbade Danmark medförde också för jordbruket en
nedgång, och först vid 1800-talets mitt hade jämvikten
återvunnits, och nya jordbruksmetoder och
jordförbättringar, särskilt märgling och utdikning av
sankmarker, ledde till ett uppsving för jordbruket.
Danmark blev ett spannmålsexporterande land. Den
väldiga ström av rysk och amerikansk spannmål som
vällde in över Europa på 1870- och 80-talen ledde här
som annorstädes till en förtvivlad situation för de
spannmålsproducerande jordbrukarna. Det tidigare
uppsvinget hade vunnits genom en kraftig
skuldsättning, och när Amerikas konkurrens pressade ned
spannmålspriserna, blev situationen ohållbar.
Räddningen kom genom en radikal omläggning av
produktionen, som gjorde Danmark till ett
föregångs-land. Redan på 1880-talet började mejerihanteringen
få stor omfattning, och den danska smörexporten på
England blev raskt en av landets största inkomstkällor,
snart efterföljd av export av andra animaliska
födoämnen: fläsk, kött och ägg. Spannmålsutförseln
upphörde, och i stället började man importera säd och
foderämnen. Åkern började alltmer användas för
odling av foderväxter, och lantbrukarnas inkomster
härrör numera främst från ladugården.
I samband med den växande exporten utvecklade sig
kooperationen på ett storartat sätt. Andelsmejerier och
andelsslakterier, samköpsföreningar för utsäde,
fodermedel och gödning, kontrollföreningar,
producentföreningar för avsättning direkt till förbrukarna
dominerar det danska jordbruket. Trots att den animala
produktionen är huvudsaken, har dock även
spannmålsodlingen fått sin del av uppsvinget; men det är här
kvaliteten som ersatt kvantiteten. Danmark har nu den
högsta avkastningen i världen per ytenhet för vete,
korn och havre samt en av de högsta för sockerbetor.
Endast råg och potatis, som mest odlas på Jyllands
sandmarker, står något mer i bakgrunden.
Antalet kreatur är betydande. Främsta platsen intas
av nötkreatur, som 1951 var 3,1 milj., därav hälften
kor. Svinen var 3,2 milj., hönsen mer än 22 milj.
Exporten av smör, fläsk och ägg utgjorde också före
kriget % av landets hela export. Under goda år skickade
det lilla landet ut 150 milj, kg smör, 300 milj, kg fläsk
och över 1 miljard ägg. Men när jordbrukskrisen satte
in, hade det sina risker att vara så ensidigt inriktad.
Då måste varje vecka tusentals svinkroppar förintas,
då måste man tillgripa valutarestriktioner, som bragte
landets näringsliv i oreda. Under jordbrukskrisen åren
närmast före 1939 hade Danmarks jordbrukare det
ojämförligt mycket besvärligare än sina svenska
grannar.
En livlig industri trots brist på kol och vattenkraft
Medan jordbruket 1950 sysselsatte 25 % av
befolkningen, var industrins siffra 33 %. Trots att Danmark
saknar stenkol, vattenkraft och järnmalm samt lider
brist på trä, har dock en betydande industri
utvecklats. Naturligtvis är denna främst bunden till jordens
alster: kvarnar, sockerbruk, slakterier, bryggerier
och brännerier — även hos oss känner man till
Carls-berg och Tuborg, förträffliga öl typer, för att inte tala
om Ålborgs akvavit. Men även kalk-, tegel- och
cementindustrierna har goda förutsättningar i landets natur.
Ett antal vanliga konsumtionsvaror framställs vidare
i stor skala av importerat råmaterial: textilvaror,
margarin, tobaksvaror, för att blott nämna de mest kända.
Maskinverkstäder och skeppsvarv finns flerstädes, och
ej blott den stora danska handelsflottan utan även
många svenska fartyg har byggts på danska varv. Det
kan anmärkas, att inom den danska industrin truster
och karteller spelar en betydande roll.
Läget mellan två hav har av gammalt gynnat
Danmarks handel. I äldre tider behärskade landet
Öre-sundstrafiken och uppbar intill 1857 Öresundstullen
vid Helsingör. Tidigare spelade Köpenhamn en stor
roll som transitohamn för Östersjöländerna, och dess
frihamn var den första och förnämsta i Norden.
Ång-färjor förbinder de danska öarna; på senaste tiden har
de delvis ersatts av broar.
Ur Danmarks historia. En nordisk stormakt
Danskarna är skandinaver. De är inte bara en del
av den nordiska folkstammen, de har också genom
tiderna ofta företrätt en nordisk gemensamhetstanke,
som visat sig i försök att sammansmälta de nordiska
folken till en enhet. Det som vi kan kalla nordisk
parti-kularism har dock hindrat en sammansmältning som
kunde skapat en större nordisk enhetsstat. När Sverige
senare sökte åvägabringa en enhetlig nordisk makt,
reagerade det danska folket liksom förr svenskarna,
och det blev blott de på den skandinaviska halvön
belägna delarna av Danmark som uppgick i den svenska
nationen. De tyska element som redan tidigt fått insteg
i Sönderjylland trängde alltmer in, och Danmark kom
på så sätt att mer än något av de övriga nordiska
länderna bli beroende av den politiska utvecklingen på
kontinenten.
Ett enat Danmark möter vi i historien först under
Harald Gormsson (Harald Blåtand) på 900-talet. Han
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
