Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egeisk kultur — den europeiska kulturens vagga - Den kretensiska skriftens nyckel funnen - Den mykenska kulturen - Världshandelns behärskare - Underlaget för den hellenska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768 EGEISK KULTUR
läsas, men skriften är mycket otymplig och avfattad
på ett helt annat språk, vilket i ännu otydd form
representeras av hieroglyfskriften på tavlorna från
Faistos.
De nu läsbara Pylos-tavlorna ger oss redan en
inblick i förut okända samhällsförhållanden från tiden
närmast efter de stora omstörtningama omkring
1450. De är ingen litteratur i egentlig mening, utan
snarast rester av ett statsarkiv av fiskalisk och
administrativ natur. Man finner att statsmakten,
representerad av härskare, överbefälhavare, prästkonung
(betecknad med det grekiska ordet för kung, basileu’sj
och mängder av ämbetsmän, kontrollerade
utrikeshandel och näringar. Åkems och boskapsskötselns
avkastning bokfördes i de statliga magasinen. Det fanns
ett krigsmaterielverk, som svarade för rustningen,
bl. a. anskaffande av det nymodiga vapnet
stridsvagnen. Av de kända grekiska gudarna nämnes t. ex.
Zeus, Hera och Poseidon, men det finns även gudar
med förgrekiska namn. Av betydelse är iakttagelsen
att namn på slavar ofta är förgrekiska, vilket tyder på
att de besegrade urinnevånarna förslavats. Genom
texterna framstår Pylos som en centraldirigerad
stats-diktatur, och allt tyder på att en grekisk
härskardynasti installerats i ett härtaget land strax efter det att
flera städer, däribland Faistos, blivit förstörda. Det
är hopp om att det fortsatta studiet av den
kreten-siska skriften skall kunna ge upplysningar om
förhållandena på Kreta före den grekiska invasionen.
Den mykenska kulturen
Den mykenska kulturens skapelser har sitt eget
kynne, som i flera fall skiljer dem från kretiska
kulturföremål. Särskilt kännetecknas byggnadsstilen av
en smak för det kolossala, som står i motsats till den
överförfinade kretiska kulturen. Denna smakriktning
har bl. a. tagit sig uttryck i de väldiga borgmurarna i
Mykene, Tiryns, Troja m. fl. platser. Även
rumsgrup-peringen i fastlandsborgamas arkitektur är olik den
kretiska. Här förekommer nämligen grupper av
rektangulära, vanligen enrumshus av me’garontyp med
dörr på ena gaveln och en förhall bildad av de
utskjutande långväggarna framför dörren samt eldstad mitt
på golvet inne i »stugan». Det är den nordeuropeiska
hustypen, som här uppträder.
Utmärkande för den mykenska kulturkretsens smak
för det kolossala är också de stora bikupformiga
kupolgravarna. De flesta av de ofta mycket praktfulla
fynden från såväl dessa gravar som från de mera enkla
schaktgravarna syns vara antingen importerade direkt
från Kreta eller påverkade av kretiska konstnärer.
Världshandelns behärskare
Av det föregående har framgått, att
handelsförbindelserna över haven varit synnerligen livliga.
Segelfartyg avbildades också i ganska stor mängd på
smycken, sigillavtryck m. m. Handelsvarorna var av
mångahanda slag. Kretiska lerkärl fyllda med vin och
olivolja fraktades till olika delar av Medelhavet. En
särskilt viktig artikel var naturligtvis under denna tid
koppar och tenn samt under den yngre stenåldern och
kopparåldern även obsidianen, en svart vulkanisk
stenart, som fanns på ön Melos.
Underlaget för den hellenska kulturen
Den egeiska civilisationen bildar underlaget för den
senare hellenska, som betytt så mycket för
Västeuropas kultur, och var liksom denna havsomspännande.
Men det folk som skapade den kretiska kulturen måste
även ha haft en medfödd civilisatorisk förmåga. Hos
kreterna fanns något högre än vanligt förvärvsbegär,
nämligen ett utpräglat skönhetssinne och en medfödd
konstnärlig skaparglädje.
T. v. Bläckfiskmotivet är vackert behandlat på denna flaska från Etrier. Man måste beundra den stilkänsla som kommer till
uttryck i dekoren. T. h. Den minoiske konungens stora bägare, den berömda »bläckfiskbägaren» från 1500-talet f. Kr. Detta
fulländade mästerverk är framställt av rent guld, s. k. finguld, och mäter nära två decimeter i diameter.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
