Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domstolar och rättskipning — hur rätt skipas - Rättegången i brottmål - Specialdomstolar - Donau — huvudstädernas mångbesjungna flod - Segelbar från Sydtyskland till Svarta havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732 DONAU
hang få anledning att ta befattning med målet,
exempelvis förordna offentlig försvarare för den som
miss-tänkes för brott, besluta om häktning och andra
tvångsåtgärder m. m.
Åtal väckes genom att åklagaren inger ansökan om
stämning. I denna skall bl. a. uppges den brottsliga
gärningen med angivande av tid och plats för
förövandet och de övriga omständigheter, som erfordras
för dess kännetecknande, samt tillämpliga lagrum och
de bevis åklagaren vill åberopa. Domstolen utfärdar
därefter i regel omedelbart och utan någon
förberedande förhandling stämning å den tilltalade samt
kallar parterna till huvudförhandling, varjämte den
tilltalade förelägges att lämna rätten uppgift på den
bevisning han önskar åberopa. Då någon är häktad, är
det av synnerlig vikt att målet utan dröjsmål tas upp,
och särskilda föreskrifter finns till förhindrande av
sådant dröjsmål.
Huvudförhandlingen följer i huvudsak samma
schema som den i tvistemål och försiggår alltså närmast
som en förhandling mellan i princip jämställda parter.
Rättegången i brottmål är icke inkvisitorisk utan
acku-satorisk: åklagaren står alltså som anklagare.
Domstolen, vars förnämsta uppgift är att döma, håller icke
något förhör i egentlig mening men är givetvis
oförhindrad att ställa frågor till parterna i syfte att
klarlägga dessas ståndpunkter.
I fråga om bevisningen gäller här att det är
åklagaren som i princip är bevisskyldig för sina påståenden.
Den tilltalades uppgifter skall alltså tagas för sanna
såframt de ej motbevisas eller i sig själva är så
osannolika att de inte förtjänar avseende. Å andra sidan
gäller också att den tilltalades erkännande aldrig kan
vara ensam grund för en fällande dom, utan
erkän
nandet måste bestyrkas av andra omständigheter.
Förhör under sanningsförsäkran förekommer icke i
brottmål. Även den tilltalade närstående personer, make
och barn m. fl., kan med eget medgivande höras som
vittnen. De får dock ej höras på ed i brottmål.
I grövre brottmål tillkommer under
huvudförhandlingen ett moment, vartill ingen motsvarighet finns i
tvistemålen. Bland annat för att domstolen skall
kunna bedöma frågan om den kriminalpolitiska
behandling, som bör följa på brottet, skall nämligen
utredning förebringas om den tilltalades
levnadsomständigheter, däribland även tidigare ådömda
bestraffningar. Denna utredning brukar genomgås omedelbart
före pläderingen, under vilken åklagaren och den
tilltalade, resp, dennes försvarare, håller sina
slutanföranden.
Specialdomstolar
Vid sidan av det allmänna domstolsväsendet finns
för särskilda rättsområden s. k. specialdomstolar:
ägodelningsrätter, vattendomstolar m. fl.
Vidare märkes, att de myndigheter som avgör s. k.
administrativa besvärsmål på sätt och vis också är ett
slags domstolar. Någon vill t. ex. överklaga ett beslut
av stads- eller kommunalfullmäktige. Han får då
anföra besvär hos vederbörande länsstyrelse (= K.B. =
konungens befallningshavande). Och blir han
missnöjd med utslaget där, kan besvärens prövning föras
vidare upp till regeringsrätten, som i likhet med högsta
domstolen dömer i Kungl. Maj:ts namn. Besvär över
taxeringsnämnds beslut anförs hos vederbörande
pröv-ningsnämnd (en i varje län) och kan därifrån föras
upp i kammarrätten samt till regeringsrätten som sista
instans. Även fattigvårds- och barnavårdsmål går till
kammarrätten.
HUVUDSTÄDERNAS MÅNGBESJUNGNA FLOD
Donau. Av Europas stora floder är väl ingen så
känd som »die schöne blaue Donau». De stora
städerna som ligger längs dess lopp, främst den foma
kejsarstaden Wien, Donaudrottningen Budapest och
Jugoslaviens huvudstad Belgrad, har bidragit till
denna ryktbarhet. Men Donau är också Europas
största flod näst Volga och den viktigaste naturliga
förbindelseleden mellan Centraleuropa och Svarta havet.
Floden har sina källor i Schwarzwald och genomflyter
eller begränsar ej mindre än sju länder, nämligen
Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien, Ungern,
Jugoslavien, Bulgarien och Rumänien. Längden är 2 860
km, flodområdet 817000 km2.
Segelbar från Sydtyskland till Svarta havet
Den gamla Donaumonarkin Österrike-Ungem
sam-manknöts av den breda flodfåran till en naturlig
en
het, och upplösandet av de politiska och ekonomiska
sammanhangen efter första världskriget förringade i
viss mån flodens roll i Europas samfärdsel. Under det
andra världskriget fick emellertid Donau en
utomordentligt stor trafikteknisk betydelse för axelmakterna,
sedan Tyskland genom ockupation eller frivillig
anslutning av samtliga Donauländerna kunde förfoga
över floden som en inre trafikled för varutransporter.
Genom omfattande utbyggnad och förbättring av det
tyska kanalsystemet har Donaus naturliga
vattenvägar kunnat sammankopplas med det tyska
flodsystemet. Man kan färdas med båt — eller åtminstone med
pråm — från Scheldemynningen vid Nordsjön till
Svarta havet, tvärs över kontinenten. För de tunga
transporterna, kol, olja, spannmål m. m., har dessa
inomkontinentala vattenvägar särskild betydelse. Från
Ulm i Sydtyskland är floden segelbar för smärre bå-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
