Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten — pyramidernas och faraonernas land - Det gamla Egypten - Egypten under 30 dynastier - Gamla riket — pyramidernas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776 EGYPTEN
Ech-n-Atons gemål drottning Nefertiti har med rätta
erhållit epitetet världshistoriens skönaste kvinna.
blev småningom allt fastare och övergick till en
verklig förening.
Ovan har redan talats om »första dynastin» och
»gamla riket». För Egypten t. o. m. romarväldets
dagar brukar man än i dag följa den indelning på trettio,
säkerligen ganska godtyckligt valda dynastier som den
på 200-talet f. Kr. levande egyptiske prästen Maneto
angav. Men man sammanför dem också i större
perioder som säkrare fäste för minnet. Se vidstående tabell.
Första och andra dynastin utgjorde
övergångsskeden till metalltiden, då först koppar och sedan brons
var bruksmetallerna och guld den kostbara
utsmyckande metallen. Landet var en högt utvecklad
kulturstat. Närmast farao stod hans mäktige visir och under
honom massor av högre och lägre statstjänstemän.
Adel fanns icke, och varken världsliga eller
prästerliga ämbeten var ärftliga, men översteprästerna var
i regel kungliga prinsar. Kvinnorna hade en fri
ställning och rådde även som gifta över sina ägodelar, och
i religionsutövningen tog de som prästinnor en livlig
del. Ett utvecklat skolväsende fanns redan på denna
tid. Att det endast var till för blivande ämbetsmän
och präster säger sig självt, ty den stora massan av
folket levde under torftiga villkor.
Gamla riket — pyramidernas tid
Det är från gamla rikets tid som de stora
pyramiderna härrör. De ligger i sex grupper på flera
kilo
meters avstånd från varandra på den libyska
högplatån. I sin huvudstads närhet lät farao uppföra sin
gravbyggnad, och liksom hans stormän önskade leva i
hans närhet, var deras högsta strävan den att också
efter döden få vila nära honom. Därför uppstod en
rad av rika mäns s. k. mas’tabor runt pyramiderna.
Mastaban eller som ordet betyder »bänkgraven»
efterträdde den enkla jordgraven, över vilken man
gjort en överbyggnad av tegel eller kalkstensblock.
Den underjordiska graven utvecklades sedan till stora
komplex med en följd av rum, lika verkliga
boningsrum. Konungagravama har även ursprungligen varit
mastabor. Genom att förstora mastabans yttre och
lägga den ena fyrkantiga överbyggnaden på den andra
i uppåt avtagande storlek åstadkom man den äldsta
nu kända pyramiden, Sosers (av 3:6 dynastin, omkr.
2900 f. Kr.) trappstegspyramid vid Sakkara.
Över ett par mellanled av pyramider, den
ofullbordade Medumpyramiden och den »knäade»
pyramiden vid Daschur, där man icke lyckats konstruera
fram den åsyftade pyramiden med raka sidor, kom
man fram till de väldiga måtten och den rätta
resningen i farao Cheops’ jättepyramid vid Gize. Dess
ursprungliga bassidor var 230 meter och egentliga
höjden 147 meter. Det har beräknats, att för dess
byggande åtgått 2 300 000 stenar, var och en av ca 40
kubikfots storlek. Pyramiderna har varit den
invecklade gravbyggnaden i ett tempelkomplex ägnat den
dödes dyrkan. Den bästa uppfattningen av ett sådant
fullständigt pyramidkomplex ger oss
Chefrenpyrami-den, den näst största och näst äldsta av
Gizepyrami-derna, med sitt dödskulttempel, vilket begynner med
ett porttorn, vaktat av sfinxens väldiga skepnad.
Sfinxen är en lejongestalt med konung Chefrens huvud,
Den förhistoriska tiden före 3400 f. Kr. (före 4186).
i:a och 2:a dynastierna 3400-2980 f. Kr.
(4186-3642).
Gamla riket (dynastierna 3-6) 2980-2475 f. Kr.
(3642-2720).
Övergångsperioden (dynastierna 7—11) 2475-2000
f. Kr.
Mellersta riket och hyksostiden (dynastierna 12-17)
2000-1580 f. Kr.
Nya riket: i:a perioden (dynastin 18) 1580-1350
f. Kr. 2:a perioden (dynastin 19 samt Ramses III)
1350-1167 f. Kr.
Förfallstiden (återstoden av dynastin 20-dynastin
25) 1167-663 f. Kr.
Restaurationstiden eller saitiska tiden (dynastin 26)
663-525 f- Kr.
Persertiden (dynastierna 27-30) 525-333 f. Kr.
Ptoleméertiden 333-30 f. Kr.
Romarväldets tid 30 f. Kr-395 e. Kr.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
