Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu koppargruva — Svea rikes forna skattkammare - Falu gruva gav upphov till världens äldsta bolag - Den konserverade gruvarbetaren - Kopparbrytningen har nu efterträtts av svavelsyreproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900 FALU KOPPARGRUVA
Stora stöten, Falu gruva.
SVEA RIKES FORNA
SKATTKAMMARE
Fälu koppargruva. Från Nils Holgerssons
underbara resa minns vi den gamla sägnen om finnen,
som bodde på Tiskasjöberget nära den nuvarande
staden Falun och som en dag märkte, att en av hans
bockar fått en egendomlig röd färg på hornen. När han
efter något letande hittade den plats där bocken
brukade hålla till på dagarna, upptäckte finnen till sin
förvåning, att djuret bökat med hornen i en rödfärgad
mylla bestående av vittrad kopparkis. Så lär enligt
sägnen den guldförande kopparmalm ha uppdagats,
vars brytning är historiskt känd redan från 1200-talet
och som längre fram skulle komma att spela en så
betydande roll för finansieringen av de omfattande och
kostsamma krigen under vår stormaktstid.
Falu gruva gav upphov till världens äldsta bolag
Det var nämligen till väsentlig del de till synes
aldrig sinande skatterna i denna gruva som för drottning
Kristina möjliggjorde icke endast krigets
fortsättande utan även hennes oerhörda slöseri med statens
medel, och det var här uppe hon svarade dem som
varnade henne för den fräna lukten från rostugnarna
vid gruvan: »Gud give, att sådan rök aldrig månde
tryta.» Det är slutligen från denna gamla gruva som
världens äldsta bolag, grundat på s. k. fjärdeparter,
nämligen Stora Kopparbergs bergslag, 1888 ombildat
till aktiebolag, leder sitt ursprung.
Den äldsta bevarade ägohandlingen rörande
gruvan stammar från 1288. Den 24 februari 1347
utfärdade konung Magnus Eriksson sina privilegier för
Stora Kopparberget; av deras innehåll framgår, att
äldre sådana funnits men gått förlorade.
Till en början bröt gruvans delägare malm
godtyckligt och arbetade var för sig.
Kopparframställningen bedrevs i en mängd små hyttor vid vattendrag
inom en mils omkrets kring Falun. Stora slaggvarp
på många ställen minner om denna tid. Till följd av
den planlösa brytningen inträffade stora ras, bl. a.
1687, 1833 och 1876. Mest omfattande var raset 1687,
då skiljeväggarna mellan tre gruvhål störtade in. Så
bildades den oerhörda öppning i berget som genast
tilldrar sig de besökandes uppmärksamhet, den s. k.
Storgruvestöten. Denna är 370 m lång, 220 m bred och
95 m djup och skulle rymma sex byggnader av
Stockholms slotts storlek.
Falu gruva var världens rikaste kopparfyndighet till
långt in på 1800-talet, men 1895 upphörde
brytningen av koppar helt och hållet.
Den konserverade gruvarbetaren
År 1719 anträffades i ett igenrasat schakt liket av
en 49 år tidigare förolyckad bergsman, Matts
Israels-son, enligt traditionen kallad Fet-Matts. På grund av
kopparvitriolens konserverande egenskap var det
fullständigt bibehållet och igenkändes av en gammal
kvinna som hennes forne fästman. Kroppen lades sedan i
en glaskista och utställdes till allmänt beskådande,
men när tjugo år förgått, började den förvittra och
måste begravas. Denna underliga händelse, som
väckte uppmärksamhet vida omkring, har givit
upphov till en hel litteratur, omfattande såväl
vetenskapliga avhandlingar som mer eller mindre fantastiska
skildringar på flera olika språk.
Kopparbrytningen har nu efterträtts av
svavelsyre-produktion
Den största delen av gruvans malmfångst har
kommit från de s. k. blötmalmerna, dvs. kopparkisförande
svavelkisstockar, innehållande omkring 4 % koppar.
Den förnämsta av dessa numera utbrutna blötmalmer,
den s. k. storgruvekisen, hade i dagen en
genomskärning av 200 m och avsmalnade nedåt ungefär som en
upp- och nedvänd sockertopp till 365 m djup. Med
andra ord: gruvan var 65 m djupare än Eiffeltornet
är högt. Blötmalmema omgavs av de s. k.
hårdmal-mema, bestående av en med kopparkis insprängd
kvartsit. Dessa malmer var emellertid mindre
värdefulla på grund av sin jämförelsevis låga kopparhalt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
