Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitet — från bärnstenen till generatorn - Elektriciteten i vardagslivet - Industrin - Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
____________________________________________________________________________________ELEKTRICITET 807
Tvätten har ända tills nu varit det tyngsta arbetet för husmödrarna, och det finns väl ännu inte något enhetligt svar på hur
tvättfrågan skall lösas. En väg är de små tvättmaskinerna för veckotvätten (t. v.). T. h. En av de senaste elspistyperna. Den har fyra
fast anslutna uppfällbara rörkokplattor av amerikansk konstruktion, extra hög stekugn av s. k. kalkonstorlek, grill, fönster på
ugnsluckan och lampa i ugnen, som tänds utifrån med en knapp på instrumentpanelen.
Elektriciteten övervinner avstånd inom fabriker
med eltruck, inom städerna med spårvagn och
trådbuss och över hela landet med våra till nära hälften
elektrifierade järnvägar. Kommunikationerna tar
alltså också sin dryga andel, dock inte mer än ca 8 % av
elkraften. Numera är 85 % av all järnvägstrafik
elektrisk, varigenom vi spar åtskilliga hundratusen ton kol
om året och under i övrigt gynnsamma
omständigheter kan klara trafiken även under avspärrningstider.
Som för nästan alla andra är elektriciteten numera
oumbärlig även för hantverkaren och befriar honom
från mycket grovgöra. El driver snickarens sågar,
hyvlar och slipmaskiner, värmer skräddarens pressjärn
och bagarens ugnar. Målaren kör numera sitt
sprut-målningsaggregat med en elmotor och smeden får luft
till ässjan av en fläkt i stället för att behöva tvinga
fram den ur en trampdriven bälg.
Jordbruket
Kanske märks elrevolutionen inom arbetslivet mest
inom jordbruket, och med den takt nyelektrifieringen
har för närvarande torde landsbygden om ett par år
vara elektrifierad till ca 97 %, men det finns län där
den redan nu är närmare 100 %.
Elektriciteten på landsbygden är en av
utvecklingens allra främsta krafter, både materiellt och
kulturellt. Det ljus som skiner i stugfönstren vittnar inte
bara om ökad trevnad utan också om ökade
möjligheter att under mörka höst- och vintermånader utnyttja
de långa kvällstimmarna.
Snart är det väl bara plöjningen som man inte
kunnat elektrifiera. Men där den mekaniserats med
trak
torer ger elektriciteten i varje fall den tändande
gnistan i arbetscylindrarna. Undan för undan
revolutionerar eldriften formerna för inomgårdsarbetet.
Skörde-tröskan har visserligen ställt eltröskningen litet i
skymundan, men allt fler tröskor byggs nu in, och då har
elmotorn och dess kontrollorgan sin givna plats
bredvid. Kärvarna får åka elektrisk hiss till ett övre golv,
vräks direkt i tröskans tratt och så rinner den avskilda
spannmålen i fasta transportbanor och förs av
elevato-rer eller fläktar till förvaringsrummet för att torkas
med elfläktar.
Elektriciteten sköter också om mjölkningen,
nedkyl-ningen och tvättningen av mjölkflaskorna. Elmotorn
sågar timmer, kapar ved, gröper säd och krossar sten.
Den flyttbara magasinmotorn betjänar rensmaskin
och slipsten. Elljuset i hönshuset förmår hönsen att
värpa bättre under den mörka årstiden och elvärmen
kläcker ägg med överlägsen skicklighet, varefter den
elektriska fostermodern med aldrig svikande omtanke
vårdar sig om de allra minsta. Även den tunga och
ohygieniska utgödslingen har man nu lyckats
underlätta med eldrivna anordningar.
För rationell lagring av grönsaker, potatis och frukt
spelar elkraften en stor roll. Och för Sverige är det ju
en livsfråga särskilt att lagringen av frukt blir så
effektiv som möjligt. Fruktodlarna skulle nästan kunna
göra oss självförsörjande och spara oss åtskilligt i
hårdvaluta.
Den artificiella belysningen - och då särskilt
lysrören - hjälper växtodlarna att driva fram en extra
generation plantor under vintern. Det betyder att
kors-ningsproduktema kommer snabbare fram. I Sverige
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
