Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackliga organisationer — förhandlingslivets mysterier - Förhandlingar — arbetsmarknadens nyckelord - Förhandlingarna - Stridsåtgärder - Huvudavtalet - Arbetsdomstolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I och med detta är arbetsfreden hotad. Härvid
ingriper ett särskilt statligt organ, f
örlikningsmannain-stitutionen. I lagen om medling i arbetstvister är
landet indelat i ett antal förlikningsmannadistrikt, vart
och ett med en förlikningsman, som är förordnad av
Kungl. Maj:t. I det läge, som uppstår vid ett varsel om
stridsåtgärd, är förlikningsmannen skyldig att
omedelbart ingripa genom att kalla parterna till nya
förhandlingar. Det kan även nämnas, att en förlikningsman
också under vissa i lag angivna förutsättningar kan
tillkallas på begäran av endera parten eller gemensamt
av båda parter utan att något stridsvarsel föreligger.
Skulle ej heller förlikningsmannen kunna lösa
tvistefrågan, kan Kungl. Maj:t tillsätta en särskild
förlik-ningskommission.
Slutligen framlägges ett underskrivet förslag av
förlikningsmannen eller förlikningskommissionen. Därest
detta godkännes av parterna träffas direkt en
definitiv överenskommelse eller också - vilket är det
vanligare - en preliminär sådan. I det senare fallet går
avtalsförslaget ut på omröstning bland arbetarna. Det
kan nämnas, att även om en nej-majoritet skulle
föreligga efter omröstningen, kan ett fackförbunds styrelse
regelmässigt under vissa omständigheter likväl
acceptera den preliminära uppgörelsen.
Stridsåtgärder
Skulle uppgörelse ej träffas, kan stridsåtgärder
eventuellt komma att tillgripas. Arbetarpartens främsta
vapen är strejk. Den innebär, att alla eller flertalet
arbetare vid ett eller flera företag nedlägger arbetet.
Lockout är arbetsgivarnas stridsmedel och betyder,
att arbetarna inte längre får fortsätta att arbeta. Ingen
av dessa åtgärder innebär att anställningen upphör
utan de utgör endast ett avbrott i arbetet.
Även andra typer av stridsåtgärder finns. Sålunda
kan arbetarparten vägra att utföra visst slags arbete,
t. ex. övertidsarbete. Denna åtgärd kan betecknas som
en begränsad strejk och kallas även en partiell
stridsåtgärd. Av vikt för arbetarparten är att den är föga
ekonomiskt betungande för arbetarna. Avfolkning
innebär att arbetet nedlägges men i den formen att ett antal
arbetare säger upp sina anställningar. Blockad går ut
på att arbetstagare inte skall ta anställning hos viss
arbetsgivare eller grupp av arbetsgivare. Svartlistning
är en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan av innebörd,
att vissa arbetare som deltar eller deltagit i en
konflikt antecknas på listor, som distribueras till andra
arbetsgivare med uppmaning att ej anställa
ifrågavarande arbetare.
En stridsåtgärd kan under vissa förutsättningar
vidtagas även för att stödja en annan part, som befinner
sig i konflikt. Detta kallas sympatiåtgärd.
Enligt medlingslagen skall en stridsåtgärd ha
varslats hos motpart och förlikningsman senast sju dagar
före dess ikraftträdande.
_______________ FACKLIGA ORGANISATIONER 897
Huvudavtalet
Huvudavtalet eller Saltsjöbadsavtalet av 1938 har
redan tidigare omnämnts. Det sätt, på vilket SAF och
LO själva genom en överenskommelse här löst
väsentliga problem på arbetsmarknaden, har blivit föremål
för stort intresse från andra länders sida.
Avtalet innehåller bestämmelser om
Arbetsmarknadsnämnden, vilken består av lika antal
representanter för SAF och LO. Nämnden har till uppgift att
handlägga frågor av större betydelse på
arbetsmarknaden. Regelmässigt har Arbetsmarknadsnämnden
funktionen av opinionsnämnd, dvs. dess uttalande är
ej bindande för de i fallet berörda parterna. I vissa fall
har den emellertid karaktär av skiljenämnd, och dess
avgörande är då bindande.
Vidare ges i huvudavtalet regler för en enhetlig
förhandlingsordning för arbetstvister, innebärande
skyldighet att förhandla innan stridsåtgärder tillgrips eller
tvistefrågan förs till Arbetsdomstolen. Förfarandet vid
avskedande och permittering är även fastställt genom
avtalet.
De sista två kapitlen innehåller dels bestämmelser
om begränsning av de ekonomiska stridsåtgärdema i
vissa fall (bl. a. ges regler om skyddet för »tredje
man», dvs. någon som står utanför en tvist), dels om
förfarandet vid samhällsfarliga konflikter.
Detta avtal har karaktären av ett s. k. ramavtal
mellan SAF och LO och blir gällande inom de olika
förbundens område först sedan överenskommelse härom
träffats med vederbörande fackförbund.
Andra s. k. huvudavtal mellan SAF och LO är:
avtalet om den lokala säkerhetstjänsten (1942), avtalet
om lärlingsutbildningen (1944), avtalet om
företagsnämnder (1946) samt avtalet om arbetsstudier (1948).
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen är en särskild domstol för
arbetsmarknaden. Dess sammansättning, verksamhetsområde
och arbetssätt regleras i lagen om arbetsdomstol av
1928.
Arbetsdomstolen har sitt säte i Stockholm och
består av ordförande och sex ledamöter, förordnade av
Kungl. Maj:t. Ordföranden och en ledamot skall ha
domarkompetens samt vara helt neutrala och sålunda
ej företräda något partsintresse. En ledamot skall ha
särskild insikt i arbetsmarknadsfrågor. Av de övriga
ledamöterna företräder två arbetsgivarintresset och två
arbetstagarintresset.
Arbetsdomstolens främsta uppgift är att handlägga
mål rörande tvister om tolkningen av kollektivavtal.
Vidare upptas där mål om tillämpningen av bl. a.
lagen om förenings- och förhandlingsrätt och lagen om
medling i arbetstvister.
Mål om enskilda arbetsavtal, som inte har något
sammanhang med kollektivavtal, får ej upptagas vid
Arbetsdomstolen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
