Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabler — sedelärande djursagor - Moderna fabler - Syrsan och myran - Fackliga organisationer — förhandlingslivets mysterier - Fackföreningsrörelsen - En liberalismens produkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886 FACKLIGA ORGANISATIONER
fabeldiktare överallt i Europa, däribland Lessing och
Gellert i Tyskland, Krylov i Ryssland och här
hemma främst Dalin och Gyllenborg.
Moderna fabler
I vår tid har djurfabeln fått nytt liv genom
serierna och den tecknade filmen. Särskilt Walt Disney
har visat vilka möjligheter dessa uppfinningar har att
erbjuda. Värdefulla tillskott till den internationella
fabelskatten är de uppteckningar som har gjorts
bland mer eller mindre primitiva folk, kanske
särskilt hos negrerna. I stort sett tycks den fabeldiktande
fantasin följa ungefär samma mönster, fast med
mycket olika resultat.
Syrsan och myran
Syrsan tänkte blott på sång
sommam lång.
Men när höstens vindar tjöto,
både mygg och maskar tröto.
Hungrig var hon. Ingenstans
ens den minsta matbit fanns.
Goda råd befunnos dyra.
För sin granne, en Fru Myra,
klagar hon till sist sin nöd:
»Låna mig en smula bröd
över vintern: jag är just i
lite knipa. Till augusti
gäldar jag, på syrso-ed,
kapital och ränta med.»
Myrors fel ej är att slösa.
»Vad har Fröken sommarn lång
sysslat med för näringsfång?»
frågar hon den medellösa.
»Ack, jag sjöng, min bästa fru,
bara sjöng, som syrsor göra!»
»Sjöng Ni? Fägnar mig att höra.
Då får Fröken dansa nu!»
La Fontaine.
Övers. Ivar Harrie.
FORHANDLINGSLIVETS MYSTERIER
Fackliga organisationer.
Avtakförhand-lingarna ajournerade ... Nattmangling ...
Strejkvarsel utfärdat.. . Förlikningskommission tillsatt...
SAF, LO och TCO ense om .. Kollektivavtal klart för
250 000 man . . . Ja, vi känner igen rubrikerna. Våra
tidningar är fyllda av dem under vinterhalvåret, när
organisationerna drabbar samman kring lönerna. Och
det är de stora organisationerna som i dag trycker sin
stämpel på arbetslivet i Sverige, det är arbetarnas,
tjänstemännens och arbetsgivarnas
sammanslutningar, som sitter inne med mycket av makten i samhället.
Man talar ju om vårt genomorganiserade samhälle
-en frukt av befolkningsutveckling, ändrad
yrkesfördelning, större specialisering, förbättrade ekonomiska
förhållanden osv., och de stora
intresseorganisationernas frammarsch i vårt land under de senaste
årtiondena är faktiskt ett fascinerande kapitel i vår moderna
historia. Äldst av dem alla är fackföreningsrörelsen.
Fackföreningsrörelsen
Redan under skråordningens tid förekom det att
lönearbetarna genom sammanslutningar sökte
tillvarata sina intressen gentemot arbetsgivarna och på
olika sätt förbättra sin ställning. Men inom ramen av
detta stramt organiserade och i själva
samhällsordningen inkopplade system kunde sådana tendenser
endast i mycket obetydlig grad göra sig gällande.
Industrialismens genombrott skapade de väsentliga
förutsättningarna för den moderna fackföreningsrörelsen.
Först det liberala samhället gav den principiella
frihet och det handlingsutrymme som var nödvändiga
för en sådan samverkan.
En liberalismens produkt
Inom ramen av den liberala samhällsutvecklingen
och under inflytande av dess doktrin, att var och en
har skyldighet att tillvarata sina intressen på bästa
sätt, uppstod den brittiska fackföreningsrörelsen, som
spelat föregångsrollen vid utformningen av rörelsens
ideologi och arbetsmetoder. I de länder där de från
liberalismen nedärvda frihetsföreställningarna och den
politiska demokratin alltjämt bildar grundvalen för
samhällsbyggnaden är fackföreningsrörelsen i våra
dagar en mäktig folkrörelse med effektiva
organisationer och stort inflytande på den sociala och ekonomiska
utvecklingen. I länder med politisk diktatur och
kor-porativt samhällsskick har fackföreningarna antingen
upplösts eller inordnats som ett instrument för denna
samhällsordnings upprätthållande.
Enligt den definition som givits av Sidney och
Beatrice Webb i deras arbete om fackföreningsrörelsen är
en fackförening en sammanslutning av varaktig hatur
för att bibehålla eller förbättra arbetsvillkoren.
Fackföreningsrörelsens organisationer är utformade på de-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
