Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dickens, Charles — humorist och socialreformator - Realist och romantiker - Diet — mat för sjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIET 707
Charles Dickens på äldre dagar. Dickens ägde en strålande
skådespelartalang och hans uppläsningar ur sina egna verk
samlade överallt en entusiastisk publik. Han var i hög grad
beroende av denna uppskattning, men det strapatsrika
turnerandet undergrävde hans hälsa och påskyndade hans död.
liga, och ofta lägger författaren något ideligen
upprepat specialuttryck i munnen på dem, vilket har en
komisk verkan. Men bakom humorn eller satiren
varslar man ett hjärta som blöder för de små och svaga i
samhället. Han skildrar missförhållanden i skolväsen,
fångvård och rättsväsen på ett gripande om också ofta
sentimentalt sätt.
Dickens ville aldrig vara en ren konstnär. Hans
romaner hade ej blott till uppgift att roa, röra, väcka
medlidande utan att inge läsaren ett socialt patos,
som kunde omsättas i praktiska reformer. Dickens var
även häri framgångsrik. Oliver Twist ledde till
reformer inom det engelska fattigvårdsväsendet, Bleak
House till liknande åtgärder inom rättskipningen, och
över huvud beredde Dickens’ sociala miljöskildringar
jordmånen för en rad reformer i engelskt
samhällsliv. Romanernas tendenskaraktär skymde dock sällan
deras rent litterära värde, som kvarstår långt efter att
de problem de dryftar har blivit lösta.
För nutida läsare kan måhända Dickens’ stil
förefalla en smula tung och ansträngd. Utmärkande för
hans romaner liksom för den övriga borgerliga
romanen under 1800-talet är ju den omständlighet med
vilken författaren för läsaren in i händelseförloppet. Och
likväl äger hans böcker alltjämt en betagande charm på
grund av den rika fantasi och humor med vilken
Dickens förstår att skildra vardagslivets detaljer och
situationer.
MAT FÖR SJUKA
DIET kallar vi den kost som läkaren föreskriver för
att i gynnsam riktning påverka ett visst
sjukdomsförlopp. Namnet kommer från det grekiska di’aita, som
betyder levnadssätt (dvs. ett efter hygienens fordringar
ordnat levnadssätt). Ursprungligen betydde sålunda
diet ej blott regler för mat och dryck utan även
föreskrifter rörande livsföringen i dess helhet.
Sedan urminnes tider har man trott sig genom
förändring av den sjukes kost kunna bekämpa
sjukdomen. Redan hos grekerna, långt före Hippokrates, när
ännu läkekonstens utövare var präster hos guden
Ask-lepios, bestod sjukdomsbehandlingen till stor del av
dietetiska föreskrifter. I de hippokratiska skrifterna
framhålles ofta vikten av dieten, hos Galenos och
Cel-sus likaså. Under medeltiden skedde inom medicinen,
liksom inom vetenskapen i övrigt, en tillbakagång, och
de gamla, många gånger kloka dietföreskriftema föll i
glömska. Under de följande århundradena, ända fram
mot 1800-talets mitt, var dieten, liksom
sjukdomsbehandlingen över huvud, grundad på filosofiska
spekulationer om sjukdomarna och deras orsaker.
Föreskrifterna, som riktades mot vissa sjukdomssymtom,
var i regel rigorösa och många gånger säkerligen
på
frestande för den sjuke. Vid febersjukdomar gavs
endast grynsoppor kokta på vatten, och alla näringsrika
tillsatser, såsom grädde, mjölk och ägg, var förbjudna.
Den sjuke blev på så sätt höggradigt undernärd, och
då kuren dessutom ofta kombinerades med upprepade
åderlåtningar, kan man förstå, att det fordrades goda
krafter hos den sjuke för att kunna stå emot både
sjukdomen och behandlingen.
Med de senaste årens upptäckter och utveckling på
ämnesomsättningens område, med vår vidgade
kunskap om behovet av olika näringsämnen, vitaminer
etc., har man kommit fram till att den tidigare så
omhuldade och uppskattade stränga dietregimen ofta
medförde betydande undernäring, antingen allmän
undernäring eller underskott på något visst, för kroppen
nödvändigt ämne. Man har genom de vetenskapliga
framstegen också fått helt nya resurser att behandla
en del sjukdomar, som tidigare behandlades med diet.
Man behöver ju bara tänka på vad upptäckten av
insulinet har betytt för behandlingen av sockersjuka,
en sjukdom som man tidigare med föga framgång
försökte behandla med diet. Ett annat exempel är ulcerös
kolit, en form av tjocktarmskatarr, som förr med
myc
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
