Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten — pyramidernas och faraonernas land - Det gamla Egypten - Tebe-Luxor — nya rikets främsta sevärdhet - En färd till Konungarnas dal - Tut-anch-Amons sagolikt utrustade grav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778 EGYPTEN _______________________________________
mäktiga redan under gamla rikets tid, frigjorde sig
under mellersta riket till självständiga konungar. Då
det var härifrån som striden utgick mot
hyksosko-nungarna, var det inte underligt, att Tebe under nya
riket blev huvudsätet för makten. Tebes gud, Amon,
Amon-Ra, blev en nationalgud, vars kulttempel ännu
i våra dagar kan inge oss en nära nog religiös vördnad.
Dessa tempel ligger på östra stranden av Nilen i
nuvarande Luxor och Karnak.
Man har flera alléer att välja på för att komma in i
Karnaks stora Amontempel. Man kan vandra genom
en sfinxallé, som leder fram till den första stora
portalen eller pylo’nen, varefter man befinner sig inne
på en väldig gård. Till vänster ligger Setos II:s
tempel, till höger Ramses IILs, båda kapell för
gudatre-enigheten Amons, hans hustru Muts och deras son
Khons dyrkan. Genom en andra pylon kommer man
in i den stora kolonnsalen. Vilken kolossal verkan gör
icke denna sal med de väldiga kolonnerna och deras
rikedom på inskrifter!
Genom ytterligare fyra pyloner går vandringen,
alltjämt står där byggnadsrester från olika skeden,
obelisker, som tävlar med varandra i höjd, statyer i
övermänsklig storlek. Slutligen befinner sig i templets
sydöstra del lämningarna från dess äldsta
byggnads-skede under den I2:e dynastin, och där bakom åter
Totmes IILs anläggningar. Förgäves försökte
solkonungen Ech-n-Aton bryta Amons och hans prästers
makt. Ståtliga reliefer, avbildande Setos I:s och
Ramses ILs segrar över libyer och hebréer, Ramses ILs
omslutande murar och andra byggnadsföretag, vittnar
om Amons återtagna välde. Ja, även senare ramasiders
tillbyggen visar, att Amon befäst sin makt, vilket satte
hans präster i stånd att i kommande tider av förfall
t. o. m. sätta faraonernas dubbelkrona på sina egna
huvuden.
En färd till Konungarnas dal
Sällsamt rik på mäktiga intryck blir en färd bland
dem av Tebes minnesmärken som befinner sig på
västsidan om Nilen. Där möter blicken farao Amenhotep
IILs kolossalstaty, där besöker man den märkliga
drottning Hatschepsuts (i8:e dynastin) tempel i
Deir-el-Bahri, där försjunker man i begrundan inför
klippgravarna i Bibån-el-Moulouk, Konungarnas dal, eller
Bibån-el-Harim, Drottningarnas dal. Väggarnas
underbart väl bibehållna målningar återger i alla dessa
gravar i oändliga scener dödsboken, av vilken den döde
kunde lära sig hur han skulle finna vägen till Osiris’
rike. Icke mindre lysande är färgerna och av icke
mindre intresse målningarnas innehåll i en del av
gravarna i Cheik Abd-el-Kourna, där stormännens
gravkamrar befinner sig.
Ingen grav i Konungarnas dal torde vad bildernas
skönhet och utförandets finess beträffar kunna mäta
sig med Seti I:s. I de två första korridorerna läres
den döde de 75 olika sätt på vilka solguden Ra bör
åkallas. I den andra korridoren återfinns dessutom
texter ur »Boken om det som är i Hades», vilken
fortsätter ut i en tredje korridor. På diverse ställen ser
man konungen framför olika gudomligheter. Man ser
solbåtens passage under olika timmar av natten. På
en bild bevittnar man ett slags ytterstadomsscen,
solens fiender bränns i en ugn, bevakade av den
falk-hövdade Horus, under det att svärdbärande
gudinnor utspyr eldflammor. Sedan man passerat 6 å 7
korridorer eller mindre rum och 4 å 5 trappor och
överallt läst sig fram bland dödsmysterierna, kommer man
in i själva gravkammaren. Här har
alabastersarkofagen en gång stått. I gravkammarens nisch framställes
den viktiga ceremonin med öppnandet av mumiens
mun, utförd av Anubis med hundhuvudet och Osiris.
I ännu ett par innanför liggande rum fortsätter
beskrivningen på »det som finns i Hades».
Tut-anch-Amons sagolikt utrustade grav
Tut-anch-Amons grav har i senaste tid tilldragit sig
större intresse än något annat egyptiskt monument på
grund av gravfyndens oerhörda rikedom och prakt
och genom den omsorg man nedlagt på att skydda den
dödes mumie. Att förstöra en hatad företrädares grav
eller röva hans mumie var ett i Egypten icke ovanligt
sätt att hämnas på denne. För att förhindra detta hade
man vidtagit följande mått och steg. I en yttre
träkista dolde sig först en och sedan ännu en
liknande-med obruten försegling igensatt, med orneringar och
skrivtecken smyckad kista. Där innanför stod den
imponerande gula kvartsitsarkofagen, omramad av de i
hörnen ställda dödsgudinnorna med utsträckta armar
och vingar. I denna sarkofag var placerad en släde
och på den en bår i lejonskepnad. Men ännu var faraos,
mumie väl skyddad inom ytterligare tre kistor i hans
egen kroppsform, sådan man tänkte sig den
omvandlad till dödsguden Osiris. De två yttersta kistorna
bestod av guldbelagt trä, den inre av rent guld. Ansiktet
var ytterligare täckt av en porträttmask av guld, och
armar och händer var guldbelagda. Mumien var
indränkt med oljor, varigenom dess bindor hade bildat
ett icke förutsett sista skyddshölje, och det var med
stor svårighet man kunde skilja mumien från dess
omhöljen. Var och en av de s. k. antropoida kistorna var
insvept i linnekläden, och i dessa fann man en
utomordentligt rik uppsättning av smycken, alla ditlagda
som symboler och försedda med en skyddande kraft.
Denna sagolikt utrustade grav — ändå har ej nämnts
praktvagnarna, stolarna, sängarna, kistorna,
alabastervaserna etc. — var dock icke ägnad en av Egyptens
stora konungar utan en yngling, död i
sjutton-ader-tonårsåldern. Hans gravläggning var iscensatt av
Amons mäktiga prästerskap med sådan prakt som ett
tack för att han låtit sig omvändas till deras guds
dyrkan. Hans svärfar och företrädare Ech-n-Aton hade
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
