- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 2. C - Fo (569-1136) /
770

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten — pyramidernas och faraonernas land - Ett land av kontraster - Nilen och dess bevattningssytem - Två à tre skördar om året - En färd på Nilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

770 EGYPTEN ______________________________________

än hopträngd mellan klippväggar, än vidgande sig till
bördiga flodslätter. Mellan Kartu’m och As’suan
bildar Nilen sex katarakter (forssträckor); dess väg
stänges där av hårda bergryggar, i vilka floden inte
kunnat skära sig lika djupt ned som i de
mellanliggande lösare berglagren. Vid Wadi Halfa, vid den
andra katarakten, kommer den in i Egypten, och vid
katarakten vid Assuan börjar dess sammanhängande
?egelbara lopp. Nedanför Assuan är den mer än 100
piil långa floddalen 10—25 km bred och begränsas av
jner än 200 m höga bergväggar mot ökenplatån. Strax
nedom Kairo viker bergen åt sidan. Floden förgrenar
sig i ett deltaland, genomflutet av en mängd flodarmar
och bevattningskanaler och omfattande nära 24 000
km2. Hela den odlingsbara delen av Egypten
uppskattas till ca 35 000 km2, ungefär lika mycket som
landskapet Jämtland.

Nilen och dess bevattningssystem

Nildalen är en utfylld havsvik, där Nilen årtusenden
igenom avsatt det slam som dess högvatten för med
sig från Abessiniens berg. På 100 år avlagras ca 10
cm; i historisk tid har alltså markens yta höjts med
5—6 m i övre Egypten. Vid Kairo mynnade Nilen
ursprungligen ut i en bukt av Medelhavet som så
småningom fyllts ut. Borrningar,, som. företagits i deltat
till 100—200 m djup, har endast trängt ned till lösa
avlagringar, sand och leror. Deltats rand tillväxer
årligen med omkring 4 m. Det ursprungligen sumpiga
och sjöfyllda deltalandet med sina föränderliga
flodlopp har starkt omdanats genom människans inverkan.
Av de sju mynningsarmarna, som fanns ännu på
grekisk tid, återstår nu blott två, som inramats av höga
vallar; under människans kontroll står det täta nätet
av gamla flodarmar och kanaler; ja man kan säga,
att Nilen i våra dagar är ett enda jättestort
bevattningssystem.

Nilens betydelse för Egypten beror främst på dess
översvämningar, vilka i sin tur härrör från de häftiga
sommarregnen i Abessiniens högland. Endast en ringa
del av Nilens vattenmängd kommer från det
ekvato-riala källområdet genom Vita Nilen, vid högvatten blott
5 %. Detta sammanhänger med den starka
avdunst-ningen i Sudans sumptrakter. Vid-Kartum, där Blå och
Vita Nilen förenas, kommer blott V15 av årets vatten
från Vita Nilen, och om inte tillflödet från Abessiniens
berg kom’till, skulle Nilen aldrig kunna ta sig ned till
Medelhavet. Nederbörden i Egypten är nämligen ytterst
ringa, vid Assuan praktiskt taget 0, vid Kairo 32 mm
och vid Alexandria ej mer än 220 mm omåret. Med en
temperatur av resp. 150 och 330 för kallaste och
varmaste månaderna i Assuan och 120 samt 270 för Kairo
skulle landet vara en öken och Nildalen en »wadi»
(torrdal), om ej regnen i Abessinien försåg floden
med en vattenmängd som tillåter bevattning av
åkerfälten under de kritiska tiderna.

Vid Assuan börjar Nilen stiga i juni och når sitt
högsta stånd i september. Den sjö som bildats genom
uppförandet av Assuandammen 1902—33 får då en
rymd av 5 670 miljoner m3. I början av
högvattens-perioden får vattnet rinna fritt fram genom de
öppnade luckorna i den. 2 km långa och 54 m höga
dammen. Det grumliga vattnet utbreder sig över Nilens
stränder och avsätter sitt fruktbara slam över fälten.
När vattnet börjar klarna stängs dammluckorna, och
vattenmagasinet, som skall säkra skördarna under
nästa sommars lågvattensperiod från maj till juni,1
fylles småningom och når i mars sitt största omfång.
Sedan översvämningen är över i oktober, sås säden i
det fuktiga slammet, som inte torkar ut förrän skörden
är färdig i april. Under gamla tider låg jorden därefter
i träda till dess nästa översvämning inträdde.

Två å tre skördar om året

Under forntiden var Egypten Roms kornbod. I våra1
dagar med den jämnare vattentillgång som de stora
dammbyggnaderna åstadkommit har brukningssättet
förändrats. Blott jorden kan få tillräckligt med vatten,
kan både två och tre skördar tagas under året, särskilt
om man då och då låter åkern ligga i träda eller
gödslar den. På vintern i oktober-november sås därför
numera vete, kom, bönor och klöver^ vilka, skördas i
april—maj; på sommaren (maj—oktober) odlas ris
och bomull, i söder durra och sockerrör; på hösten
skördas majs och durra. Dadel- och dumpalmen,
apelsiner, granatäpplen, fikon och vin odlas även. Övre
Egypten producerar särskilt socker och grönsaker —
på försommaren kan man på långt håll känna lukten
av tåg som transporterar väldiga laster av lök nedför
Nildalen till Alexandria. I norra delarna av Egypten
är det numera bomullen som intar främsta rummet.
Övrig odling har inskränkts till dess förmån, och man
har till.och. med förbjudit den förr.vanliga odlingen
av tobak. De egyptiska cigarretterna görs nu blott av
importerad turkisk och bulgarisk tobak.

. ; • f r En färd.på- Nilen

Vid Assuan stiger vi ombord på en nilångare, som
skall föra oss utför floden. På båda sidor reser sig
flera hundra meter höga kalkstensbranter över den
slingrande floden. En grönskande åker, där
sockerrören vajar för vinden, en by av hopträngda hyddor
uppförda av nilslam och omgivna av några palmer och
syd-fruktsträd, en vitglänsande klippmur, och vi glider
vidare utför floden förbi några grupper av fellaher, som
arbetar med att pumpa upp nilvattnet till sina
åkerfält. Liksom sina förfäder för 4 000 år sedan hämtar
de upp vattnet med schaduf, en stång fäst vid en påle, i
ena ändan försedd med rep och en lerkruka, i den
andra med en motvikt, ett redskap som påminner om
våra urgamla brunnsstänger. Vattnet lyftes upp till en
urholkning i strandbranten, från denna forslas det av

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 22:38:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free