Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa — den moderna kulturens hemland - Klimatet och kulturnivån - Från tundra till medelhavsmacchia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876 EUROPA _________________________________________________________________________
Trots den tekniska och andliga revolution, som under de båda senaste seklerna gått fram över Europa, har mycket av det
gamla förblivit. Kring vallfartskyrkan Nuestra Senora de la Gabeza i Sydspanien samlas varje år tusentals människor och den
heliga jungfruns bild bärs i procession genom skarorna. Två munkar tar emot hattar, näsdukar och andra föremål, som helgas
genom att komma i beröring med statyn (bilden t. v.). I Glarus i Schweiz samlas kantonens manliga befolkning liksom sina
fäder till ting under bar himmel (t. h.).
varmaste årstiden mellanårstider, höst och vår, vilka
på längre avstånd från kusten blir allt kortare. Av
alldeles särskild betydelse är också, att de från
Atlanten kommande vindarna uppvärmts av den varma
havsström, Golfströmmen, som går utmed Europas
nordvästkust och tränger ända upp i Ishavet. Genom
denna uppvärmning ökas vindarnas förmåga att från
havet uppta fuktighet. Västvindarna är därför både
relativt ljumma och fuktiga. Fuktigheten avges i form
av regn eller snö i de närmast havet belägna
landområdena. På längre avstånd från havet är däremot
vindarna förhållandevis torra, vilket kan avläsas
såväl på nederbördskartan som på kartan över den
naturliga växtligheten, där de nederbördsfattigaste
områdena, stäppområden o. d., just förekommer i de från
havet mest avlägsna delarna av Europa och i det inre
av Pyreneiska halvön. Till de senare trakternas
regnfattigdom bidrar även att de ligger i s. k. regnskugga,
dvs. i lä för de regnförande västvindarna.
Givetvis avtar temperaturen ju längre norrut man
kommer. Sovjetunionens nordligaste delar utmed
ishavskusten har sålunda ett arktiskt klimat. På
motsvarande breddgrad vid norska kusten råder däremot
ett relativt milt klimat genom närheten till
Golfströmmen. Ja, denna havsströms inverkan på Europas
temperatur är så stor, att årsmedeltemperaturen i större
delen av Europa ligger omkr. 90 högre än vad som är
normalt för områdenas breddgrad. Värmeöverskottet
i januari beräknas sålunda utgöra 26° i Lofoten, io°
i Stockholm men o° i Moskva. Endast relativt små
områden längre söderut har på grund av sin höjd ett
alpint klimat. Snögränsen, dvs. den gräns ovanför
vilken snön inte smälter under sommaren, ligger i
Alperna omkr. 2 700 m ö. h., i södra Norge 1 500 m och
i norra Norge 750 m ö. h. För temperaturen och
nederbörden i olika delar av Europa hänvisas till kartorna
på baksidan av färgkartan.
Från tundra till medelhavsmacchia
I ännu högre grad än människan är växtvärlden
beroende av klimatet. Men härtill kommer även dess
beroende av markens beskaffenhet. På kartan s. 873 har
de viktigaste klimatiska jordarterna inlagts.
Tundra-och högfjällsjorden, som förekommer i Europas
kallaste trakter, tinar om sommaren upp endast på ytan
och är av flera skäl en ofruktbar jord. Bättre är
pod-sodjordarternas grupp, som endast är frusen
vintertid och utgör Europas förnämsta barrskogsbärande
mark. Brunjordsregionen, som utbreder sig över stora
delar av Central- och Sydeuropa, består överst av ett
myllager av varierande mäktighet och sammanfaller
till stor del med lövskogsregionerna. Den berömda
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
